Ångermanland has at the last five years lost 420 hockey players. This is a qualitative study that focus on investigating the main problems of dropouts among young hockey players and how ice hockey associations in Ångermanland act to find solutions to the problem. The main questions of the study are: How can the dropout problems in Ångermanland be understood or explained in terms of youth operators' perspective and what are the potential strategies that the ice hockey associations are using to deal with the dropout problem and what approaches to youth hockey is reflected in the youth operators' statements? The study was based on semi-structure interviews with 6 different ice hockey sports clubs in Ångermanland. The results showed that the leadership programs ought to be more educational, and more oriented toward understanding the children instead of mainly technical learning objectives about how to shoot, dribble, and skate. The main reason that hockey players quit playing

The people of today's society have multiple social media platforms that they can use to communicate with other people all around the world. By doing so, they are getting affected by each other’s thoughts and opinions. The aim of our study is to examine what leadership and followership looks like in a relationship between a public figure and its followers on social media. The study is performed with qualitative methods and a deductive approach that relies on relevant theories which guided our research forward. The theories we have used are based on leadership and followership. As a result, we came to the conclusion that the public figures we have studied are inspirational leaders that affects their followers by power and influence. We could also see power and influence used the other way around as well. Followers could also affect the public figure they are following by using their power and influence on them. However, we can see that it is different from platform to platform, and it also depends on who the leader is, what type of person the follower is and how they chooses to identify with the public person. Based on our study, we have come to the conclusion that this type of relationship can also can be inspired by and implement in an organization, where you usually can see leadership and followership, for example between a manager and an employee.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket syfte kvinnan haft vid anslutning till en organisation samt kvinnans roll i dagens organisationer. Det organisatoriska fältet som respondenterna tillhör är ideella organisationer. Uppsatsen belyser även på vilket sätt som dessa organisationer kan ha kunnat påverka kvinnans sociala-, ekonomiska-, och kulturella kapital. I och med att kvinnorna som deltagit i studien har anslutit sig till organisation av olika anledningar har det framkommit att deras kapital påverkats på olika sätt. Kommunikationen mellan medlemmarna i en organisation samt den roll som kvinnan valt att inta i en organisation kan förstås utifrån vilka möjligheter till inflytande och makt som hon har. Frågeställningen som har behandlats i min studie är “På vilket sätt kan organisationer påverka kvinnans sociala-, ekonomiska-, och kulturella kapital?”. Denna studie har gjorts utifrån en kvalitativ metod där nio intervjuer genomfördes med kvinnor som deltar i olika typer av ideella organisationer. Att kvinnornas delaktighet och erfarenhet vad gäller organisationer har skiftat var ett medvetet val som jag som forskare hade i åtanke när jag kontaktade mina respondenter. Analysen har utförts med hjälp av Mary Jo Hatch organisationsteori och Pierre Bourdieus teori om kapital. Slutsatsen som kan dras i denna studie är att organisationerna som kvinnorna deltagit i har haft en påverkan på kvinnornas kapital. Organisationens påverkan på kapitalet uttryckte sig olika för alla, men gemensamt för samtliga var att organisationerna haft störst påverkan på det sociala- och kulturella kapitalet.

Syfte: Stereotyper försvårar för kvinnor att nå ledande positioner, de kvinnor som når ledande positioner har tagit sig över barriärer för att ta sig till sin position. Vi vill ta reda på hur de lyckats ta sig över barriärerna. Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur kvinnliga ledamöter i aktiebolag upplever och hanterar barriären stereotyper. Syftet ska besvaras med hjälp av följande forskningsfrågor: På vilket sätt upplever kvinnor att barriären stereotyper påverkar möjligheterna att nå högre positioner? På vilket sätt kan kvinnorna påverka barriären stereotyper? Metod: Studien har utförts på ett kvalitativt vis och datan är insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har 10 kvinnliga ledamöter från svenska aktiebolag intervjuats, sex från Uppsala, tre från Bollnäs och en från Gävle. Den insamlade datan har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat & slutsats: Studien visar att kvinnor upplever stereotyphot i form av barriärer men att de klarar av att ta sig igenom dessa. Barriärerna försvårar för kvinnorna att nå ledande positioner och kvinnorna hanterar dessa barriärer genom att läsa på mer och bevisa att dem kan, envishet är en viktig egenskap för att lyckas. Kvotering som är ett lagförslag från regeringen med syfte att få in fler kvinnor i styrelser är ingen bra idé. Förslag till fortsatt forskning: Efter denna studie genomförts anser vi att det är nödvändigt att studera hur organisationer kan arbeta för att skapa en medvetenhet kring stereotyphot och hur de ska arbeta för att eliminera dem. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag till forskningen är att vi har kunnat namnge vissa av de barriärer som kvinnor möter i arbetslivet. Vi har undersökt hur kvinnorna upplevt dem och även bidragit med svar på hur de har hanterat barriären stereotyper. Studien har skapat en medvetenhet hos kvinnorna om stereotyper. / Aim: Stereotypes makes it difficult for women to reach senior positions, the women who does reach leadership positions have crossed barriers to get into that position. We want to find out how they managed to cross the barriers. The aim of this study is to create a greater understanding for the way female board members in registered companies perceives and manage the barrier stereotype. The purpose should be answered using the following research questions: In which way do women perceive that the barrier stereotypes affect their possibilities to reach higher positions? How can women affect the barrier stereotypes? Method: The study has been conducted in a qualitative way, and data is collected through semi-structured interviews. A total of 10 female members of Swedish companies was interviewed, six from Uppsala, three from Bollnas and one from Gavle. The collected data has been analyzed by a thematic analysis. Result & Conclusions: The study shows that women experience stereotype threat in the form of barriers, but they manage to get through these. The barriers make it difficult for women to achieve leadership positions and women deal with these barriers by reading more and prove that they can, persistence is an important characteristic for success. Affirmative is a draft law from the government in order to get more women on boards is not a good idea. Suggestions for future research: After this study carried out, we believe it is necessary to study how organizations can work to create awareness about the stereotype and how they should work to eliminate them. Contribution of the thesis: The study's contribution to research is that we have been able to name some of the barriers that women face in the workplace. We have investigated how women have experienced the barriers. We have also contributed with answers to how they handle the barrier stereotypes. The study has created an awareness among women about stereotypes.

The prerequisites for local trade unions have changed in later years. Con-temporary changes in working-life raise new and important questions for the local boards to deal with. Changes of labour legislation anddecentralisation within the Swedish trade union movement have led to new tasks and greater responsibilities for the local trade unions. The role of learning in the local trade union-s attempts to deal with contemporary challenges is the focus of this thesis. The presented case-study aims at understanding the conditions and circumstances that shape the kind of learning that takes place in the board of a local branch of a Swedish trade union. The importance of the everyday context for learning is a fundamental approach to the study. Theories stressing the situated character of learning have been used for understand-ing the activities of the shop stewards participating in the social practice of local trade union work. The shop-stewards- attempts to deal with the challenges have been inter-preted as problem-solving. A pattern of three qualitatively different ways of solving problems has been identified. The shop stewards manage well prob-lems concerning the traditional trade union work, i. e. interpreting the legal framework in laws, agreements and instructions. There is no need for change. The second kind of problem-solving is about new problems within an area familiar to the shop-stewards. The shop-stewards also manage to solve this kind of problems. The shop-stewards do not manage the third kind, the new and complex questions where the legal framework is missing, e.g. outsourcing, competence development and bad working conditions as an effect of lean production. This third kind of problems can be seen as questions for destiny to the trade union and its members. Learning in local trade unions is not just a local matter. In order to understand the local trade union board-s difficulties to deal with the con-temporary challenges one must consider the aspects of power and relations to the counterpart, the employer. Decentralisation of trade union-work has changed the prerequisites for the local trade unions. New technique, ways of organising work and globalisation of production and ownership are examples of new and important questions for trade unions to deal with. These changed prerequisites concern the Swedish trade union movement as a whole.

Titel: Målsamtal – Faktorer som skapar engagemang hos medarbetare Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Kateryna Semonenko och Thomas Holmberg Handledare: Tomas Källquist och Pär Vilhelmsson Datum: 2019 - juni Syfte: Tidigare vetenskapliga arbeten indikerar att det behövs mer forskning kring målsamtal och vilka faktorer som kan skapa engagemang. Studiens syfte är att få en förståelse för vilka konkreta faktorer en ledare kan använda sig av för att påverka målsamtal och skapa engagemang hos medarbetare. Metod: Denna studie utgår ifrån socialkonstruktivismen och hermeneutiskt perspektiv där vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss av abduktiv ansats för att skapa förståelse för undersökningsområdet. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på tidigare forskning samt litteratur och empiri samlades in från tio semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram och empiri har sedan använts för att analysera data och ta fram studiens bidrag. Resultat och slutsats: Resultatet identifierar sju konkreta faktorer som kan skapa engagemang genom målsamtal. Dessa konkreta faktorer har direkt och indirekt påverkan på engagemang. Konkreta faktorer som har direkt påverkan kan på egen hand skapa engagemang hos medarbetare medan konkreta faktorer som har indirekt påverkan har begränsad förmåga att skapa engagemang. Examensarbetets bidrag: I vår studie har vi fördjupat oss inom sju konkreta faktorer; tid, plats, frekvens, tydlig struktur, tydliga mål, antal medarbetare per ledare och förberedelser. I studien synliggörs hur dessa konkreta faktorer kan påverka medarbetarens engagemang i ett målsamtal. Dessa konkreta faktorer har även jämförts med varandra för att bedöma vilka konkreta faktorer som direkt eller indirekt påverkan på skapandet av engagemang genom målsamtal. Studien bidrar även med en förståelse för sambandet mellan begreppen engagemang, feedback, ledare och målsamtal. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle behövas mer djupgående forskning kring de faktorer vi har identifierat för att få en ännu bättre förståelse för hur de skapar engagemang genom målsamtal. Vi bedömer att det kan utföras djupare forskning ifall det finns ytterligare faktorer som kan skapa engagemang genom målsamtal. Vi anser att det skulle vara fördelaktigt ifall vidare forskning hade skapat ett tillvägagångssätt som kan mäta engagemang genom målsamtal för att kunna bedöma skapandet av engagemang. / Title: Performance Appraisal - Factors that create employee engagement Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Kateryna Semonenko and Thomas Holmberg Supervisor: Tomas Källquist and Pär Vilhelmsson Date: 2019 – June Aim: Previous research indicates that there is a need for further research concerning performance appraisal and factors that can create engagement. The purpose of this study is to obtain an understanding for which concrete factors a leader can use to effect performance appraisal and create employee engagement. Method: This study is based on social constructivism and hermeneutic perspective where we have done a qualitative study and used abductive approach to create an understanding for the research area. Theoretical frame is built on the previous research and literature. The empirical data was collected from ten semi-structured interviews. Theoretical frame and the empirical data have then been used to analyze data and produce the study's contribution. Result & Conclusions: The result identifies seven concrete factors that can create engagement through performance appraisal. These concrete factors have direct and indirect impact on engagement. Concrete factors that have direct impact can on their own create employee engagement while concrete factors with indirect impact have limited ability to create engagement. Contribution of the thesis: We have in our study immersed ourselves into seven factors; time, place, frequency, clear structure, clear goals, number of employees per leader and preparation. In this study we explain how the factors can create engagement through performance appraisal. These concrete factors have been compared with each other to assess which factors have direct or indirect impact on the creation of engagement through performance appraisal. The study also leaves an understanding of the connection between the concepts engagement, feedback, leader and performance appraisal. Suggestions for future research: There is a need for more in-depth research based on the factors we have identified to obtain a further understanding on how these factors create engagement through performance appraisal. More research would be needed, including additional factors that could create engagement, as there are a greater variety of factors that can create engagement through performance appraisal. We believe that it would be beneficial if further research had created an approach that could measure engagement through performance appraisal in order to assess the creation of engagement.

Globalisering och teknisk innovation har inneburit nya möjligheter för företag att organisera och strukturera sig, där virtuella team och ledarskap på distans succesivt fått större betydelse i bolag med såväl nationell som internationell verksamhet. Syftet med denna studie var att få en förståelse för hur medarbetare som ingår i virtuella team upplever ledarskap på distans. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie där det genomförts semistrukturerade intervjuer med åtta medarbetare på ett internationellt företag. Utfallet av dessa intervjuer har analyserats med hjälp av teorier kring transformativt ledarskap, transaktionsbaserat ledarskap samt följarskap. Resultatet visar att medarbetarna känner en självständighet i sitt arbete, tillit till sin chef och en förståelse för det organisatoriska upplägget. Samtidigt upplever de en distans som sträcker sig utöver det fysiska genom begränsad kommunikation och avsaknad av en personlig relation till sin chef. Genom analys utifrån det teoretiska ramverket tyder dessa teman på en avsaknad av transformativt ledarskap, samtidigt som vissa förutsättningar för att denna typ av ledarskap ska kunna utövas tycks finnas. Avslutningsvis diskuteras huruvida transformativt ledarskap är nödvändigt för arbetet när man har sin närmsta chef på distans samt vad det kan göra för att påverka medarbetaren i egenskap av följare. Det behov av personliga relationer som förmedlas visar att fortsatt forskning på området kan behövas för att förstå hur man uppnår detta i en relation mellan ledare och följare som innefattar en fysisk distans.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om chefers uppfattningar om villkoren för att medarbetare ska stanna kvar på arbetsplatsen. Särskilt fokus läggs på synen på kompetensutvecklingens roll. Studiens metod är av kvalitativ karaktär. Inledningsvis presenteras relevant litteratur och tidigare forskning kring området. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide har sedan sex chefer med någon form av personalansvar intervjuats. Det insamlade empiriska materialet har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar vilka strategier cheferna använder sig av för att utveckla och behålla sina medarbetare. De aspekter som anses avgörande är: utvecklingsmöjligheter, inflytande och delaktighet, personlig dialog och feedback, öppet arbetsklimat, närvarande ledarskap, belöningar och förmåner samt tillhörighet och gemenskap. Slutsatsen är att cheferna lägger stor vikt vid att värna om sina medarbetare och arbetar aktivt med dessa aspekter för att få dem att utvecklas och vilja fortsätta sin anställning.

På senare år har man i dags- och fackpress kunnat läsa om att den yngre generationen som äntrar arbetsmarknaden är ovilliga att ta chefsjobb. Man har kunnat läsa om att de som faktiskt gör det har sämre hälsa, är mer stressade och saknar befogenheter i högre grad än äldre chefer. Unga chefers ledarskap skiljer sig från traditionellt ledarskap och unga ställer andra krav på sin arbetssituation och på chefsrollen. Unga människor födda mellan slutet av 70- och 90-talet har helt andra värderingar än äldre som värdesatte hårt arbete, sparande och trygghet i livet.Generation Y, som den unga generationen har kommit att kallas, uppskattar fritid och frihet allt högre. De har kallats lata, bortskämda och krävande men också välutbildade, ambitiösa och socialt ansvarstagande. Unga vill arbeta för att leva – inte leva för att arbeta. Denna inställning leder till att de yngre inte känner lojalitet till en arbetsgivare på samma sätt som tidigare när en trygg försörjning var viktigt.Vi har i denna uppsats skrivit om unga chefers syn på ledarskap, relationen mellan familj, fritid och arbete, ledarskapets framtid samt hur denna syn skiljer sig emot den traditionella chefens värderingar. Genom en kvalitativ intervjuserie har vi undersökt och skapat förståelse för hur fem unga chefer ser på olika ledarskapsrelaterade frågor. Den här studien är intressant båda för företag som rekryterar och vill utveckla sitt arbete kring ledarskapet. Den kan även intressera unga människor som vill arbeta med ledning.Vi har tittat på tidigare forskning, managementlitteratur, dagspress och facktidskrifter för att skapa oss en uppfattning och en teoretisk referensram kring ämnet. En stor del av researcharbetet gick åt till att hitta forskning rörande generationer och deras värderingar. En modell över fyra olika arbetskraftstyper som bygger på värderingar kring arbete och motivation har hjälpt oss att analysera vårt resultat.De empiriska data som framkom under intervjuerna analyserade vi sedan med stöd av den teoretiska referensramen. Analysen ligger till grund för studiens slutsats. Den visar att unga chefer värdesätter framför allt lyhördhet, öppen kommunikation och närvaro i sitt eget ledarskap. Relationen mellan arbete och fritid är ansträngd och ibland svår. De vittnar om mycket övertid och en vilja att visa sin ambition och kompetens. Cheferna tror att framtidens ledarskap kommer att påverkas av att Generation Y är ifrågasättande, initiativtagande och mindre auktoritetsbundna. Chefer kommer att behöva vara flexiblare och mer närvarande. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Gislaveds kommun står likt många andra kommuner inför en utmaning då stora pensionsavgångar väntas. För att stå sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften måste kommunen framstå som en attraktiv arbetsgivare. En del i detta är att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina föreställningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och åsikter har legat till grund för denna studie. Syftet är att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori får vi en ökad förståelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrågar.Resultatet av vår studie har visat att Gislaveds kommun i dag måste arbeta mer med frågor kring ledarskap. I dag bedrivs det till största delen ett chefskap i kommunen och inte ett ledarskap. Att vara chef är en formell roll som utgör grunden för möjligheten att utföra ett ledarskap, men det är inget som följer automatiskt. Ledarskapet är något som förvärvas genom att det skapas en god relation till medarbetarna som bygger på genomtänkta etiska värderingar. Studien visar att ledarskapet är något som måste förbättras för att medarbetarna ska känna motivation och arbetsglädje.Vi diskuterar även framtidens kommunala ledarskap och ser vad cheferna bör reflektera över för att nå ett lyckat chefskap. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi