Självreglering inom olika marknader är inte någon ny idé, utan har funnits under lång tid i Sverige och internationellt. Självreglering går i korthet ut på att på frivillig grund skapa normer som på olika sätt säkrar kvaliteten för producerade varor och tjänster. Det kan till exempel handla om etiska regelverk och rekommendationer från branschorganisationer. Genom att branscher kontrollerar sig själva kan tilliten hos kunderna öka. Med dagens utveckling mot ett allt starkare informationssamhälle, ökar också kraven på informationsteknologin och dess säkerhet. Då informationssäkerhet är ett förhållandevis nytt område är det viktigt att se på hur styrning och reglering av den fortsatta utvecklingen kan ske på ett fördelaktigt sätt. Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för effektiv reglering av informationssäkerhetsområdet genom att ställa de två alternativen självreglering och lagstiftning mot varandra. Empirin har hämtats från olika rapporter, utredningar och dylikt, men framförallt utifrån intervjuer. För att få ytterligare verklighetsförankring har vi även genomfört en fallstudie utifrån ett pågående utvecklingsarbete med ett möjligt självregleringsverktyg för informationssäkerhet. Vi har utifrån vår analys fått insikt i hur både självreglering och lagstiftning har sina för- och nackdelar. Med utgångspunkt i resonemangen kring dessa anser vi att det mesta talar för att en kombination av självreglering och lagstiftning är den bästa lösningen. Vi ser att lagstiftning bör nyttjas för specifika delområden men inte för en lägsta nivå av informationssäkerhet. Denna övergripande nivå bör istället näringslivet styra genom självreglering. För att kombinationen självreglering och lagstiftning ska vara realiserbar anser vi att det bör finnas en öppen dialog mellan lagstiftare och näringsliv där de lyssnar till varandra, samtidigt som hela samhällets behov behöver tas i beaktan och inte enbart de enskilda aktörernas.

Torture in the past is the subject of this dissertation. The aim of the study is to discuss one of the grand narratives of Swedish history. In an evolutionary frame Sweden has been put forward as a country which early developed judicial security for citizens. This dissertation contains a critique against an objectivistic view of the concept of knowledge. It proposes instead an evolutionary concept. In the discussion of sources I argue that although historians have been skilful in their evaluation of sources important problems still remains. The phenomenon of torture is here investigated at three different levels, as discourse, as norm and as practice. A point of departure is an overview of the discourse of torture and the use of torture in the past, from ancient times to the beginning of the early modern period in Europe. The purpose of that study is to gain some general insight concerning torture to which the main study, with focus on the phenomenon of torture in Sweden, could be related. The presentation of the history of torture starts in ancient Greece. The ability to use torture was regulated in Greek society. An important element in the discourse concerns a social regulation of torture; another is the connection with different concepts of truth. The conditions for the use of torture have changed over time. In early Middle Ages the practice of ordeals was common in Europe. In difficult cases tribes decided guilt with help from God. When the Christian church during the High Middle Ages rose to power it prohibited the use of ordeals. The obvious consequence of this act was that people had to make decisions by themselves, when they no longer could turn to God’s will when making decisions in severe judicial cases. In this context torture became important and was put into use. The existence of ordeals has been an obstacle to the use of torture. Torture had a strong position at the end of the medieval era, and this dissertation discusses whether the legislation is to be understood as implementation of torture or as regulation of an already existing practice. The first study of torture in a Swedish context deals with the discourse concerning the concept of torture. It is found that accusations of use of torture were used in propaganda and that torture in this context was understood as something unswedish and shameful. Next part focuses on the Old Swedish legislation prior to 1614. It is found that there is a prohibition against torture in the legislation from the fourteenth century, which must be regarded as a first attempt in Swedish law to regulate the use of torture. The study also focuses on the fact that the plaintiff had such extensive rights, that these could enable use of torture. The last part of the dissertation deals with the legal practice in Stockholm between 1474 and 1614. It identifies places for torture, actors and the judicial context in which the use of torture was practised.

I uppsatsen undersöktes huruvida regeringen och riksdagen påverkats av ett New Public Management perspektiv (förkortat NPM) i lagstiftningsarbetet om vapenexport under åren 1981 till och med årsskiftet 2015/2016. Undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ analys del av ämnet och materialet utgjordes av propositioner i ämnet. Det saknas tidigare undersökningar om huruvida New Public Management haft inverkan på vapenexport i Sverige, vilket gör detta till ett relevant ämne att forska på. Detta framgår av resultaten i undersökningen av fem utav Hoods teman för NPM, att användningen av dem ökat från i början av 1980 - talet till och med årsskiftet 2015/2016. Den starkaste trenden gick att se inom kategorin ”konkurrens” vilket den kvalitativa undersökningen befäster. Det gick även att se en koppling mellan utvecklingen och inflytandet från EU- lagstiftningen samt att se en utveckling inom kategorierna ”mål och standardisering”, ”konkurrens” och även ”kostnadsmedvetenhet och effektiv”.

Uppsatsen behandlar propositionen En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet som Sverige fick 2018 utifrån ett feministiskt samt biopolitiskt perspektiv. Den har sin utgångspunkt dels i radikalfeministiska teorier och dels i en poststrukturalistisk förståelse av makt och kunskap med fokus på Foucault. Även om samtyckeslagen från 2018 kan förstås som en feministiskt vunnen kamp kan det även förstås som ett sätt för fortsatt reglering och kontroll genom regeringsmakten. Syftet med uppsatsen är att förstå hur sexuella övergrepp konstrueras och hanteras inom svensk politik och lagstiftning idag genom att identifiera centrala teman i propositionen och dess innebörd. Detta görs genom en dekonstruktion av beskrivningar och rekommendationer som synliggör hur propositionen verkar normativt och kunskapsproducerande.  Resultatet visar bland annat på att frivillighet är en tydlig tolkningsram för sex där grundtanken baseras på att sex kan vara ömsesidigt. Genom att förstå sexuella övergrepp som ett individproblem osynliggörs maktstrukturer och kvinnoförtryck. En analys av hur propositionen ofta delar upp övergrepp i privata och politiska sfärer visar hur regeringsmakten har en ovilja att kontrollera övergrepp i nära relationer vilket genom ett biopolitiskt perspektiv tolkas som en reglering av reproduktion och population. Till sist visar resultatet hur olika definitioner av sex och våld har betydelse för hur samhället uppfattar dessa och därmed också hur olika kroppar och sexualiteter regleras olika beroende på om och hur de benämns.

Subventioneringen av p-piller har varit aktuell sen dess att p-pillret godkändes i Sverige 1964. Den här uppsatsen kommer att följa diskussionen kring p-pillersubventioneringarna i dagstidningar från 1960-talet fram till 2010-talet. Subventioneringen av p-pillret blir i samband med abortlagen 1975 inte bara betydande för kvinnor på ett personligt ekonomiskt plan utan även ett viktigt politiskt medel för att kunna hålla abortantalen nere i samband med den nya lagen. Politiker ser alltså p-pillersubventionen som en lösning på att minska aborter. Forskningsläget kring p-pillersubventioneringen har därför undersökt subventionering i relation till abortantalen.  Jag menar att forskningen som behandlar p-pillersubventionen utelämnar stora delar av diskussionen som förts kring frågan när den endast relateras till abortantalen. Med dagstidningarnas artiklar kommer jag att visa att subventioneringen av p-piller inte alls alltid handlat om att minska aborter. Tidningarna formulerar andra typer av problem än de som politikerna haft och med denna uppsats kommer jag att presentera dessa för att placera p- pillersubventioneringen i ett större sammanhang.

Skatteflykt är ett allvarligt samhällsproblem som förekommer på alla inkomstnivåer och i alla samhällsgrupper. Det är således viktigt att staten upprättar och upprätthåller adekvata åtgärder för att förhindra skatteflykt. En av de metoder som anammats för att förhindra skatteflykt är införandet av speciallagstiftning, vars syfte är att förhindra skatteflykt i vissa särskilt angivna fall. Ytterligare en metod som anammats är etablerandet av en lagstiftad generalklausul, föreskriven i 2 § lag (1995:575) mot skatteflykt. Skatteflyktslagen är omdiskuterad samt kritiserad och det föreligger många frågetecken kring lagens tolkning och tillämpning. Förevarande uppsats syftar till att klargöra några av dessa frågetecken. Det fjärde rekvisitet i 2 § skatteflyktslagen är det mest omdebatterade rekvisitet i skatteflyktslagen och det rekvisit som föranleder mest svårighet i rättstillämpningen. I förevarande uppsats undersöks således dels hur det fjärde rekvisitet i 2 § skatteflyktslagen fastställs, dels hur denna bedömning påverkas av att ett område har detaljreglerats genom speciallagstiftning. Vidare undersöks möjligheten att tillämpa skatteflyktslagen för att täta luckor i speciallagstiftningen. Luckor i lagstiftningen föreligger när en skattskyldig finner en möjlighet att genom gällande lagstiftning uppnå en lägre beskattning än vad som varit lagstiftarens intention. Undersökningen i uppsatsen belyser de viktigaste faktorerna för bedömningen av det fjärde rekvisitet. Av stor vikt är bland annat om ett förfarande är avsett eller förutsett av lagstiftaren. Vidare visar undersökningen att bedömningen av det fjärde rekvisitet kan påverkas av att ett område har detaljreglerats genom speciallagstiftning. Anledningen till detta är att vissa förfaranden som uppkommer på detaljreglerade områden anses vara förutsedda av lagstiftaren, då lagstiftaren i stor utsträckning förutsetts ha beaktat vilka förfaranden som kan uppkomma på området under lagstiftningsarbete. Det anförda innebär att skatteflyktslagen inte kan tillämpas då fjärde rekvisitet i 2 § skatteflyktslagen inte är uppfyllt. Undersökningen visar även på att både lagstiftningsluckor som lagstiftaren har kännedom om och lagstiftningsluckor som lagstiftaren inte har kännedom om, kan tätas genom en tillämpning av skatteflyktslagen. Slutligen diskuteras de lege ferenda om skatteflyktslagen borde få tillämpas för att täta luckor i lagstiftningen.

No description available.

Den europeiska ålen (Anguilla anguilla) är enligt IUCN Red List (2014) kritiskt utrotningshotad. Med detta som bakgrund tog EU fram rådsförordningen (EG) nr 1100/2007 som handlar om åtgärder för att stoppa minskningen av ålpopulationen. År 2009 godkände Sverige den nationella förvaltningsplanen för ål. Dock har konsumerandet av ål ett stort traditionellt och kulturellt värde i Sverige, vilket innebär att förvaltningsplanen för ål (2008) har mött ett visst motstånd. Ål-debatten i det svenska samhället innehåller många olika åsikter som berör om ålen ska räddas samt i så fall hur. Kandidatuppsatsen har som syfte att kartlägga och analysera argumenten i ål-debatten genom att följa den kritiska diskursanalysen utvecklad av Fairclough. Resultatet av diskursanalysen visar att den svenska ål-debatten och ål-diskursen domineras av en antropocentrisk syn på ålen som sätter kultur och tradition i större fokus än själva ålen. Resultatet kommer förmodligen innebära att traditionen att konsumera ål vinner debatten och att ålen kommer fortsätta att minska. / The european eel (Anguilla anguilla) are according to IUCN Red List (2014) critically endangered, and therefore the European Union developed an eel action plan concerning how to stop the decrease of the eel population. Year 2009 Sweden approved their eel action plan. However fishing and consuming eel are a big part of Swedish culture and tradition, therefore the development of the Swedish eel action plan has meet some resistance. The debate in Swedish society concerning how and if we should take action to save the eel are widely spread and involves many different arguments. The purpose of this bachelor thesis is to categorize, analyze and map all the arguments in the Swedish eel-debate by following the critical discourse analysis developed by Fairclough. The results of the critical discourse analysis shows that the Swedish eel-debate and eel-discourse mainly have an anthropocentric view on the eel. This view puts culture and tradition in greater focus than the eel. The result of this will probably be that the tradition of consuming eel wins the debate and the population of eel will continue to decrease.

The study "Governmental communication through legislation – a crisis situation in the present or in the future?" aims to examine in what way two global crises are communicated by state legislation to see if and how those in power in Sweden use their resources. The study analyzes two laws using qualitative text analysis with a theoretical framework consisting of Situational Crisis Communication Theory (SCCT), Crisis Communication Theory and Crisis and Emergency Risk Communication Model (CERC). The empirical materials are Klimatlagen (Climate Law) (SFS 2017: 720) and Lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (the law on special restrictions to prevent the spread of the covid-19 disease) (SFS 2021: 4), which came into force in 2018 and 2021. The climate crisis and the covid-19 pandemic resemble each other in a lot of ways: both transcends borders and that affects the whole world, both nationally and internationally. Since legislation communicates how individuals and the government should and should not act, it is important to examine what legislation about two global crises tells us. Given that previous research shows that resources are put into responding to crises, rather than preventing them (Ross et al., 2015). The consequence of this is that society is exposed to crises that could have been prevented. The results of the study show that the climate crisis mainly is communicated as a future crisis while the covid-19 pandemic is handled as an ongoing crisis. The strategies for crisis response also differ, the content of the Climate Act is consistently characterized by diminution and denial, but the bolstering strategy can also be interpreted. The strategies in the Pandemic Act argues to be bolstering, but elements of denial can also be interpreted.

Den 1 juli 2023 träder en ny lag i kraft som innebär att kommuner i Sverige åläggs ett ansvar gällande lokalt brottsförebyggande arbete. Syftet med studien var att undersöka hur kommuner i Skåne tolkar lagen, om det finns skillnader i dessa tolkningar samt vilken effekt lagen har på det preventiva arbetet. Det samlade resultatet visade att kommunerna är positivt inställda till lagen och det råder en förhoppning om att den kan höja statusen på det brottsförebyggande arbetet. Kommunerna upplever dock att trots att lagen erbjuder möjligheten att anpassa det preventiva arbetet till en lokal kontext framstår det som oklart hur arbetet ska bedrivas på bästa sätt. Eftersom lagen inte ger några direktiv väljer de flesta kommunerna i studien att fortsätta sitt arbete som tidigare. Tolkningarna av lagen skiljer sig inte märkbart åt mellan kommunerna men det återstår att se om det uppstår skiljaktigheter när lagen väl träder i kraft. Resultatet av studien kan användas som stöd i att identifiera fokusområden för lagens planerade utvärdering samt vara en vägledning för framtida brottsförebyggande lagstiftning. / On July 1st 2023 a new law takes effect wherein Swedish municipalities are imposed to take responsibility for local crime prevention work. The purpose of the study was to examine how municipalities in Skåne interpret the law, if there are differences in the interpretations and what effect the law might have. The aggregated results showed that the municipalities have a positive attitude towards the law and there is hope that the law will improve the status of crime prevention work as a whole. Although the law offers the opportunity to adjust the preventative work to a local context there is uncertainty about how the work is carried out in the best way. Since the law does not give clear directives, most of the municipalities in the study choose to continue working as they did before the law. The interpretations of the law do not differ too much between the municipalities but it remains to be seen if differences arise when the law takes effect. The result of the study can be used as support for the planned evaluation of the law to identify focus areas, as well as guidance for future legislation on crime prevention.