Syftet med studien är att beskriva och bidra med ökad kunskap om lärares ledarskapsstilargenom att jämföra med etablerade ledarskapsstilar.För att besvara syfte togs tre frågeställningarfram: Vad är lärares erfarenheter av ledarskap?Vilka ledarskapsstilar framkommer i intervjuer med lärare?Vilka fördelar och nackdelar med olika ledarskapsstilar framkommer i intervju med lärare?För att besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem lärarei en medelstor kommun i Sverige. Datan analyserades genom tematisering och tillvägagångssättet framework. Elvateman skapades och ställdes senare mot valda teorier och tidigare forskning. Resultatet ställdes mot Lewins tre ledarskapsstilar, auktoritär ledarskapsstil, demokratisk ledarskapsstil och låt-gå ledarskap, Bass två ledarskapsstilar, transformativ ledarskapsstil och transaktionell ledarskapsstil samt Hersey och Blanchards modellför situationsanpassad ledarskapsstil. Resultatet visar att lärare upplever att ledarskap är en viktig del av arbetet men att de saknar utbildning i ledarskap. Resultatet visarävenatt den auktoritära ledarskapsstilen, transformativa ledarskapsstilen, transaktionella ledarskapsstilen och den situationsanpassade ledarskapsstilen framkommer i intervjuer med lärare medan den demokratiska ledarskapsstilen och låt-gå ledarskap inte framkommer. Utöver de tidigare nämnda etablerade ledarskapsstilarna framkommer även en ledarskapsstil som inte har någon koppling till de etablerade ledarskapsstilarna. Denna benämns relationsskapande och framkommer i alla intervjuer. I alla lärares beskrivningar av sitt ledarskap kan minst tre ledarskapsstilar karaktäriseras. Till sist visar även resultatet fördelar med den auktoritära ledarskapsstilen, den transformativa ledarskapsstilen samtden transaktionella ledarskapsstilen.

Corona-pandemin är en smittsam sjukdom som har drabbat världen hårt. Det här har inneburit olika utmaningar för samhället, organisationer, individer och ledare. Organisationer har fått förändra sina arbetssätt vilket har inneburit att ledarskapet även har behövt förändras. Uppsatsen undersöker vilken ledarskapsstil som används och varför ledarskapsstilen används under Corona-pandemin. Uppsatsens syfte är att förstå vilken ledarskapsstil som används och förstå varför ledarskapsstilen används under Corona-pandemin. Studien har en subjektivistisk ontologi, hermeneutisk epistemologi och växelverkar mellan induktiv och deduktiv forskningsansats, vilket gör att studien har en abduktiv forskningsansats. Genom litteraturstudier har studiens problematisering och forskningsfråga samt det teoretiska ramverket skapats. Studien har genomförts med en kvalitativ teknik genom åtta intervjuer med ledare som har varit aktiva och som leder individer under Corona-pandemin. Intervjuerna har analyserats genom färgkodning och empirin har analyserats med tidigare presenterad teori där det har funnits, annars har ny teori framställts. Studien visar att ledarskapsstilarna situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap, transaktionellt ledarskap, tjänande ledarskap och krisledarskap används av ledare under Corona-pandemin och faktorerna samhället, organisatoriskt, individuellt, kulturellt och sammanhanget påverkar enligt ledarnas upplevelse ledarskapsstilen under Corona-pandemin.

Vårt intresse för förskollärares ledarskap i förskolan grundar sig i att vi upplevt att ledarskap inte är ett prioriterat utvecklingsområde och att vi mött många olika varianter av ledare efter att ha arbetat i många år inom förskolan Att detta område är angeläget att studera bekräftas också av de få studier som fokuserar just på förskollärares ledarskap i arbetet med barnen . Således har vi valt att skriva om ledarskap i detta examensarbete i vår utbildning till förskollärare för pedagogiskt verksamma. Men vad omfattar ledarskap egentligen i förskollärares profession hur går tankarna vilka olika ledarskapsstrategier framträder ur förskollärarnas beskrivningar och hur har de fungerat i barngruppen är våra funderingar.  Syftet är att undersöka vilka olika ledarskapsstrategier som framträder ur förskollärares beskrivningar av sitt arbete med barnen. Till syftet hör också att undersöka förskollärares erfarenheter av hur olika strategier av ledarskap har fungerat i barngruppen. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer som metod där datainsamlingen har utförts på två olika enheter med sju förskollärare i Hallands län. Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. I resultatet framgår förskollärarnas beskrivning av ett väl fungerande ledarskap i termer av till exempel flexibilitet och vikten av tydlighet  Exempel på frågan om ett ledarskap som fungerar mindre väl var inte lika utförlig besvarad och beskrevs i termer av att vara otydlig och icke flexibel. Utifrån studiens resultat framgår det att de fyra ledarstilarna demokratiska-, auktoritära-, låt gå- och situationsbaserade ledarstilarna fortfarande är aktuella. Vi kunde urskilja att den demokratiska och situationsbaserade ledarstilen fungerade varje gång, den auktoritära fungerade delvis och det kunde utläsas av resultatet att det hade sin grund i hur pedagogen använde den. Däremot fungerade inte ledarstilen låt gå överhuvudtaget .

Problemet med framgångsrikt ledarskap är av stor praktisk betydelse. Alltför ofta ställs man inför uppgiften att identifiera ett porträtt "av en ledare". När allt kommer omkring beror framgång för varje organisation på chefernas ledarskap, det vill säga ledare som sätter mål inom organisationen. Fortsatta studier av ledare/chefer tillåter utvecklandet av evidensbaserade riktlinjer vid bedömningar och valet av ”rätt” personer till tjänsterna. Denna typ av studier kan naturligtvis bidra till mycket mer, som till exempel att förbättra samarbetet mellan chefen och laget, att uppnå de uppsatta målen och att hjälpa till att växa till en framgångsrik organisation. Huvudtemat som intresserar mig i denna studie är porträttet av en kvinnlig ledare inom mansdominerade branscher. Under det senaste årtiondet har det blivit mer eller mindre trendigt med ämnet ledarskap och termen "framgångsrika ledare" används ofta i modern litteratur. Men en ingående analys av litteraturen, såväl den inhemska som utländska, visade en brist på kvinnliga ledares perspektiv i allmänhet och kvinnliga ledares egen syn på sin roll i manliga yrken i synnerhet. Av denna anledning fann jag att en grundlig undersökning och beskrivning av ämnesområdet är ett nödvändigt bidrag för forskningsområdet. I följande studie har jag valt att avgränsa mig till kvinnliga ledares perspektiv i mansdominerade branscher. De perspektiv och teorier som ligger till grund för analys är situationsanpassat ledarskap, “Contingency Theories” och ”Path-Goal Theory of Leadership”. Resultatet visade att det fanns betydelsefulla belägg och tydliga kontraster att tala om i termer av kvinnligt respektive manligt ledarskap i mansdominerade branscher. Det visade sig att könsskillnader i ledarskap var av betydelse för kvinnliga ledare i manliga yrken. Samtidigt som ledarskapsegenskaper verkar vara universella och betydelsen av individuella egenskaper verkar vara angelägna i frågan om gott ledarskap återstår det att fortsätta att undersöka könets betydelse för hur det påverkar kvinnor i mansdominerade branscher och i ledarroller utifrån andra synvinklar och frågeställningar, då det visar sig vara en viktig aspekt i ämnesområdet kvinnligt ledarskap.

Forskningen har än idag inte kommit fram till en idealisk ledarskapsstil. Som ledare kan man utöva sitt ledarskap på olika sätt och man kan anamma en eller flera olika ledarstilar. Jag har alltid funnit ämnet ledarskap intressant och därför vill jag undersöka vad människor som dagligen kommer i kontakt med ledarskap anser utgör en bra ledare. Vad är ledarskap? Är det ett vedertaget begrepp och finns det verkligen en anammad ledarstil som faktiskt praktiseras av produktionsledarnas i deras vardag? För att få en uppfattning om hur det ser ut har jag gjort en empirisk studie av åtta produktionsledare för att undersöka hur de upplever, bedriver, handskas och utvecklar sitt ledarskap utifrån ledarskapsteorin. Utifrån den teorin försökte jag därmed urskilja olika faktorer som jag senare kunde förklara och jämföra till det som karaktäriserar ledarskap av författare och det som produktionsledarna anser.Hur väl passar produktionsledarnas värderingar in på de teorier som jag valt att utgå ifrån; den traditionella, resultat- eller uppgiftsorienterad eller situationsanpassat ledarskap? Genom den traditionella och en ny ledarskapsmodell RONS, undersöker jag om en viss ledarskapsstil är något som faktiskt bedrivs i verkligheten eller inte.Resultatet visar att produktionsledare föredrar olika ledarskapsstilar i olika situationer och med fördel använda sig utav en kombination av flera ledarstilar. Slutsatsen av studien visar att det handlar mer om att som ledare kunna inspirera, motivera och coacha sina medarbetare i större utsträckning än tidigare. En ledare måste skapa visioner och mål för sin verksamhet och undvika att vara allt för auktoritär för att vinna medarbetarnas förtroende. / Research has still not reached an ideal leadership style. As a leader you can practise leadership in different ways and you can embrace one or more different leadership styles. I have always found leadership interesting as a subject so I wanted to see what people who daily come in contact with the leadership believes is a good leader. What is leadership? Is there a standard term and is there really an embrace style of management that actually is practiced by production managers in their daily lives? To get an idea of what it looks like I´ve done an empirical study of eight production managers to explore how they feel, carrying, handling, and develop their leadership based on leadership theory. Based on that theory, I tried to identify various factors which I later was able to explain and compare to what characterizes leadership by the writers and see what the production managers believes in.How well-suited are production managers valuations by the theories that I ve chosen to start with, the traditional, performance-or task-oriented or situational leadership? By the traditional and a the new model; RONSs model, Im seerching for a particular style of leadership if it´s something that is actually carried out in real life or not.The results indicate that production managers prefer different leadership styles in different situations and with advantage to use a combination of leadership styles. The conclusion of the study show that it is more about a leader to be able to inspire, motivate and coach their employees to a greater extent than before. A leader must create the vision and goals for their business and avoid being too authoritarian in order to gain employee trust.

Syfte: Personalomsättning är ett omfattande problem i fastighetsmäklarbranschen. Eftersom vi utbildar oss till fastighetsmäklare, är studien av intresse för oss då vi vill få insikt i personalomsättning och vilken betydelse ledarskapet har för medarbetarna.  -          Syftet med vår studie är att undersöka hur ledarskapet kan påverka personalomsättningen inom fastighetsmäklarbranschen i Sverige. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod. Datainsamlingen har utförts i form av semistrukturerade intervjuer. Vi har utfört totalt 16 intervjuer, fördelat på 11 medarbetare och 4 ledare. 14 av intervjuerna har utförts face-to-face, och två har skett via telefon. Materialet har spelats in i samtyckte med intervjupersonerna. Materialet har sedan transkriberats, redovisats och analyserats efter Philipsons (2013) well-grounded theory.  Resultat & slutsats: Resultatet pekar på att ledarskapet har en påverkan på personalomsättningen i fastighetsmäklarbranschen. Ett coachande och demokratisk ledarskap får medarbetare att vilja stanna kvar på en arbetsplats. Förslag till fortsattforskning: Ett problem vi hade under vår studie var att samtliga ledare i vår studie hade låg personalomsättning. Vi skulle gärna se att den kommande forskningen väljer att intervjua ledare på kontor med hög personalomsättning för att identifiera hur de utövar sitt ledarskap. Ett annat problem var att vi inte hade tid att komma i kontakt med medarbetarnas tidigare ledare för att kunna jämföra deras åsikter. Det skulle vara intressant för vidare forskning. Uppsatsens bidrag: Vi har identifierat vilka som är de främsta orsakerna till att fastighetsmäklare väljer att byta arbetsgivare samt vilka ledarstilar de värderar högst

Begreppet ledarskap har länge existerat i vårt samhälle där ledare har blivit hyllade för sina framgångar och kritiserade för sina motgångar. Bank- och finansväsendet idag ställs inför stora utmaningar samt en hårdare medial bevakning. Den finansiella krisen 2008 kom att påverka inte bara bank- och finansväsendet utan näringslivet i stort. Ledarskapet kom att sättas i fokus under denna period och vi har i vår studie undersökt hur den mediala framställningen av ledarskapet har förändrats inom bank- och finansväsendet. Detta sett utifrån den finansiella krisen 2008. Studien indikerar att ledarskap under kris förändras och att den mediala framställningen under de år som har behandlats har förändrats. Innan den finansiella krisen diskuterades en mer allmän ledarskapslära, till skillnad från under och efter krisen då det mer diskuterats hur man ska utöva ett ledarskap under och efter en kris. Som empiri har artiklar ur Dagens Industri använts, vilken anses vara en högst trovärdig källa inom näringslivet. En avgränsning har gjorts i form av att enbart var fjärde månad har använts vid insamlandet av empiri. Uppsatsen är kvalitativ med en positivistisk tolkning tillsammans med en deduktiv ansats.

Titel: Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets återkomst. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Ulrika Lundmark & Violeta Jonsson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2011 – 05 Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa det karismatiska ledarskapets former samt diskutera förutsättningarna för dess återkomst. Vi kommer också att diskutera dess för- och nackdelar. Mer specifikt söks svar på frågorna: Vilken är definitionen av framtidens karismatiska ledare? Hur ser ledarskapsidealet ut och varför? Finns det någon framtid för den karismatiske ledaren? Metod: Med hjälp av historiska exempel sökte vi efter det karismatiska ledarskapets särdrag. Undersökningen har genomförts genom läsning av olika skrifter om historisk och modern ledarskap. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ studie eftersom basen i undersökningen består av redan skrivet material men det finns inslag av kvantitativ studie där våra egna erfarenheter av olika ledarskaps typer har huvudrollen. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell, analys av det historiska och dagens karismatiska ledarskap. Utifrån dessa perspektiv har vi försökt få oss en uppfattning om vilken typ av ledarskap, framtidens samhälle kan acceptera. Resultat & slutsats: Vår slutsats är att, beroende på var i samhället vi befinner oss, kommer vi att träffa olika slags ledare men att det karismatiska ledarskapet (en del av den) kommer att flätas ihop med en demokratisk organisation och möjligheten att en ny ledarskapstil tar form är stort. Rsultatet av studien redovisas i sista kapitlet som är slutsatsen. Förslag till fortsatt forskning: Av alla ledarskapstilar har vi begränsat denna studie till det karismatiska ledarskapet som vi tyckte var en fascinerande ämne. Det karismatiska ledarskapet är värt att studeras och dokumenteras mer detaljerat. Vi tror att en studie som går ut på att hitta de nyanser som eventuell kan förena den demokratiska ledarskapstilen med den karismatiska skulle vara intressant. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till en ökning av vår egen förståelse om hur det karismatiska ledarskapet fungerar och öppnar porten för en mängd uppsatsmöjligheter för kommande studenter. Nyckelord: Ledarskap, ledarskapsstilar, historiska ledare, karisma, karismatiska ledare / Title: Back to the future. The return of the charismatic leadership. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Ulrika Lundmark & Violeta Jonsson Supervisor: Lars Ekstrand Date: 2011 – 05 Aim: The purpose of this study is to show by means of historical examples how the charismatic leadership has acted on the world scene and discuss its possible return. More specifically we want answers to those questions: How we want to define the charismatic leaders in the future? What is the ideal leadership and why? Is there a future for the charismatic leader? Method: Using historical examples, we look for the charismatic leadership characteristics. The survey was conducted through the reading of various writings on historical and contemporary leadership. The essay is based on a qualitative study because the base of the study consists of already written material but there is an element of quantitative study in which our own experience of different leadership types has the lead role. This study is based on an analysis model, analysis of the historical and present-day charismatic leadership. From these perspectives, we have tried to get an idea of what kind of leadership, the future society can accept. Result & Conclusions: Our conclusion is that depending on where in society we are, we will meet with various types of leaders but to the charismatic leadership (part of) will be intertwined with a democratic organization and the possibility that a new leadership style takes shape is big.The results of the study will be presented in our last chapter, conclusions. Suggestions for future research: Of all the leadership styles, we have restricted this study to the charismatic leadership that we thought was a fascinating topic. The charismatic leadership is worth being studied and documented in more detail. We believe that a study about to find the nuances that make possible to reconcile the democratic leadership style with the charismatic leadership would be interesting. Contribution of the thesis: The essay has contributed to an increase in our understanding of how the charismatic leadership works and opens the door for a variety of essay options for future students. Key words: Leadership, leadership styles, historical leaders, charisma, charismatic leaders

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan ledarstilar, den psykosociala arbetsmiljön och self-efficacy. Detta för skapa större förståelse för hur olika ledarstilar kan påverka medarbetarnas välbefinnande och prestation. Deltagarna (N = 81, mellan 19-64 år) svarade på en enkät med bakgrundsvariabler, den generella self-efficacy skalan (GSE), psykosocialarbetsmiljökart-läggning (PAK, egenkontroll, arbetsledningklimat, arbetsstimulans, arbetsgemenskap och arbetsbelastning) och ledarskapsstilar (CPE, förändring-oriented-, strukturella och produktionsinriktad och relationsorienterade). Positiva associationer om ledarstilar och den psykosociala arbetsmiljön demonstrerades, särskilt för relationsorienterade ledarstil, vilket korrelerade med alla fem huvudfaktorer i PAK. Däremot korrelerade strukturella- och produktionorienterad och förändringsorienterad inte signifikant. Ingen signifikant korrelation mellan ledarstilar och personal self-efficacy hittades. Dock var self-efficacy relaterad till anställdas upplevda psykosociala arbetsmiljö. Genom deskriptiv statistik rapporterades som medelvärden visade att anställda med mer än genomsnittet på GSEs (self-efficacy) tenderade att svara högre på alla fem huvudfaktorer för PAK.

Syftet med denna studie är att studera förskollärares förståelse av sitt ledarskap i relation till konflikter, med ett fokus på det lågaffektiva bemötandet. Arbetet syftar mer specifikt till att skapa förståelse för hur förskollärarna anser att konflikter uppstår mellan vuxen och barn i förskolan samt hur de väljer att hantera det. Förskollärarnas beskrivna förståelse ställs i relation till forskning om ledarskapsstilar med särskilt betoning på det lågaffektiva bemötandet. I studien har sju förskollärare intervjuats och dessa bor utspritt i Sverige och har olika yrkeserfarenheter. De teoretiska utgångspunkterna är tre specialpedagogiska perspektiv, dessa är det kompensatoriska och det kritiska samt dilemmaperspektivet. Andra ledarskapsstilar som diskuteras i detta arbete är det auktoritära, empatiska demokratiska, undvikande, växlande samt det lågaffektiva. Resultat visar att ledarskap till stor del handlar om att förekomma konfliktsituationer som ligger i linje med det lågaffektiva och det kritiska perspektivet. Det som är av vikt är att skapa lockande aktiviteter, få barn att följa självmant, ligga steget före och att involvera barnen i situationer där det finns en konflikt mellan den vuxne och barnet. I ledarskapet finns det en makt att förhålla sig till visar resultatet, vilket i sig kan leda till konflikter och hanteras på olika sätt. Förskollärarna gav uttryck för det kompensatoriska och kritiska perspektivet i studien. Samtliga förskollärare talar om betydelsen av att individanpassa sitt ledarskap och hur de bemöter konflikter. En av förskollärarna frågar sig hur pass mycket hen ska anpassa sitt ledarskap till individen och i det synliggörs dilemmaperspektivet. Pågående konflikter hanteras lågaffektivt genom ett lugn i syfte att inte förvärra situationer av ett flertal av förskollärarna. Samtliga förskollärare i studien hade en uppfattning om vad lågaffektivt bemötande är, men de var inte entydigt positiva till det. Det lågaffektiva ledarskapet utgår enligt förskollärarnas svar från det empatiska och demokratiska ledarskapet. Fördelar som förskollärarna ser med lågaffektivt bemötande är goda relationer och ömsesidig respekt. Ett flertal förskollärare menar att det lågaffektiva bemötandet bekräftar den barnsyn och arbetssätt de eftersträvar att arbeta efter i förskolan. Nackdelar är att kollegor har svårt att förstå deras bemötande i konflikter och att ledarskapet till viss del kräver mer tid av förskollärarna. Tidsbrist och stress i yrket gör det svårt för förskollärarna att arbeta lågaffektivt. Det leder vidare till att det auktoritära ofta träder fram hos förskollärarna när de finner tiden knapp och stressfylld.