Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan ledarstilar, den psykosociala arbetsmiljön och self-efficacy. Detta för skapa större förståelse för hur olika ledarstilar kan påverka medarbetarnas välbefinnande och prestation. Deltagarna (N = 81, mellan 19-64 år) svarade på en enkät med bakgrundsvariabler, den generella self-efficacy skalan (GSE), psykosocialarbetsmiljökart-läggning (PAK, egenkontroll, arbetsledningklimat, arbetsstimulans, arbetsgemenskap och arbetsbelastning) och ledarskapsstilar (CPE, förändring-oriented-, strukturella och produktionsinriktad och relationsorienterade). Positiva associationer om ledarstilar och den psykosociala arbetsmiljön demonstrerades, särskilt för relationsorienterade ledarstil, vilket korrelerade med alla fem huvudfaktorer i PAK. Däremot korrelerade strukturella- och produktionorienterad och förändringsorienterad inte signifikant. Ingen signifikant korrelation mellan ledarstilar och personal self-efficacy hittades. Dock var self-efficacy relaterad till anställdas upplevda psykosociala arbetsmiljö. Genom deskriptiv statistik rapporterades som medelvärden visade att anställda med mer än genomsnittet på GSEs (self-efficacy) tenderade att svara högre på alla fem huvudfaktorer för PAK.

Syftet med denna studie är att studera förskollärares förståelse av sitt ledarskap i relation till konflikter, med ett fokus på det lågaffektiva bemötandet. Arbetet syftar mer specifikt till att skapa förståelse för hur förskollärarna anser att konflikter uppstår mellan vuxen och barn i förskolan samt hur de väljer att hantera det. Förskollärarnas beskrivna förståelse ställs i relation till forskning om ledarskapsstilar med särskilt betoning på det lågaffektiva bemötandet. I studien har sju förskollärare intervjuats och dessa bor utspritt i Sverige och har olika yrkeserfarenheter. De teoretiska utgångspunkterna är tre specialpedagogiska perspektiv, dessa är det kompensatoriska och det kritiska samt dilemmaperspektivet. Andra ledarskapsstilar som diskuteras i detta arbete är det auktoritära, empatiska demokratiska, undvikande, växlande samt det lågaffektiva. Resultat visar att ledarskap till stor del handlar om att förekomma konfliktsituationer som ligger i linje med det lågaffektiva och det kritiska perspektivet. Det som är av vikt är att skapa lockande aktiviteter, få barn att följa självmant, ligga steget före och att involvera barnen i situationer där det finns en konflikt mellan den vuxne och barnet. I ledarskapet finns det en makt att förhålla sig till visar resultatet, vilket i sig kan leda till konflikter och hanteras på olika sätt. Förskollärarna gav uttryck för det kompensatoriska och kritiska perspektivet i studien. Samtliga förskollärare talar om betydelsen av att individanpassa sitt ledarskap och hur de bemöter konflikter. En av förskollärarna frågar sig hur pass mycket hen ska anpassa sitt ledarskap till individen och i det synliggörs dilemmaperspektivet. Pågående konflikter hanteras lågaffektivt genom ett lugn i syfte att inte förvärra situationer av ett flertal av förskollärarna. Samtliga förskollärare i studien hade en uppfattning om vad lågaffektivt bemötande är, men de var inte entydigt positiva till det. Det lågaffektiva ledarskapet utgår enligt förskollärarnas svar från det empatiska och demokratiska ledarskapet. Fördelar som förskollärarna ser med lågaffektivt bemötande är goda relationer och ömsesidig respekt. Ett flertal förskollärare menar att det lågaffektiva bemötandet bekräftar den barnsyn och arbetssätt de eftersträvar att arbeta efter i förskolan. Nackdelar är att kollegor har svårt att förstå deras bemötande i konflikter och att ledarskapet till viss del kräver mer tid av förskollärarna. Tidsbrist och stress i yrket gör det svårt för förskollärarna att arbeta lågaffektivt. Det leder vidare till att det auktoritära ofta träder fram hos förskollärarna när de finner tiden knapp och stressfylld.

Syftet med denna studie var att undersöka hur millennials inom servicebranschen upplever att ledarskap har betydelse för arbetsmotivationen. Vi vill med vår forskning förmedla vad som kan vara lönsamt för ledare att ha kunskap om gällande arbetsmotivation för att minska personalomsättning i organisationer. Studien utgår ifrån motivationsteorin Self Determination Theory och ledarskapsstilarna demokratisk-, auktoritärt och Laissez-faire ledarskap. Studien har baserats på nio intervjuer. För att analysera materialet har en tematisk analysmetod tillämpats och studien har haft en deduktiv utgångspunkt.  Studiens resultat visade att ledare har en positiv betydelse för arbetsmotivationen genom att vara synliga, lyhörda, stöttade och uppmärksamma. Motivationen främjas genom att först uppfylla de inre motivationsfaktorerna för att sedan förstärkas med hjälp av yttre motivationsfaktorer. Ledarens negativa betydelse för arbetsmotivationen uppstår främst när det inte längre finns någon möjlighet till utveckling på arbetsplatsen. Den fördragna ledarskapsstilen är ett demokratiskt ledarskap. / The purpose of this study was to examine how millennials within the service industry experience leadership and its significance on workplace motivation and engagement. With our research we will share knowledge that has shown beneficial for leaders to apply regarding their employee’s drive to work, thus lowering turnover of personnel for the organization. The study takes its starting point from the motivational theory Self Determination Theory and the different leadership styles: democratic, authoritative, and Laissez-faire leadership. This study is based on nine separate interviews. To analyze the material, a thematic analysis method has been applied and the with a deductive starting point.  The results show that leaders have a positive impact on employees’ willingness and drive to work by being visible, supportive, and attentive. The motivation firstly stems from an inner self-motivational drive, and later gets enforced from outer motivational factors. A leader’s negative impact on employees drive to work arises when there no longer is a possibility for growth within the organization. The preferred method of leadership was the democratic style leadership.

Vad finns det för olika ledarskapsstilar? Vad kännetecknarett bra ledarskap? Och vilken typ av ledarskap är att föredra?Det är några omdiskuterade frågor i forskningsvärden. Menen sak är säker. Ett bra ledarskap är en av de mest avgörandefaktorerna för att ett företag ska bli framgångsrikt.I den här studien har fokus riktats mot en typiskbyggarbetsplats i Sverige idag. Där syftet har varit att ta redapå hur ledarskapet ser ut och vilket ledarskap somarbetsledningen och yrkesarbetarna föredrar utifrån de treklassiska ledarskapsstilarna; Auktoritärt-, demokratiskt- ochlaissez-faire ledarskap. Dessa tre stilar tituleras ibland somThe Full Range Leadership Model vilket motsvarar helaskalan av ledarskap.Peab AB är ett svenskt bygg- och anläggningsföretag och harvarit föremål för denna fallstudie. För att kunna uppnåstudiens syfte och svara på frågeställningarna så krävdes detperspektiv från både arbetsledningen och yrkesarbetarna.Därför genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuermed tre platschefer och en kvantitativ enkätundersökningmed yrkesarbetarna på Peab i Skellefteå.Efter intervjuerna med platscheferna och svar påenkätfrågorna från yrkesarbetarna stod det klart att detdemokratiska ledarskapet är det som framförallt tillämpasoch som föredras. Men det är också tydligt att ledaren måsteanpassa sitt ledarskap efter situationen. Ibland behöverledaren gå mot ett auktoritärt ledarskap och ibland mot ettlaissez-fair ledarskap. Det finns tendenser till attarbetsledningen och yrkesarbetarna föredrar laissez-faireledarskap framför det auktoritära ledarskapet. Menframförallt så är det demokratiska ledarskapet som föredras ide flesta fallen. / What are the different leadership styles? What characterizesgood leadership? And what kind of leadership is preferable?There are some debated issues among researchers. But onething is certain. Good leadership is one of the most crucialfactors for a business to be successful.In this study, the focus has been on a typical construction sitein Sweden today. Where the purpose has been to find outhow the leadership looks and which leadership that thework management and professional workers prefer based onthe three classic leadership styles; Authoritarian-,Democratic- and Laissez-faire leadership. These three stylesare sometimes referred to as The Full Range LeadershipModel, which corresponds to the whole scale of leadership.Peab AB is a Swedish construction and civil engineeringcompany and has been the subject of this case study. To beable to achieve the aim of the study and answer thequestions, this required a perspective from both the workmanagement and the professional workers. Therefore,qualitative semi-structured interviews were conducted withthree site managers and a quantitative survey with theprofessional workers at Peab in Skellefteå.After the interviews with the work management andanswers to the questionnaires from the professional workers,it was clear that the democratic leadership is what is mainlyapplied and preferred. But it is also clear that the leader mustadapt his leadership to the situation. Sometimes the leaderneeds to go against authoritarian leadership and sometimesagainst a laissez-fair leadership. There are tendencies that thework management and professional workers prefer Laissez-faire leadership in front of authoritarian leadership. Butabove all, democratic leadership is preferred in most cases. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

En viktig del av ledarskapet är att kunna påverka sina medarbetare till att uppnå de mål och förväntningar som finns, vad händer då när målen och förväntningarna skiftar på grund av en världsomfattande kris? Den 11 mars klassade WHO coronaviruset som en pandemi vilket ställde stora krav på de omsorgsverksamheter vi undersökt. Syftet med den här rapporten var att undersöka hur medarbetarna i omsorgsorganisationer uppfattar ledarskapet under den rådande Corona-pandemin. Vi beskriver de ledarskapsstilar vi kunnat se och hur relevanta de varit vid det förändringsarbete som skett. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört nio intervjuer med såväl medarbetare som ledare i tre olika organisationer. Vi fick anpassa oss efter de direktiv och de möjligheter som fanns hos de olika organisationerna när vi bestämde intervjuform, vilket ledde till fem skriftliga, en via telefon, en via skype samt två ansikte mot ansikte. I rapporten framkommer det att vi funnit olika ledarskap i samtliga organisationer, vi har kunnat se egenskaper från det transformativa-, karismatiska- och Laissez Faireledarskapet. Förändringsarbetet har fungerat väl i samtliga trots de stora skillnaderna i utförandet. I första hand har medarbetarna efterfrågat chefskap istället för ledarskap, detta tror vi kan bero på att visionen förändringsarbetet kretsar runt inte är centrerat runt arbetsplatsen utan istället genomsyrar hela samhället.

The purpose of this study is to answer the research questions by examining how different leadership styles manage and influence the expedient a reorganization is carried out. The study has used a qualitative method which includes semi structured interviews to collect the empirical data. A thematic analysis with an inductive approach was used to analyse the data. The findings highlight that expedient reorganizations depend on a combination of autocratic and democratic leadership, with transformational and participative approaches enhancing employee motivation, productivity, and a sense of belonging. Research questions: What type of leadership leads to an expedient reorganization? How does leadership styles affect employee's motivation and productivity during an organizational restructuring process?

Denna studie undersöker hur kvinnliga chefer uppfattar sitt ledarskap inom mans- och kvinnodominerade organisationer. Syftet är att förstå hur könsdominans påverkar kvinnliga chefers uppfattningar om sitt ledarskap och om det råder skillnader i deras beskrivningar av ledarskapsstilar. Uppsatsen utgår från tidigare forskning som inkluderar könsdominans och ledarskapsstilarna transformativt och transaktionellt ledarskap. Studien baseras på kvalitativa djupintervjuer med tolv kvinnliga chefer. Resultaten visar att könsdominans verkar påverka kvinnliga chefers uppfattningar av sitt ledarskap och ledarskapsstilar. Kvinnliga chefer i mansdominerade organisationer betonar anpassning och att överträffa förväntningar, medan de i kvinnodominerade organisationer fokuserar på inkluderande och relationsskapande ledarskap. Studien finner att transformativt och transaktionellt ledarskap kan kategoriseras hos båda. Transformativt ledarskap är något mer framträdande i kvinnodominerade miljöer och tydligare tendenser till transaktionellt ledarskap återfinns hos mansdominerade organisationer, men skillnaderna är små. Studiens resultat indikerar att könsdominansens påverkan är komplex och mångfacetterad, med både likheter och skillnader beroende på det organisatoriska sammanhanget.

Moderna organisationer har ett högt tryckt på sig att kunna anpassa sig till marknadens rå-dande förväntningar. De kan pressas av olika intressenter som kunder och konkurrens men även av organisationens egna anställda. Upp till 70% av alla förändringsarbeten misslyckas vilket tyder på att anställda inte är en del av stödet för den framgångsrika förändringen. För att kunna avklara omfattande organisatoriska förändringar behövs det en förändringsagent, vilket oftast utgörs av en stark ledare inom företaget. Denna studies syfte är att bidra med en större kunskap om hur ledarskap kan påverka organisationsförändringar utifrån erfarenheter från ett företag inom lokalvårdsbranschen. Vi hoppas att denna fallstudie bidrar till en ökad förståelse för ledarskapets viktiga roll inom organisationsförändringar. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativt inriktad metodinsamling samt fyra stycken semikonstruerade intervjuer från företaget Ren Extra AB, där ledare inom företaget har fått förklara hur de sett tre stycken olika förändringar utvecklas. Slutsatsen för denna studie utformade sig i att ledarskap har en väldigt stor påverkan på organisationsförändringar genom ett flertal åtgärder som har lett ett framgångsrikt resultat för företaget Ren Extra. VDn Gregory lägger stort fokus på anställda samt deras motivation och engagemang. Vår analys tyder på att Gregory har ett HR-perspektiv vilket är effektivt för ett vinstdrivande och växande företag som Ren Extra är. Detta betyder att ledaren bör fokusera på personalen för att uppnå ett framgångsrikt resultat. Beslutsamhet är en del av ledarskapet och är ännu en faktor som har påverkat organisationsförändringarna för företaget Ren Extra, genom att ha tydliga riktlinjer och centraliserat beslutsfattande. Dock visar analysen att delegering av ansvaret och därmed beslutsfattande kan vara ett effektivare ledarskap för att positivt påverka förändringsarbeten. Ledaregenskaper som har visat sig vara produktiva under organisationsförändringar i denna studie är drivkraft, problemlösningsförmåga och personlighet. / Modern organizations have a high pressure to be able to adapt to the markets' expectations. They can be pressured by various stakeholders such as customers and competition, but also by the organization's own employees. 70% of all change projects fail suggesting that employees are not part of the support for the successful change. To achieve organizational changes there is need of a change agent, which usually consists of a strong leader within the organization. This study aims to contribute to a greater understanding of how leadership can affect organizational change with the help of the experience of a company in the cleaning industry. We hope that this case study will contribute to a greater understanding of the important role leadership has within organizational changes. The study has been carried out with the help of a qualitative method and four semi-constructed interviews from the company Ren Extra AB, where leaders of the company have been explaining how they saw and understood three dif-ferent organizational changes. The conclusion of this study showed that that leadership has a very large impact on organiza-tional change through a number of measures, which have led a successful outcome for the company Ren Extra. CEO Gregory puts a great emphasis on employees and their motivation and commitment. Our analysis suggests that Gregory has an HR perspective, which is effective for a profitable and growing company that Ren Extra is. This means that the change leader should focus on staff to achieve a successful outcome. Determination is part of the leadership and is another factor that has affected the organizational changes Ren Extra has experienced, through clear guidelines and centralized decision making. However, the analysis of this thesis shows that delegation of responsibility and hence decision making can be an effective leadership to positively affect organizational changes. Leadership characteristics that have proven to be productive during Ren Extras organizational change in this study is the motivation, problem solving ability and personality.

The aim of this qualitative study is to understand how first-line managers lead their employees in the implementation of social service legislated value-base for elderly people. We wanted to understand what kind of leadership the managers used and how this leadership is formed by their acting space. Method: For this study is a qualitative method used. Trough semi-structured interviews, with 7 first-line managers, the empirical data were collected. Theory: For the analysis of the empirical data was Kurt Lewin’s three classic leadershipstyles used; the autocracy, the democracy and laissez-faire, and the theoretical concept of acting space. Result: The result of the study showed that the most common leader-style is the democracy style among the first-line managers. In the work with the social service legislated value-base for elderly people it is important to be a present leader that supports and include the employees in this work. However there are situations where the leader has to use an autocracy leader-style. The leadership is shaped by the acting space the first-line manager has. It can be affected by the organizational conditions like resources and the possibility of education for both the managers and the employees.

Miljö och klimatförändringen är ett resultat av att jordens resurser förbrukas på ett sätt som inte är hållbart. Vi kan se att detta kommer att leda till konsekvenser för både människor och miljön, till exempel genom den globala temperaturökningen (Globalaportalen 2018). Denna studie avser att lyfta fram eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga ledares arbetssätt för en hållbar utveckling. Studien illustrerar också skillnader mellan kommunala och privata ägda företag. Studien genomförs genom flera fallstudier. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att lyfta fram olika ledarstilar vid arbete med hållbar utveckling och några av FN: s 17 globala mål för en hållbar utveckling. Studiens resultat presenteras i löpande text och sammanfattas i en tabell. Resultatet visar att den kvinnliga ledaren är mer medveten och engagerad i företagets arbete mot hållbar utveckling. Det framgår också att den manliga ledaren i det privata företaget har en liknande ledarstil som den kvinnliga ledaren i det kommunala företaget. Denna studie bidrar till teori genom att nämna några karaktäristiska skillnader mellan kvinnliga och manliga ledare. Bidrag till teori ges också i form av skillnader mellan kommunala och privata företag. En begränsning i denna studie är att resultatet kan variera beroende på deltagande företag. Om samma företag deltar är chansen att få samma resultat stor. En rekommendation för fortsatta studier är att analysera om arbetet med hållbar utveckling varierar beroende på ledarens ålder. / The environmental and climate change is a result of the earth's resources being consumed in a way that is not sustainable. We can see that this will lead to consequences for both humans and the environment for instance through the global temperature rise (Global Portal 2018). This study refers to highlight any differences between male and female leadership styles in organizations towards sustainable development. It also illustrates differences according to municipal or private owned companies. The study is conducted through multi case studies. Qualitative interviews have been conducted to highlight leadership styles towards sustainable development and some of the UN's 17 global goals for a sustainable development. The result of the study is presented in a chart. The results illustrate that the women leader is more aware and engaged in the company’s work towards a sustainable development. It is also highlighted that the male leader in the private company has a similar leadership style as the women leader in the municipal company. This study contributes to theory by result in characteristic differences between women and male leaders. Contributions to theory is also given by differences between municipal and private companies. A limitation in this study is that the result may vary depending on participating companies. If the same companies are participating the chance of getting the same result is high. A recommendation for further studies is to analyze if work on sustainable development gets effected by age of the leader.