Syfte: Denna studies syfte är att öka förståelsen för hur olika ledarskapsstilar påverkar konflikthantering bland chefer inom bank. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod använts för att samla in data. För att samla in det empiriska materialet har vi använt oss utav semistrukturerade intervjuer med sex respondenter. Till grund för vår studie har vi använt oss utav tre olika ledarskapsstilar och fem olika konflikthanteringsstilar. Materialet har analyserats mot de valda stilarna. Resultat och slutsats: Vår studie har visat att den transformativa ledarskapsstilen samt att den tillmötesgående konflikthanteringsstilen är dem mest använda i vår studie. Studiens resultat har också visat att Examensarbetets bidrag: Vår studie har bidragit med en ökad förståelse för ämnet genom en kvalitativ metod. Studie har även bidragit till ett ytterligare perspektiv i form utav en bransch som vi inte sett tidigare. Genom detta bidrag ser vi att banker inom Sverige kan använda sig utav vår studie samt fortsatt forskning inom ämnet. Förslag till fortsatt forskning: Våra förslag för framtida forskning är att studera ämnet inom samma bransch fast inom ett och samma företag. Detta för att på så sätt se om det finns skillnader inom ledarskapet och konflikthantering på samma arbetsplats. Förslag på vidare forskning skulle också kunna vara att använda sig utav både enkät och intervju för en bredare syn på ämnet samt en större målgrupp. / Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how different leadership styles affect conflict management among managers in banking. Method: In this study, a qualitative method has been used to collect data. To collect the empirical material, we have used semi-structured interviews with six respondents. As a basis for our study, we have used three different leadership styles and five different conflict management styles. The material has been analyzed against the chosen styles. Results and conclusions: Our study has shown that the transformative leadership style is the most common and that the accommodating conflict management style is the most common. The results of the study have also shown that a high degree of transformative leadership is linked to the collaborative and accommodating conflict management style. A high degree of transactional leadership is linked to the compromising and accommodating conflict management style. The study also shows that it is common for a leader to use parts from different leadership styles and that it is common for leaders to use different conflict management styles depending on the conflict situation. Contribution of the thesis: Our study has contributed to an increased understanding of the subject through a qualitative method. The study has also contributed to an additional perspective in the form of an industry that we have not seen before. Through this grant, we see that banks in Sweden can make use of our study and continued research in the subject. Suggestions for future research: Our proposals for future research are to study the subject within the same industry but within one and the same company. This is to see if there are differences in leadership and conflict management in the same workplace. Suggestions for further research could also be to use both a questionnaire and an interview for a broader view of the subject and a larger target group.

The present experimental study aimed to investigate the effect of a controlling leadership style, in contrast to an autonomy supportive leadership style on performance and state anxiety in student football players. The sample consisted of 35 participants, 25 men and 10 women, between 16 to 20 years. The experiment had an interventional effect with pre and post measurements. There were two intervention groups and one control group. The intervention groups consisted of a controlling leadership group and an autonomy supportive leadership group. Pre- and post-test performance was measured by means of four different football skill exercises with binary outcomes. There were four exercises and three measured trials which gave a maximum points total of 12 points in the exercises. State anxiety was measured by means of the Competitive State Anxiety Inventory-2 Revised. CSAI-2R is a self-report scale which aims to explore three dimensions of anxiety: Cognitive anxiety (CA), somatic anxiety (SA), self- confidence (SC). Each participant filled in this scale after they completed the four football exercises. No statistically significant pre- to post-test changes in CA, SA, SC or football performance, as an effect of leadership style, was found. However, players in the controlling leadership condition showed significantly higher levels of SA and lower levels of SC in comparison to the control group at post-test

Det gemensamma intresset för konflikter grundade idén att studera väl ansedda ledares perspektiv på arbetsplatskonflikter och hur dessa ledare löser konflikter konstruktivt. I grunden finns en undran om väl ansedda ledare har förmågor som gör att de löser konflikter mer konstruktivt. Konflikter utgör en stor del av en ledares arbetstid. Konflikter kan förmodligen inte undvikas men hur konflikter hanteras är avgörande för att en organisation och dess anställda skall mogna och utvecklas. Det har utövats forskning inom konflikthantering utifrån ett ledarskapsperspektiv men de studierna har haft en kvantitativ ansats. Studiens syfte är att undersöka hur väl ansedda chefer ser på arbetsplatskonflikter och hur dessa chefer hanterar konflikter. Ett delsyfte är att erhålla kunskap om vilka metoder ansedda ledare använder i konflikthantering. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Vilka typer av arbetsplatskonflikter uppstår i en organisation? Vad är avgörande om konflikter blir konstruktiva eller destruktiva? Vad har ledarskapet för inverkan på konflikthantering och hur ska ledaren ta sig an konflikter? Vilka förmågor och egenskaper har ledare som hanterar konflikter effektivt? Studien grundar sig på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det införskaffade materialet kodades och tematiserades. Resultaten analyserades med hjälp av teoriramen. Slutligen användes Rahims (2002) teori om conflict management i diskussion då det i resultatet framkom stöd för modellen, dock med en utveckling vilket presenteras i slutsatsen. I studiens analys framkom att ledare som hanterar konflikter konstruktivt behärskar tre huvudområden. Dessa förmågor är människoorienterad, uppgiftsorienterad och lärande- och kulturorienterad. Väl ansedda ledare manövrerar emellan dessa förmågor beroende på situation. I studiens resultat framkom också att undvikande och dominant ledarskapsbeteende skapar barriärer i konflikthantering. / The authors' joint commitment conflicts produced the idea to study highly-regarded leaders' perspective on workplace conflicts and their constructive resolution. Basically there was a curiosity about how such leaders resolve conflicts so effectively. Workplace conflicts are a major part of a leader´s time at work. While probably unavoidable, how conflicts are handled is crucial for the growth and development of an organization and its employees. There has been practical conflict management research from a leadership perspective, but the studies have had a quantitative focus. This study aims to examine the various ways respected managers address and resolve workplace conflicts. The study seeks to answer the following questions: What kinds of workplace conflict exist in an organization? What are the critical factors in conflicts? How are conflicts viewed constructive/destructive? What is a leader's role when managing/resolving workplace conflict? What abilities and qualities have leaders who manage conflict effectively? The study is based on a qualitative approach using semi-structured interviews. The material was thematic and coded. Results were analysed using the theoretical framework. The empirical data was analysed using Rahims (2002) theory of conflict management. Building on the results, the model which has been developed will be presented at the study’s conclusion. The study's analysis reveals that leaders who deal with conflicts constructively mastered the three main areas of concern, depending on the situation. These are people-oriented, task-oriented, and learning- and culture-oriented. The study's results also revealed that evasive and/or dominant leadership in particular creates barrier store solving conflict.

I forskningen har organisatoriskt lärande uppmärksammats, men inte institutionaliserats. Det organisatoriska lärandet påverkas i stor grad av nyckelpersoner vilket ledare och mellanchefer är. Organisatoriskt lärande styrs av det individuella lärandet vilket därför har en stor betydelse i sammanhanget. Ansvaret för det individuella lärandet läggs oftast på organisationens ledare och för ledares individuella lärande är reflektion och erfarenhet en avgörande faktor. Därför var studiens syfte att bidra till forskningen genom att undersöka hur kritiska situationer påverkat ledares lärande och bidragit till det individuella och organisatoriska lärandet. Syftet har studerats utifrån hur ledares reflektion görs och hur reflektionen påverkat ledares ledarskapsstil och orientering. För att studera detta användes vår egen tolkning av kritiska situationer tekniken. Studiens teoretiska referensram baserades därför på individuellt och organisatoriskt lärande, ledarskapsstilar, samt reflektion.Tillvägagångssättet som valdes var att intervjua ledare på mellanchefsnivå, halvstrukturerade intervjuer genomfördes baserat på kritiska situationer tekniken där olika kritiska scenarion diskuterades. I studien genomfördes även en enkät med samtliga intervjuade ledare där de fick uppskatta sin upplevda grad av orientering. Studiens konklusion är att fokus inte bör läggas på kombinerade ledarskapsstilar utan att vikten bör läggas på graden av orientering inom uppgift, relation och förändring. I studien kunde även ett samband identifieras som förklarar vad som krävs av ledare för att uppnå och bidra till organisatoriskt lärande. / Program: Civilekonomprogrammet

Telekombranschen är präglad av ett stressigt arbetsklimat och hög personalomsättning. Personalomsättningen bidrar inte bara till höga ekonomiska personalkostnader, utan också till låg arbetsmoral och engagemang hos de anställda. Vi fann det därav intressant att undersöka hur medarbetarna på ett telekomföretag upplever ledarskapet i organisationen. Vidare syftade studien till att undersöka de krav, kontroll och stöd medarbetarna upplever samt hur medarbetarna på telekomföretaget förhåller sig till personalomsättningen. Studien är av empirisk karaktär och den metodologiska utgångspunkten var att göra en kvalitativ studie med abduktiv ansats. Den använda datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att medarbetarna på telekomföretaget upplever och identifierar flera olika typer av ledarskap, varav den demokratiska ledarskapsstilen mest uppskattad. Att inkludera, stötta och visa empati är tre centrala egenskaper som eftersöks av medarbetarna. Vidare upplever respondenterna att arbetet karaktäriseras av höga krav, låg kontroll samt lågt socialt stöd från chefer och organisation. / The telecom industry is characterized by a stressful work environment and high employee turnover. High employee turnover does not only contribute to high economic costs, but also to a low level of work ethic among employees. Therefore, we found it interesting to investigate how the employees of a telecom company experience leadership in the organization. Furthermore, the study aimed to investigate how the employees experience the demands, control and social support at their workplace and how they relate to the company's employee turnover. The study is of empirical nature and the methodological starting point was to make a qualitative study with an abductive approach. The data collection method used was semi structured interviews. The results show that the employees experience several different types of leadership, of which the democratic leadership style is the most appreciated. Including, supporting and showing empathy are three key qualities demanded by employees. Furthermore, the employees experience that the work is characterized by high demands, low control and low social support from managers and organizations.

Vad som kännetecknar ett bra ledarskap har intresserat människor i alla tider. För att kvalitetsarbetet ska förbli framgångsrikt krävs det ett starkt och engagerat ledarskap för att åstadkomma en kultur avseende kvalitetsutveckling. Fokus för den här studien är ledarskap och delaktighet som har sina teoretiska grunder i offensiv kvalitetsutveckling. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ledarskapet påverkar medarbetarnas delaktighet i samband med förbättringsarbete i en organisation. Metoden som användes i denna undersökning var semistrukturerade intervjuer. För att uppnå studiens syfte valde författaren att intervjua fyra ledare som har flera års erfarenhet av ledarskap. Man kunde konstatera att tidigare forskning överensstämmer med resultat i undersökningen. Undersökningen visar att ledarens viktigaste uppgift är att motivera och positivt påverka medarbetarnas delaktighet i det dagliga arbetet, genom att kommunicera, vägleda, stödja samt ge återkoppling syftar även till ansvar och befogenheter. Resultatet visar också att alla beslut inte går att ändra eller påverka av medarbetarna eftersom beslut styrs av lagar och förordningar. Den studerande organisationen har en ledningsstruktur och hierarki som bestäms av gällande lagar. / What characterizes leadership in particular has intrested people for decades. For quality work to be successful there are requirements needed such as strong and committed leadership which later achieves a culture for quality development. The main focus for this study is leadership and participation from the theoretical origins in offensive quality development program. The purpose of this examination work is to study how leadership affects employees participation in different aspects in addition to work improvement in an organisation. The methods used in this examination were semi-structured interviews. The author chose to interview four different leaders who all had years of experience in the topic leadership to achieve the purpose of this study. It could be stated that the previous research is consistent with the results of the examination. The study shows that a leader's most important task is to motivate and positively influence employees' participation in daily work by communication, guiding, supporting and giving feedback in addition to giving out both responsibility and authority. The results revealed that not all decisions can be changed or affected because of the employees because decisions are controlled by laws and regulations. The studies organization has shown that it has a leadership structure and hierarchy determined by applicable laws. / <p>2021-06-06</p>

Ledarskapet är en viktig del i att skapa framgångsrika och konkurrenskraftiga organisationer där medarbetare mår bra och kan utvecklas (Granberg, 2011). Ledaren är den som har störst inflytande över de anställda då de med hjälp av sitt beteende kan påverka hur medarbetarna tänker och agerar (Granberg, 2011; Jacobsen &amp; Thorsvik, 2014). Därför är det viktigt att första linjens chefer har de förutsättningar som krävs för att kunna utöva en ledarskapsstil som främjar motivation och engagemang, då det är en ledare som arbetar nära sina medarbetare. Chefernas ledarskap och arbetssituation inom äldreomsorgen har i stor utsträckning påverkats av Covid-19 pandemin och de restriktioner som upprättats (Coronakommissionen, 2020).Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer inom äldreomsorgen upplever att pandemin har påverkat deras förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Studien har en kvalitativ forskningsansats och datainsamlingen bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning kring olika ledarskapsstilar.Resultatet visar att linjecheferna upplever en påverkan på både förutsättningar och ledarskap. Ständigt nya riktlinjer och rutiner har krävt ett mer flexibelt ledarskap, och nya arbetsuppgifter har lett till en högre arbetsbelastning. Pandemin har också skapat en stor oro hos både medar-betarna och cheferna, vilket har gjort att behovet av stöd från både organisationen och kollegor har ökat. Samtidigt har övergången från fysiska till digitala möten försvårat kommunikationen med medarbetare och kollegor, vilket i sin tur påverkat möjligheten att ge och få stöd.En slutsats som kan dras av resultatet är att cheferna har behövt kombinera olika ledarskapssti-lar under pandemin. För att kunna stötta oroliga medarbetare och se till att de nya riktlinjerna följs behövs en blandning av ett empatiskt och ett styrande ledarskap. / Leadership is an important part of creating successful and competitive organizations where em-ployees feel good and can develop (Granberg, 2011). The leader is the one who has the greatest influence over the employees as they can use their behavior to influence how the employees think and act (Granberg, 2011; Jacobsen &amp; Thorsvik, 2014). Therefore, it is important that first-line managers practice a leadership style that promotes motivation and commitment as it is a leader who works closely with his employees. Managers' leadership and work situation in el-derly care have been affected by the Covid-19 pandemic and the restrictions that have been established (Coronakommissionen, 2020).The purpose of this study is to investigate how first-line managers in elderly care, feel that the pandemic has affected their ability to exercise their leadership. The study has a qualitative re-search approach, and the data collection is based on eight semi-structured interviews. The em-pirics have been analyzed with the help of previous research on different leadership styles.The results show that the line managers experience an impact on both conditions and leadership. Constantly changing guidelines and routines have required a more flexible leadership, and new tasks have led to a higher workload. The pandemic has also caused great concern among both employees and managers, which has increased the need for support from both the organization and colleagues. At the same time, the transition from physical to digital meetings has made it more difficult to communicate with employees and colleagues, which in turn has affected the ability to give and receive support.One conclusion that can be drawn from the result is that the managers had to combine different leadership styles during the pandemic. To be able to support anxious employees and ensure that the new guidelines are followed, a mixture of empathic and governing leadership is needed.

In a society where the sustainability trend is growing and becoming increasingly important, companies are expected to make clearer commitments to sustainability where consumers are increasingly demanding a change when it comes to among other things, production and social responsibility. In retail, there is a clear wave of sustainability due to increased knowledge and that consumers now do more conscious choices. In turn, this result in an increased pressure on companies as a whole but also on well-functioning leadership and internal communication at store level. At the same time, there is little research on the relationship between leadership and internal communication and the importance of employees during a sustainable organizational change. The overall purpose of the study is to investigate the relationship between leadership and internal communication during a sustainable change. Further, the study intends to further answer two research questions:- How do leaders in retail work with internal communication to implement a sustainable organizational change?- How do store managers and employees experience internal communication and leadership during a sustainable organizational change? A delimitation has been made where the authors have chosen the retail company Clas Ohlson where the company’s ambitions for sustainability are in line with the government’s environmental goals until 2045, to be climate neutral. Furthermore, two stores have been selected to conduct the study. The qualitative study is based on an inductive approach with an exploratory approach, this entails a deeper analysis of the case study that is carried out. Nine respondents with three different positions within the company participated in semi-structured interviews and that additional data was collected from public published organizational document. A thematic analysis was conducted to encode the collected data where the authors found three primary factors that affect the relationship between leadership and internal communication during the sustainable organizational change: commitment, overflow of information and lack of time. The study finds that it is the commitment of the leaders through offering employee’s information and knowledge that can lead to a positive impact in the sustainable change. Furthermore, both the store manager and employees experience how communication has a negative effect due to the overflow of information that leads to employees having difficulty searching for information and the lack of time is often mentioned as a contributing factor. This leads us to the general conclusion that shows that it is not the leadership at a store level that affect, rather shortcomings in the communication which in turn, affects the implementation of the sustainable organizational change.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förstå vilka ledarskapsstilar som kvinnor använder sig utav i kvinno- och mansdominerande idrotter. Teori: I teorin beskrivs det situationsanpassade ledarskapet, den auktoritära-, demokratiska-,transaktionella-, transformativa-, autentiska-, karismatiska-, och byråkratiska ledarskapsstilen. Metod: i min studie har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetodik och ansats. En abduktiv ansats har använts genom att utgå från teorier och tidigare forskning. Intervjumaterialet har kodats genom en tematisk analys. Sju personer har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer. Slutligen har empirin kopplats till teori och ledarskapsstilar. Slutsats: Min slutsats är att nästintill alla respondenter använder sig utav det situationsanpassade ledarskapet på ett eller annat sätt, beroende på grupp och situation. Utöver det fanns det tendenser från det demokratiska, auktoritära, transformativa, autentiska, karismatiska och byråkratiska ledarskapet. Den transaktionella ledarskapsstilen återfanns inte hos någon av respondenterna. Många av kvinnorna upplevde inga större skillnader jämte deras manliga kollegor i ledarskapet även om de flesta tog upp några punkter. De tar upp både nackdelar och fördelar. Barnen anförtror sig mer till kvinnliga ledare och flickor lyssnar bättre i viss utsträckning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till kunskap och förståelse om hur en kvinnlig ledare utövar sitt ledarskap. Min studie bidrar även med viktig kunskap om ledarskap inom ungdomsidrotten. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan fokusera på likheter och skillnader mellan män och kvinnors ledarstilar inom idrotten, men även ledarskapsstilar inom näringslivet. / Purpose: The purpose of the thesis is to examine and understand the leadership styles by women in sports, both in female- and male dominated sports. Theory: The theoretical framework includes the situational leadership theory, as well as the authoritarian, democratic, transactional, transformational, authentic, charismatic, and bureaucratic leadership styles. Method: A qualitative research methodology and approach were employed in this study, using an abductive approach based on existing theories and previous research. Semi-structured interviews were conducted with seven participants, and the interview data was analyzed thematically. The empirical findings were then connected to the theoretical framework of leadership styles. Conclusion: The findings suggest that nearly all respondents employ some form of situational leadership, adapting their leadership style based on the group and the situation. Additionally, tendencies towards democratic, authoritarian, transformational, authentic, charismatic, and bureaucratic leadership styles were identified, while the transactional leadership style was not found among any of the respondents. Many of the participants reported few significant differences in their leadership compared to their male colleagues, although some points were raised regarding both advantages and disadvantages. Children were found to confide more in female leaders, and girls were observed to listen better to a certain extent. Contribution of the thesis: This thesis contributes to knowledge and insights into how female leaders exercise their leadership in sports. It also provides important information about female leadership in youth sports as experienced by female youth leaders. Suggestions for future research: Suggestions for further research include comparing the similarities and differences in leadership styles between men and women in sports, as well as exploring leadership styles in the sports industry and the business sector.

Sammanfattning  Titel: Vilket ledarskap önskar Generation Z hos sin framtida arbetsgivare? En studie bland fastighetsmäklarstudenterNivå: Examensarbete på kandidatnivå i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hampus Hjärtstam &amp; Robin Karlsson  Handledare: Katarina ArbinDatum: 24 Maj 2023Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och bidra med kunskap om hur generation Z:s fastighetsmäklarstudenter förhåller sig till ledarskap och vilket ledarskap generation Z:s fastighetsmäklarstudenter önskar för att stanna kvar på sin framtida arbetsplats.Metod: Studien är kvalitativ med abduktiv ansats. Studien består av tio semistrukturerade intervjuer med fastighetsmäklarstudenter på högskolan i Gävle.Resultat och slutsats: Resultatet visar att transformativt och till viss del transaktionellt ledarskap är efterfrågat av generation Z:s fastighetsmäklarstudenter. I början av sin karriär ett ledarskap med hög tillgänglighet, individanpassat och att ledaren har god personlig relation till sina följare och inte enbart professionell relation, vilket faller under det transformativa ledarskapet. Studien visar att det personliga och tillgängliga ledarskapet kan senare i karriären övergå till ett mer uppgiftsorienterat ledarskap för att få individen att utvecklas ytterligare efter att de blivit mer självgående. Detta faller inom det transaktionella ledarskapet där tydliga instruktioner, direktiv, förväntningar och belöningar blir mer viktiga för fortsatt utveckling. Examensarbetets bidrag: Den här studien bidrar till kunskap om vilket ledarskap fastighetsmäklarstudenter inom generation Z efterfrågar för att stanna kvar på sin arbetsplats. Förslag till vidare forskning: En studie som studerar skillnader mellan könen och ledarskapspreferenser, eller hur ledarskapspreferenser skiljer sig åt beroende på om du är född tidigt i generation Z 1995-1997 eller senare 2003-2010Nyckelord: Generation Z, ledarskap, ledarskapsstilar, transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap, Generation Z och ledarskap / AbstractTitle: What leadership does generation Z wish for in their future workplace? A study among  real estate studentsLevel: Bachelor thesis in business and economicsAuthors: Hampus Hjärtstam &amp; Robin KarlssonSupervisor: Katarina ArbinDate: May 24 2023Aim: The aim of this study is to explore and contribute to the understanding of how generation Z:s real estate students relates to leadership and what leadership they wish for to stay at the workplace.Method: The study is qualitative with an abductive approach and consists of ten semi- structured interviews with real estate students at Gävle University.Results and conclusions: The results show that both transformational and to some extent transactional leadership is what generation Z:s real estate students are looking for at the workplace. In the beginning of their career are leaders that are available, individual coaching and a good personal connection are key factors which falls under the transformative leadership. The study shows that the personal and available approach can transition into a more task-oriented approach later in their career in order of the followers' development and make them more independent. This approach falls under the transactional leadership where clear instructions, directives, expectations and rewards are more important for continued development.Contributions of the thesis: This study contributes to the knowledge about what leadership generation Z:s real estate students are looking for to stay at the workplace.Suggestions for future research: A study that shows if there are any gender differences among generation Z leadership preferences. A study that shows if there are any differences between generation Z:s born between 1995-1997 and 2003-2010 leadership preferences. Key words: Generation Z, leadership, leadership styles, transactional leadership, transformative leadership, generation Z and leadership