Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med anpassningar som gynnar barn med språkstörning i förskola och skola. Vi ville även göra en jämförande undersökning och se hur anpassningarna skiljer sig åt mellan de båda verksamheterna. I läroplanerna för både förskola och skola tydliggörs att pedagoger ska anpassa och arbeta för att främja en god språkutveckling hos barnen. För att få svar på vårt syfte har vi preciserat det i fem frågeställningar och använt oss av en etnografisk metod. Vi har genomfört praktiknära observationer med uppföljande samtal i fem olika kommuner, vid sammanlagt 18 tillfällen. Resultatet visar att pedagoger i förskolan och skolan använder många olika exempel på anpassningar som stödstrukturer, alternativ kommunikation, samtal runt ord och begrepp, samt bildstöd i sin undervisning. I studien ges många exempel på hur pedagoger arbetar för att främja lärandet. Det skiljer en del mellan förskola och skola, dels på grund av naturliga orsaker som att barnen är i olika åldrar, dels på grund av pedagogens utbildning eller ekonomiska förutsättningar i verksamheten, men också beroende på vilket perspektiv pedagogen intar. Sammanfattningsvis visar studien på att pedagoger arbetar medvetet med språkstimulerande anpassningar, främst med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.

No description available.

Syfte Syftet med denna studie är att bidra med insikt i hur Mellanårsprogrammets (MYP) elever i språklig sårbarhet och deras lärare upplever verbala interaktioner i klassen med elevernas kamrater i Individer och samhällen (I&S), ett samhällskunskapsämne inom International Baccalaureate läroplan.  Forskningsfrågor · Hur ser MYP-lärare på den effekt kamrater har på elever i språklig sårbarhet under verbala interaktioner i klassen och hur stödjer dessa lärare elever i språklig sårbarhet under dessa interaktioner i I&S?   · How do MYP students in linguistic vulnerability experience and understand verbal in-class interactions with peers in the I&S classroom and how do they experience the support given to them by their teachers during these interactions?  Theoretical Framework The theoretical framework of this case study is based on the sociocultural perspective as seen in Vygotsky’s work (1987), which have been developed further by Säljö (2000) and Kozulin (2003). This perspective focuses on the understanding that individuals develop through the interaction with their environment and the people around them. The second theory used is Communicative Relational Perspective (KoRP). KoRP, a special education perspectives with three main intertwining processes; participation, communication and learning which predict whether or not a school has an inclusive or exclusive learning environment. Method In this case study two methods are used; observations and semi-structured interviews. Three I&S lessons in the MYP were observed at two different IB schools. The study uses the Sheltered Instruction Observation Protocol (SIOP). Six semi-structured interviews are also conducted; three with students in linguistic vulnerability and three with their I&S teachers. The data collected was analysed using a thematic approach. Each case was analysed separately before being cross-synthesized.  Results The results of the cases reveal two main themes: Peer Support vs. Peer Comparisons and Peer interactions – Expected or Scaffolded? Students in linguistic vulnerability either saw peers as beneficial or a hindrance to their success during verbal interactions such as group work, where students either felt helped by peers or inadequate in comparison to their peers. This led to increased or decreased levels of participation. Teachers found it challenging knowing how to best meet these issues.  Scaffolding the activities in a way that met the student’s individual needs and creating a safe place where students felt comfortable were found to be beneficial for effective group work. The case study also found that although the use of Sheltered Instructional Observation Protocol (SIOP) is advantageous as a tool, it is lacking aspects pertaining to social dynamics and the students’ individual needs.  Special Education Implications This case study shines a light on the importance of special educational needs teachers working more closely with subject specific teachers in order to make them more aware of the language expectations placed on their students during verbal interactions. This case study indicates that special educational needs teachers can use SIOP as a first step in starting a discussion with subject teachers about students in linguistic vulnerability and verbal interactions. SIOP can also be a hands-on tool to use when supporting subject teachers in the creation of more language and subject – based teaching. Nyckelord: klassrumsdiskussioner, Developmental Language Disorder, grupparbete, Individer och samhällen, International Baccalaureate, språklig sårbarhet, mellanstadiet, samhällskunskap, verbal interaktion

This study is about preschool staff’s approach to preschool children with language disorder.  The aim of the study is to increase knowledge about the preschool staff’s approach to and working methods with children, with language disorders in preschool. The method for this study was designed through a qualitative survey, which was answered by 36 informants working in the Swedish preschool. The result suggests that the preschool staff have a focused language development approach in their planning, where the goal is to stimulate the language development of all children and thus also children with language disorder. They use different working methods to strengthen the child’s language development and the most common methods are signs as support and image support. This takes place through an inclusive working method with the entire group of children, to avoid stigmatization. All informants had some experience with children with language disorder, but it is mentioned in the result that the preschool staff felt that they do not have enough competence for these children’s support needs when requests for more in-depth training on language disorders were brought up. / Följande studie handlar om förskolepersonals förhållningssätt tillförskolebarn som har språkstörning.Syftet med studien är att öka kunskapen om förskolepersonalsförhållningssätt till och arbetsmetoder med barn som har språkstörning iförskolan. Metoden för följande studie utformades genom en kvalitativ enkät,som besvarades av 36 informanter yrkesverksamma inom förskolan.Resultatet talar för att förskolepersonal har ett fokuserat språkutvecklandearbetssätt i deras planering, där målet är att stimulera alla barnsspråkutveckling och därmed även barn som har språkstörning. De användersig av olika arbetsmetoder för att stärka barnets språkutveckling och devanligaste metoderna är Tecken som stöd och bildstöd. Detta sker genom ettinkluderande arbetssätt med hela barngruppen, för att undvika stigmatisering.Alla informanter hade i någon utsträckning erfarenhet av barn som har enspråkstörning. Det nämns dock i resultatet att förskolepersonalen upplever attde inte har tillräckligt med kompetens för dessa barns stödbehov då önskemålom en mer fördjupad utbildning om språkstörning tas upp

Majoriteten av alla gymnasieelever med språkstörning går i ordinarie verksamheter i gymnasieskolan. Trots det beskrivs ofta språkstörning som en relativt okänd funktionsnedsättning. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om vilka typer av anpassningar och stöd som erbjuds elever med språkstörning inom ramen för den ordinarie undervisningen. Studien syftade vidare till att bidra med kunskap om relationen mellan lärares utbildning och erfarenhet inom området och olika anpassningar och stöd i verksamheten. Studien är kvantitativ med en deduktiv ansats. Studiens teoretiska ramverk lyfter framför allt fram kommunikationsstödjande lärmiljöer utifrån dimensionerna språkinlärningsmiljö, språkinlärningsmöjligheter och språkinlärningsinteraktioner. Populationen utgjordes av gymnasielärare. Ett stratifierat icke-proportionellt slumpmässigt urval av kommuner gjordes. Urvalsramen var ett utdrag ur skolenhetsregistret. Datainsamlingsmetoden var en digital enkät. Enkäten skickades till rektorer i valda kommuner för vidarebefordran till gymnasielärare. I studien deltog 186 personer. Insamlad empiri analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och variansanalyser. Resultatet visade att de svarande instämde helt eller delvis i majoriteten av de undersökta anpassningarna. Inom språkinlärningsmiljö återfanns de anpassningar som flest av de svarande helt eller delvis tog avstånd ifrån. Sammantaget visar resultatet att det är lärare som har haft möjlighet att kompetensutveckla/fortbilda sig som har störst medvetenhet och vilja att göra vissa anpassnignar som de tror kan gynna elever med olika former av språkstörning. Formell utbildning, år i yrket och typ av lärarexamen tycks däremot ha en marginell eller liten betydelse för hur lärare anpassar, prioriterar och riktar sin undervisning till elever med språkstörning. / The majority of all the upper secondary pupils with developmental language disorder (DLD) participate in regular education. Still, DLD is often described as a relatively unknown disability. The aim of this study was to broaden the knowledge of (1) what type of adjustments and support are offered to pupils with DLD in regular education, and (2) the relation between teachers' education, experience within the area, and adjustments and support in the education. It was a quantative study with a deductive approach. The theoretical framework was a theory about communication supporting classrooms based on the dimensions, language learning environment, language learning opportunities and language learning interactions. The population was upper secondary school teachers. A stratified random disproportionate sample of municipalities was conducted where the sample space was an extract from the school unit register. A survey was sent to heads of schools for forwarding to teachers. 186 individuals participated in the study. The data were analyzed using descriptive statistics and variance analysis. The results showed that the respondents fully or partially agreed with most of the adjustments proposed in the questionnaire. However, the fewest number of adjustments were made within the language learning environment. Overall, the results show that teachers who have had the opportunity to participate in professional development showed the greatest awareness and willingness to make certain adjustments that they believe can benefit pupils with various forms of DLD. Whereas formal training, years in the profession and type of teaching degree, seem to have a marginal influence on how teachers adapt, prioritize and direct their teaching to pupils with DLD.

This thesis investigates best practices for teaching and supporting bilingual augmentative and alternative communication (AAC) users as they develop their communication skills. Although there are guidelines that inform best practices for teaching and supporting bilingual AAC users, there is very little information on what these practices look like. This thesis investigates the techniques and strategies that bilingual speech-language pathologists (SLPs) who practice in Catalunya, a bilingual community in northeastern Spain, use to evaluate, teach, and support people who use pictogram-based AAC modalities to communicate. To do this, six SLPs who practice in Catalunya participated in interviews regarding their practices when teaching bilingual AAC users. These interviews were analyzed thematically, based on an iterative, inductive coding process. Analysis revealed that most bilingual AAC users have access to an AAC system in only one language of the community. This may reflect a monolingual mindset (Tonsing & Soto, 2020), and limits the opportunities for engagement with both the larger community, and the individuals’ home communities. This is particularly true for those who speak a language other than those of the community with their families. Despite this, AAC users seem to understand both languages, develop bilingual identities, and “feel bilingual.” Additionally, despite the lack of access to multilingual AAC systems, professionals employ practices that show respect for the home language, whether it is Castilian Spanish, Catalan, or another language. The results suggest that the monolingual mindset is a deeply-ingrained part of educational and therapeutic systems in both monolingual and bilingual communities, even when individual practitioners respect and value their clients’ home language(s) and bilingual identities.

En mänsklig aktivitet vi utövar dagligen är att använda språket. För att verka i samhället är det nödvändigt att ha språkliga förmågor såsom att kunna läsa och skriva. I lågstadiet finns ett särskilt fokus på att eleverna ska lära sig att läsa och skriva. De flesta elever lär sig det utan större svårigheter, men för elever med språkstörning kan det bli svårt.  Språkstörning är ett brett begrepp och kan innebära många svårigheter för eleven som en lågstadielärare behöver bemöta och stötta. I denna kvalitativa studie undersöks hur lågstadielärare arbetar med att stötta elever med misstänkt eller uttalad språkstörning i klassrummet, och hur samarbetet med speciallärare ser ut. Studien har en teoretisk utgångspunkt i Shulmans (1986) pedagogical content knowledge (PCK) och den sociokulturella teorin. I studien genomfördes tre semistrukturerade observationer och fem semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades utifrån en tematisk analys med en induktiv ansats, vilket resulterade i fyra teman. Resultatet visade vilken betydelse det visuella stödet har där samtliga respondenter iscensatte detta på varierande sätt. Även tydlig kommunikation lyftes fram som avgörande där lärarna med hjälp av kroppsspråk och gester förtydligar det muntliga. Det framkom även vilka utmaningar läraren ställs inför i arbetet med att stötta elever med språkstörning, där konsekvenserna kunde drabba alla elever i klassrummet då prioriteringar måste göras. Vidare visade resultatet på att det samarbete läraren har med speciallärare inte endast hjälper till att stötta eleven med språkstörning, utan även  fungerar som ett stöd för läraren. Resultaten diskuteras avslutningsvis i relation till teori och tidigare forskning. / A human activity that we practice daily is using language. It is necessary to have linguistic abilities to function in society, such as being able to read and write. There is a specific focus for the pupils to learn to read and write in primary school. Most pupils learn it without difficulties, but it can be challenging for those pupils who have developmental language disorder. Developmental language disorder is a broad term and can include many different difficulties for the pupil, which a primary school teacher needs to support. This is a qualitative study that aims to investigate how primary school teachers work with supporting pupils with suspected or diagnosed developmental language disorder, as well as what collaboration the teacher has with special education teachers. This study has a theoretical starting point in Shulmans (1986) pedagogical content knowledge (PCK) and the sociocultural theory. Three semi-structured observations and five semi-structured interviews was carried out. All collected data was analysed based on a thematic analysis with an inductive approach, which resulted in four themes. The result showed the importance of visual support, where all respondents staged this in varying ways. Clear communication was also prominent where the teachers used their body language and gestures to clarify the oral. It also emerged what challenges the teacher faces in the work of supporting pupils with developmental language disorder, where priorities needed to be made. These priorities could have an impact on all pupils in the classroom. Furthermore, the results showed that the collaboration the teacher has with special education teacher not only helps to support the pupil with developmental language disorder but also acts as a support for the teacher. Finally, the results are discussed in relation to theory and previous research.

[pt] Este estudo apresenta o Transtorno do Desenvolvimento da Linguagem (TDL), caracterizando suas manifestações nos diferentes subdomínios linguísticos e o estado-da-arte da pesquisa sobre este em diferentes línguas. Foca-se, sobretudo, no impacto do TDL no domínio sintático, destacando estruturas que requerem processamento de dependências de longa distância, sob a ótica da computação sintática em tempo real, em uma abordagem psicolinguística que incorpora uma concepção minimalista de língua. Em relação ao rastreio do TDL, 49 escolares com idades entre 6 e 12 anos, sem diagnóstico prévio, foram testados por meio do módulo sintático da bateria MABILIN (Módulos de Avaliação de Habilidades Linguísticas) e pela Tarefa de Repetição de Sentenças (TRS) proposta neste estudo. 34,6 por cento dos escolares apresentaram risco, segundo resultados do MABILIN I. Acrescentam-se ao estudo 18 crianças diagnosticadas com TDL que foram submetidas aos mesmos instrumentos, investigando-se a sensibilidade do TRS na detecção de riscos para TDL. Crianças com desempenho atípico no MABILIN tendem a exibir múltiplas alterações sintáticas no TRS, sugerindo ser este teste instrumental para rastreio e diagnóstico do TDL. Alterações morfológicas adicionais estiveram associadas a graus mais severos de TDL. Quanto ao acompanhamento clínico, o estudo investiga se intervenções focadas em sentenças de alto custo podem beneficiar o desempenho linguístico de crianças com TDL. Um estudo longitudinal com 6 dos 18 pacientes com TDL utilizou o módulo sintático do MABILIN como norteador para intervenção. Conclui-se que a integração da TRS à bateria MABILIN pode ser eficaz para o diagnóstico do TDL. Intervenções direcionadas a sentenças de alto custo demonstram potencial para instrumentalizar o avanço no desempenho linguístico de crianças com TDL. / [en] This study explores the Developmental Language Disorder (DLD), characterizing its manifestations across various linguistic subdomains and reviewing current research in different languages. The primary focus is on the impact of DLD on syntactic structures, particularly those involving long-distance dependencies. This is analyzed based on a model of real-time syntactic processing in a psycholinguistic framework that embraces a minimalist view of language. For DLD screening, 49 schoolchildren (6-12 years old) without prior diagnosis underwent testing using the syntactic module of the MABILIN battery (Language Skills Assessment Modules) and the Sentence Repetition Task (TRS) proposed here. 34.6 percent of students were at risk, according to MABILIN I results. Children with atypical performance on MABILIN tend to exhibit multiple syntactic alterations in the TRS, suggesting that this test is instrumental for screening and diagnosing DLD. 18 children diagnosed with DLD were included in the study, who were subjected to the same instruments, in order to investigate the sensitivity of the TRS in detecting risks for DLD. The number of morphological alterations was associated with the severity of DLD. In terms of clinical monitoring, the study examines whether interventions targeting complex sentences can enhance the linguistic abilities of children with DLD. A longitudinal study with 6 out of 18 patients with DLD used the MABILIN syntactic module as a guide for intervention. It is argued that, integrating the TRS with the MABILIN battery can contribute to the diagnosis of DLD and that interventions targeting costly sentences are potentially useful for promoting improvement in the linguistic performance of children with DLD.

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov. / The aim of this work has been to study the methods a teacher practice when introducing, consolidating, and using new concepts in society orientated subjects and how the education was perceived by students with language disorder diagnosis in a class of 4th graders. Based on a special educational perspective, the focus has been to find ways of working that supports the learning of students with language disorder diagnosis. My study includes a teacher interview, lesson observations, as well as two student interviews. I have analyzed the data on the basis of Grounded theory. The several steps of the analytical process have resulted in a theoretical model of my own record, initialized by my purpose and my issues. The theoretical model is represented by six steps: clarity, various approaches, repetition, progression, understanding and the ability to use words and concepts where personal support is the condition - the basis for students with language disorder diagnosis being able to assimilate the class shared teaching. The observed teacher used conversation with the whole class as the foundation of the teaching. The methods were based on research: clear step-by-step instructions, visual aids, students prior knowledge and experience, as well as everyday language as starting point. The teacher also gave many opportunities for rehearsals and tasks where they are allowed to use new words and concepts. Both of the interviewed students stated that they needed many repetitions to absorb new words and concepts. They mostly experienced difficulties, when many new concepts were introduced simultaneously and if they themselves were expected to find the explanations in texts. The best way to absorb new knowledge was to listen, preferable in combinations with images of the various kinds. They agreed that the iPad was a good tool giving the opportunity to listen and speak instead of reading and writing. The study shows the necessity of functional methods and tasks in the classroom combined with extraordinary adaptions and personal support based on the students individual needs.

Ce travail est consacré à lévaluation de lhypothèse selon laquelle une limitation des capacités de traitement est à lorigine des troubles langagiers et non langagiers des enfants dysphasiques (ou enfants avec troubles spécifiques du langage, TSL). Les enfants présentant ces troubles montrent des limitations importantes de leurs compétences langagières sans raison apparente (absence de troubles auditifs, intellectuels et affectifs ou de lésions neurologiques). Ces dernières années, la spécificité des troubles langagiers a été remise en cause par de nombreuses études révélant lexistence de difficultés non spécifiquement linguistiques chez les enfants avec TSL, tels que des troubles attentionnels, exécutifs et moteurs. Certains auteurs ont formulé l'hypothèse quune limitation des capacités de traitement est à lorigine des troubles langagiers et non langagiers des enfants avec TSL. Selon cette hypothèse, les troubles langagiers observés chez ces enfants ne sont pas dus à un déficit des représentations linguistiques, mais reflètent une performance limitée par des difficultés à mobiliser lensemble des ressources, linguistiques et/ou non linguistiques, nécessaires à la réalisation de la tâche. Les recherches réalisées ont permis dévaluer si une telle hypothèse permet dexpliquer les performances observées dans deux épreuves linguistiques considérées par plusieurs auteurs comme des marqueurs comportementaux des TSL, les traitements morphosyntaxiques et la répétition de non-mots, en manipulant les processus recrutés ou la quantité de ressources nécessaires lors de la réalisation de la tâche. Nous avons également manipulé la complexité dans une épreuve non linguistique afin détudier si les limitations des capacités de traitement peuvent être considérées comme générales ou si elles savèrent limitées aux traitements linguistiques. Globalement, nos résultats ne sont pas compatibles avec lhypothèse dune limitation des capacités de traitement à lorigine des troubles linguistiques des enfants avec TSL. Ces enfants ne présentent pas de limitation importante de leurs capacités de traitements qui permette dexpliquer leurs troubles langagiers.