Bakgrunden till denna studie, är ett intresse som väcktes vid ett tidigare projektarbete i utbildningen. Där ungdomar intervjuades bland annat om hur en bra lärare bör vara. Studiens syfte var att undersöka några lärares och elevers syn på vilka egenskaper/kvalitéer en lärare bör ha som ledare. De data vi har använt oss av gällande detta specifika område är från skollagen, styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och från våra respondenter via intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ metod, då vi lagt fokus på att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland respondenterna, som var sex elever och fyra lärare Något som framkom i undersökningen är att läraren bör vara positiv för att smitta av sig på elevgruppen, för att ge förtroende bör läraren vara rättvis, konsekvent och lyhörd. Samt för att inspirera eleverna behöver läraren brinna för sitt ämne och ha bred kunskap. Mindre bra ledaregenskaper var lärare som inte hade tid eller intresse av att lyssna på eleverna. Kränka eller favorisera vissa elever var också något som var dåligt. Hälften av informanterna tyckte att respekt var något positivt. Slutligen var elever och lärare väldigt överens om vad som skapar ett gott ledarskap.

Sammandrag Att organisationer lär är ofta en förutsättning för att nå goda resultat. Viktigt för lärandet är att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lärande organisation är detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rådande lågkonjunkturen har många organisationer varit tvungna till stora nedskärningar. Detta gäller inte minst flygbolaget SAS. Därför vill jag med denna uppsats undersöka hur SAS arbetat för att bevara sina nödvändiga kompetenser trots stora nedskärningar i personalstyrkan. Teorierna jag använder som grund för att sedan analysera mitt empiriska material är framför allt Senges teorier om de fem grundläggande disciplinerna i den lärande organisationen. Genom att relatera personligt mästerskap, gemensamma visioner, tankemodeller och teamlärande till ett systemtänkande menar Senge att man kan vara en lärande organisation. Genom fyra stycken kvalitativa intervjuer med olika avdelningschefer och en med en person som utformar SAS egen ledarskapsutbildning, har jag kunnat identifiera ett flertal metoder såsom organisationstillpassning, job-reduction, resultatplaner och kompetensutveckling. Vad jag dock i sken av teorierna kring lärande organisationer kunnat konstatera är att SAS eventuellt kunde göra metoderna effektivare.

<p>Syftet med denna undersökning är att ta del av några lärares syn på ledarskap och ledarskapets förhållande till gruppen och hur de själva anser sig vara som ledare. Undersökningen genomfördes på ett kvalitativt tillvägagångssätt där sex lärare intervjuades. Det framkom att lärarna tänker olika mycket på sitt ledarskap och hur deras ledarskap påverkar elevgruppen. Något som alla var överens om var att det inte är någon lätt uppgift att leda en grupp med flera</p><p>skilda individer och att det krävs flera olika ledarroller för att tillmötesgå alla. Undersökningen visar att lärarna har en positiv bild av begreppet ledarskap, deras tankar kring ett gott ledarskap</p><p>resulterade i åtta nyckelord som beskriver viktiga funktioner för läraren som ledare. Dessa är demokratisk, målinriktad, konfliktvan, lyhörd, omtänksam, självreflekterande, trygg och tydlig.</p><p>Ledarens betydelse för gruppen är enligt lärarna stor, eftersom de anser att det är ledaren som formar hur gruppen blir. Som framtida lärare ser vi detta som en spännande och utmanande uppgift.</p>

<p>Detta examensarbetes syfte är att klarlägga de formella krav som ställs på lärares klassrumsledarskap, att belysa sådana faktorer som lärare själva kan påverka för att uppnå ett gott ledarskap i klassrumssituationen samt att diskutera huruvida dessa krav och faktorer är förenliga med varandra. Ett ramfaktorteoretiskt resonemang utgör teoretisk grund för vad lärare kan påverka i sitt ledarskap och en teoretisk tolkning av begreppet classroom management utgör definition av begreppet klassrumsledarskap. Examensarbetet är en textbaserad, komparativ undersökning, utförd med kvalitativ, hermeneutisk metod. Efter en inledande litteraturgranskning har en kvalitativ innehållsanalys av läroplanstexter genomförts för att klarlägga styrdokumentens krav på lärares klassrumsledarskap. En forskningsöversikt beträffande begreppet klassrumsledarskap har genomförts med målsättningen att åstadkomma allmängiltiga generalisationer och söka praktiska tillämpningar inom området. Slutligen har en jämförelse mellan styrdokumentens krav och forskningsöversiktens resultat gjorts som underlag för en diskussion kring huruvida dessa är förenliga med varandra. Jämförelsen visar att en sådan förenlighet i allt väsentligt föreligger. Diskussionen lyfter bland annat fram vikten av en större medvetenhet avseende gruppdynamiska processer och att skolan i större utsträckning borde använda sig av konjunktiva grupparbeten som arbetsform.</p>

The way in which media discusses religion has changed over time. Due to the separation of state and church in 2000, the Swedish state to a lesser extent legitimizes its political ruling with references to religious concepts. As a result, a higher tolerance towards religious minorities can be said to have taken place. This is an ambiguous change however, where critique raised towards religious practices and expressions of minorities also occurs to a higher extent. The public debate is in large part conducted through the media, but is also seen to be produced and reproduced through the media’s discourse. The aim of this study is to examine the way in which Islam, and Muslims by extension, are portrayed in editorials of two of Sweden’s largest broadsheet papers, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The study takes a deductive approach, and uses a qualitative text analysis with inspiration from discourse theory to examine the editorials with the help of three theories. The first one is social representations theory as applied by Birgitta Höijer to media studies, the second is Charles Taylor’s Multiculturalism and the Politics of Recognition, and the last is Edward Said’s Orientalism.   The analysis shows that there are indicators of orientalist manifestations in the discourse regarding Islam, and Muslims by extension. This is mainly demonstrated through emotional anchoring as well as anchoring through antinomies. The orientalist manifestations apply to Said’s first and fourth dogma, where Islam and its different expressions are perceived as being at odds with the alleged democratic society. The analysis suggests that, in their role as producers of social representations and collective cognitions, the editorials included in this study withhold recognition from Islam as a collective identity and culture.

Syftet med studien var att undersöka vad som krävs för att specialläraren med inriktning utvecklingsstörning ska kunna skapa ett samarbetsklimat inom teamet som ger optimala förutsättningar för elevernas lärande och utveckling. Arbetet har utgått från tidigare forskning kring ledarskap i skolan, träningsskolans pedagogiska praktik och betydelsen av delaktighet och samarbete i arbetslivet. Ett historiskt avstamp har gjorts utifrån synen på hur utvecklingsstörning utvecklats, samt hur särkolan vuxit fram.  Studien har utgått från ett kvalitativt perspektiv, där jag genom en fenomenologisk ansats sökt förståelse kring speciallärarens roll som teamledare. För att undersöka hur speciallärarens sätt att leda och fördela arbetet inom personalteamet kan påverka ansvarsfördelningen, känslan av sammanhang och därmed även möjligheterna till måluppfyllelse för eleverna har jag genomfört gruppintervjuer av befintliga personalteam. Det förväntade resultatet har begränsats till en förståelse kring förhållandena i de grupper jag studerat, varmed allmängiltiga slutsatser inte kunnat dras. Teoretiska ansatser har hämtats från professionsteori, praktisk kunskap, Goffmans rollteori, Foucaults maktaspekt och Antonovskys tes om känslan av sammanhang. Resultatet av studien visade att det inom samtliga team fanns forum för gemensam planering och en tydlig ansvarsfördelning mellan teammedlemmarna, där specialläraren hade en given roll som ledare för såväl elevassistenter, som fritidspedagog. I samtliga team uttryckte teammedlemmarna att de kände sig delaktiga i den gemensamma planeringen, genomförandet och utvärderingen av undervisningen. Det som skiljde teamen åt var den tid teamen hade till förfogande för den gemensamma planeringen, samt djupet av teammedlemmarnas delaktighet. I analysen av resultatet utifrån de teoretiska utgångspunkterna framstod att orsaken till att det kan uppstå samarbetsproblem inom särskolans personalteam kan vara en begränsning i synsättet från samhällets, såväl som verksamheternas sida kring professionsbegreppet inom grundsärskolan. I studien framkom att vi behöver en vidare syn på vad profession innebär, för att bättre kunna se och ta vara på den verkliga kompetensen inom teamet. Professionen bör innefatta alla de som arbetar yrkesmässigt tillsammans. För teamen jag intervjuat skulle detta innebära att professionsbegreppet inte bara skulle inrymma speciallärarna, utan även innefatta övriga teammedlemmar. Genom ett mer omfattande professionsbegrepp skulle samtliga yrkesgrupper kunna mötas av såväl förväntningar som krav, varmed hela teamet under speciallärarens styrning och handledning skulle kunna utveckla en optimal undervisningssituation för eleverna. Vid diskussionen av resultaten framkom att för att de mest gynnsamma förutsättningarna för elevernas utveckling ska kunna uppnås, krävs att skolledningen skapar förutsättningar för teamet att mötas. Specialläraren bör vara trygg i sig själv för att kunna ta tillvara på teammedlemmarnas kompetens och kunna leda dem i att fokusera på elevernas mål enligt läroplan, skollag och aktuell forskning. Ytterligare en förutsättning för det goda samarbetet i teamen visade sig vara att speciallärarna, såväl som de övriga medlemmarna i teamet känner sig bekräftade i det arbete de utför.

Syfte Syftet med studien är att beskriva och förstå generation Y:s föreställningar om chefer och ledare, med utgångspunkt i generationens ekonomistuderande. Problem Vilka föreställningar har dagens ekonomistudenter i Sverige om chef- och ledarskap? Metodologi Denna studie är baserad på kvalitativ metod. Enskilda intervjuer har gjorts med tio olika personer från generation Y som studerar ekonomi, varav fem män och fem kvinnor. Teoretisk referensram I denna studie används ledarskapsteorier, avseende perspektiv som individer kan appliceras på ämnet. Individernas föreställningar beskrivs på ett djupare plan genom individernas olika bakgrunder. Slutsats Ett antal föreställningar var möjliga att se i det genererade materialet. Det individcentrerade perspektivet var framträdande, men även delar av det kontextuella perspektivet markerades. Det var dock svårare att erhålla svar gällande distinktionen chef och ledare, men det visade sig att undersökningsgruppen i större utsträckning talade om chefer än om ledare.

Bakgrund: Sociala relationer på arbetsplatsen har en visad påverkan på trivsel och välbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar längre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angående de sociala relationernas påverkan på trivsel, välmående och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta påverkar deras upplevelse på arbetsplatsen. Metod: Det är en kvalitativ fallstudie med sju informanter, både män och kvinnor i åldern 20 till 60 år. Studien genomfördes på ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna på arbetsplatsen hade en stor påverkan på de anställdas välbefinnande och arbetstillfredsställelse. Samtliga informanter som deltog i studien hade valt att lämna arbetsplatsen om de inte upplevde att det fanns möjlighet till goda sociala relationer. I studien framkom det även att relationen mellan överordnad och underordnad påverkade arbetsinsatsen och motivation avsevärt, även om arbetet i sig var tillfredsställande så ansågs de sociala relationer som betydelsefullare. Konklusion: Kommunikation var den tydligaste och mest avgörande anledningen till vad som utgjorde en bra och trivsam arbetsplats.

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstämmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jämförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation är ett otydligt och mångfacetterat begrepp som kan påverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. Därmed är det en utmaning för ledare att hålla sina medarbetare motiverade. Studien baserades på sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkät till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig åt mellan sektorerna. Den offentliga sektorn talade mycket om en vi-känsla och att arbeta mot mål som viktiga verktyg för motiverade medarbetare. Den privata sektorn däremot talade mycket om bonussystem och kostsamma aktiviteter som motiverande faktorer. Resultatet från enkäten visade inga större skillnader mellan medarbetarna. En jämförelse sektorerna emellan konstaterade att olikheterna ligger i ledarnas rationaler samt hur väl ledarna och dess medarbetare överensstämmer med varandra. Likheterna återfanns i medarbetarnas upplevelser av vad som var motiverande för dem.

Globalisering och klimatförändringar har bidragit till en ökad medvetenhet och krav på handling hos dagens företag. Samhällsförändringarna har lett till att hållbarhetsarbete idag är en naturlig del av verksamheten inom många företag men kommunikationen av detta har tidigare till stor del varit frivillig. I december 2016 trädde en lagförändring i kraft gällande krav på hållbarhetsrapportering för stora företag som uppfyller minst ett av tre gränssnitt: över 250 anställda, 175 Mkr i balansomslutning och 350 Mkr i nettoomsättning. Tidigare studier inom liknande områden indikerar att ledningens engagemang är en förutsättning för att möjliggöra en intern hållbar förändring, vilket gör det intressant att undersöka påverkan av lagen utifrån ett ledningsperspektiv. Studiens syfte är således att undersöka hur lagförändringen har påverkat företagsledningens hållbarhetsarbete. En kvalitativ studie genomfördes genom intervjuer med företagsrepresentanter från tre företag från olika branscher, både på lednings- samt på verksamhetsnivå. Analysen baseras på en teori om fem nyckelfaktorer för en effektiv ledare inom hållbarhet: goal clarity, role clarity, relevant knowledge, relevant competencies &amp; resources och self-esteem. Resultatet tyder på att de faktorer som påverkas i högst grad av lagförändringen är self-esteem och relevant knowledge, medan goal clarity och relevant competencies &amp; resources påverkas till viss del. Role clarity förefaller vara oförändrat.