Syftet med denna studie var att undersöka hur millennials inom servicebranschen upplever att ledarskap har betydelse för arbetsmotivationen. Vi vill med vår forskning förmedla vad som kan vara lönsamt för ledare att ha kunskap om gällande arbetsmotivation för att minska personalomsättning i organisationer. Studien utgår ifrån motivationsteorin Self Determination Theory och ledarskapsstilarna demokratisk-, auktoritärt och Laissez-faire ledarskap. Studien har baserats på nio intervjuer. För att analysera materialet har en tematisk analysmetod tillämpats och studien har haft en deduktiv utgångspunkt.  Studiens resultat visade att ledare har en positiv betydelse för arbetsmotivationen genom att vara synliga, lyhörda, stöttade och uppmärksamma. Motivationen främjas genom att först uppfylla de inre motivationsfaktorerna för att sedan förstärkas med hjälp av yttre motivationsfaktorer. Ledarens negativa betydelse för arbetsmotivationen uppstår främst när det inte längre finns någon möjlighet till utveckling på arbetsplatsen. Den fördragna ledarskapsstilen är ett demokratiskt ledarskap. / The purpose of this study was to examine how millennials within the service industry experience leadership and its significance on workplace motivation and engagement. With our research we will share knowledge that has shown beneficial for leaders to apply regarding their employee’s drive to work, thus lowering turnover of personnel for the organization. The study takes its starting point from the motivational theory Self Determination Theory and the different leadership styles: democratic, authoritative, and Laissez-faire leadership. This study is based on nine separate interviews. To analyze the material, a thematic analysis method has been applied and the with a deductive starting point.  The results show that leaders have a positive impact on employees’ willingness and drive to work by being visible, supportive, and attentive. The motivation firstly stems from an inner self-motivational drive, and later gets enforced from outer motivational factors. A leader’s negative impact on employees drive to work arises when there no longer is a possibility for growth within the organization. The preferred method of leadership was the democratic style leadership.

Vad finns det för olika ledarskapsstilar? Vad kännetecknarett bra ledarskap? Och vilken typ av ledarskap är att föredra?Det är några omdiskuterade frågor i forskningsvärden. Menen sak är säker. Ett bra ledarskap är en av de mest avgörandefaktorerna för att ett företag ska bli framgångsrikt.I den här studien har fokus riktats mot en typiskbyggarbetsplats i Sverige idag. Där syftet har varit att ta redapå hur ledarskapet ser ut och vilket ledarskap somarbetsledningen och yrkesarbetarna föredrar utifrån de treklassiska ledarskapsstilarna; Auktoritärt-, demokratiskt- ochlaissez-faire ledarskap. Dessa tre stilar tituleras ibland somThe Full Range Leadership Model vilket motsvarar helaskalan av ledarskap.Peab AB är ett svenskt bygg- och anläggningsföretag och harvarit föremål för denna fallstudie. För att kunna uppnåstudiens syfte och svara på frågeställningarna så krävdes detperspektiv från både arbetsledningen och yrkesarbetarna.Därför genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuermed tre platschefer och en kvantitativ enkätundersökningmed yrkesarbetarna på Peab i Skellefteå.Efter intervjuerna med platscheferna och svar påenkätfrågorna från yrkesarbetarna stod det klart att detdemokratiska ledarskapet är det som framförallt tillämpasoch som föredras. Men det är också tydligt att ledaren måsteanpassa sitt ledarskap efter situationen. Ibland behöverledaren gå mot ett auktoritärt ledarskap och ibland mot ettlaissez-fair ledarskap. Det finns tendenser till attarbetsledningen och yrkesarbetarna föredrar laissez-faireledarskap framför det auktoritära ledarskapet. Menframförallt så är det demokratiska ledarskapet som föredras ide flesta fallen. / What are the different leadership styles? What characterizesgood leadership? And what kind of leadership is preferable?There are some debated issues among researchers. But onething is certain. Good leadership is one of the most crucialfactors for a business to be successful.In this study, the focus has been on a typical construction sitein Sweden today. Where the purpose has been to find outhow the leadership looks and which leadership that thework management and professional workers prefer based onthe three classic leadership styles; Authoritarian-,Democratic- and Laissez-faire leadership. These three stylesare sometimes referred to as The Full Range LeadershipModel, which corresponds to the whole scale of leadership.Peab AB is a Swedish construction and civil engineeringcompany and has been the subject of this case study. To beable to achieve the aim of the study and answer thequestions, this required a perspective from both the workmanagement and the professional workers. Therefore,qualitative semi-structured interviews were conducted withthree site managers and a quantitative survey with theprofessional workers at Peab in Skellefteå.After the interviews with the work management andanswers to the questionnaires from the professional workers,it was clear that the democratic leadership is what is mainlyapplied and preferred. But it is also clear that the leader mustadapt his leadership to the situation. Sometimes the leaderneeds to go against authoritarian leadership and sometimesagainst a laissez-fair leadership. There are tendencies that thework management and professional workers prefer Laissez-faire leadership in front of authoritarian leadership. Butabove all, democratic leadership is preferred in most cases. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

En viktig del av ledarskapet är att kunna påverka sina medarbetare till att uppnå de mål och förväntningar som finns, vad händer då när målen och förväntningarna skiftar på grund av en världsomfattande kris? Den 11 mars klassade WHO coronaviruset som en pandemi vilket ställde stora krav på de omsorgsverksamheter vi undersökt. Syftet med den här rapporten var att undersöka hur medarbetarna i omsorgsorganisationer uppfattar ledarskapet under den rådande Corona-pandemin. Vi beskriver de ledarskapsstilar vi kunnat se och hur relevanta de varit vid det förändringsarbete som skett. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört nio intervjuer med såväl medarbetare som ledare i tre olika organisationer. Vi fick anpassa oss efter de direktiv och de möjligheter som fanns hos de olika organisationerna när vi bestämde intervjuform, vilket ledde till fem skriftliga, en via telefon, en via skype samt två ansikte mot ansikte. I rapporten framkommer det att vi funnit olika ledarskap i samtliga organisationer, vi har kunnat se egenskaper från det transformativa-, karismatiska- och Laissez Faireledarskapet. Förändringsarbetet har fungerat väl i samtliga trots de stora skillnaderna i utförandet. I första hand har medarbetarna efterfrågat chefskap istället för ledarskap, detta tror vi kan bero på att visionen förändringsarbetet kretsar runt inte är centrerat runt arbetsplatsen utan istället genomsyrar hela samhället.

Moderna organisationer har ett högt tryckt på sig att kunna anpassa sig till marknadens rå-dande förväntningar. De kan pressas av olika intressenter som kunder och konkurrens men även av organisationens egna anställda. Upp till 70% av alla förändringsarbeten misslyckas vilket tyder på att anställda inte är en del av stödet för den framgångsrika förändringen. För att kunna avklara omfattande organisatoriska förändringar behövs det en förändringsagent, vilket oftast utgörs av en stark ledare inom företaget. Denna studies syfte är att bidra med en större kunskap om hur ledarskap kan påverka organisationsförändringar utifrån erfarenheter från ett företag inom lokalvårdsbranschen. Vi hoppas att denna fallstudie bidrar till en ökad förståelse för ledarskapets viktiga roll inom organisationsförändringar. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativt inriktad metodinsamling samt fyra stycken semikonstruerade intervjuer från företaget Ren Extra AB, där ledare inom företaget har fått förklara hur de sett tre stycken olika förändringar utvecklas. Slutsatsen för denna studie utformade sig i att ledarskap har en väldigt stor påverkan på organisationsförändringar genom ett flertal åtgärder som har lett ett framgångsrikt resultat för företaget Ren Extra. VDn Gregory lägger stort fokus på anställda samt deras motivation och engagemang. Vår analys tyder på att Gregory har ett HR-perspektiv vilket är effektivt för ett vinstdrivande och växande företag som Ren Extra är. Detta betyder att ledaren bör fokusera på personalen för att uppnå ett framgångsrikt resultat. Beslutsamhet är en del av ledarskapet och är ännu en faktor som har påverkat organisationsförändringarna för företaget Ren Extra, genom att ha tydliga riktlinjer och centraliserat beslutsfattande. Dock visar analysen att delegering av ansvaret och därmed beslutsfattande kan vara ett effektivare ledarskap för att positivt påverka förändringsarbeten. Ledaregenskaper som har visat sig vara produktiva under organisationsförändringar i denna studie är drivkraft, problemlösningsförmåga och personlighet. / Modern organizations have a high pressure to be able to adapt to the markets' expectations. They can be pressured by various stakeholders such as customers and competition, but also by the organization's own employees. 70% of all change projects fail suggesting that employees are not part of the support for the successful change. To achieve organizational changes there is need of a change agent, which usually consists of a strong leader within the organization. This study aims to contribute to a greater understanding of how leadership can affect organizational change with the help of the experience of a company in the cleaning industry. We hope that this case study will contribute to a greater understanding of the important role leadership has within organizational changes. The study has been carried out with the help of a qualitative method and four semi-constructed interviews from the company Ren Extra AB, where leaders of the company have been explaining how they saw and understood three dif-ferent organizational changes. The conclusion of this study showed that that leadership has a very large impact on organiza-tional change through a number of measures, which have led a successful outcome for the company Ren Extra. CEO Gregory puts a great emphasis on employees and their motivation and commitment. Our analysis suggests that Gregory has an HR perspective, which is effective for a profitable and growing company that Ren Extra is. This means that the change leader should focus on staff to achieve a successful outcome. Determination is part of the leadership and is another factor that has affected the organizational changes Ren Extra has experienced, through clear guidelines and centralized decision making. However, the analysis of this thesis shows that delegation of responsibility and hence decision making can be an effective leadership to positively affect organizational changes. Leadership characteristics that have proven to be productive during Ren Extras organizational change in this study is the motivation, problem solving ability and personality.

The aim of this qualitative study is to understand how first-line managers lead their employees in the implementation of social service legislated value-base for elderly people. We wanted to understand what kind of leadership the managers used and how this leadership is formed by their acting space. Method: For this study is a qualitative method used. Trough semi-structured interviews, with 7 first-line managers, the empirical data were collected. Theory: For the analysis of the empirical data was Kurt Lewin’s three classic leadershipstyles used; the autocracy, the democracy and laissez-faire, and the theoretical concept of acting space. Result: The result of the study showed that the most common leader-style is the democracy style among the first-line managers. In the work with the social service legislated value-base for elderly people it is important to be a present leader that supports and include the employees in this work. However there are situations where the leader has to use an autocracy leader-style. The leadership is shaped by the acting space the first-line manager has. It can be affected by the organizational conditions like resources and the possibility of education for both the managers and the employees.

Miljö och klimatförändringen är ett resultat av att jordens resurser förbrukas på ett sätt som inte är hållbart. Vi kan se att detta kommer att leda till konsekvenser för både människor och miljön, till exempel genom den globala temperaturökningen (Globalaportalen 2018). Denna studie avser att lyfta fram eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga ledares arbetssätt för en hållbar utveckling. Studien illustrerar också skillnader mellan kommunala och privata ägda företag. Studien genomförs genom flera fallstudier. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att lyfta fram olika ledarstilar vid arbete med hållbar utveckling och några av FN: s 17 globala mål för en hållbar utveckling. Studiens resultat presenteras i löpande text och sammanfattas i en tabell. Resultatet visar att den kvinnliga ledaren är mer medveten och engagerad i företagets arbete mot hållbar utveckling. Det framgår också att den manliga ledaren i det privata företaget har en liknande ledarstil som den kvinnliga ledaren i det kommunala företaget. Denna studie bidrar till teori genom att nämna några karaktäristiska skillnader mellan kvinnliga och manliga ledare. Bidrag till teori ges också i form av skillnader mellan kommunala och privata företag. En begränsning i denna studie är att resultatet kan variera beroende på deltagande företag. Om samma företag deltar är chansen att få samma resultat stor. En rekommendation för fortsatta studier är att analysera om arbetet med hållbar utveckling varierar beroende på ledarens ålder. / The environmental and climate change is a result of the earth's resources being consumed in a way that is not sustainable. We can see that this will lead to consequences for both humans and the environment for instance through the global temperature rise (Global Portal 2018). This study refers to highlight any differences between male and female leadership styles in organizations towards sustainable development. It also illustrates differences according to municipal or private owned companies. The study is conducted through multi case studies. Qualitative interviews have been conducted to highlight leadership styles towards sustainable development and some of the UN's 17 global goals for a sustainable development. The result of the study is presented in a chart. The results illustrate that the women leader is more aware and engaged in the company’s work towards a sustainable development. It is also highlighted that the male leader in the private company has a similar leadership style as the women leader in the municipal company. This study contributes to theory by result in characteristic differences between women and male leaders. Contributions to theory is also given by differences between municipal and private companies. A limitation in this study is that the result may vary depending on participating companies. If the same companies are participating the chance of getting the same result is high. A recommendation for further studies is to analyze if work on sustainable development gets effected by age of the leader.

Syftet med studien är att studera och utvärdera visualiseringen av beslutsfattande i simuleringen SimProv. SimProv är en simulering som är tänkt att användas av lärarstudenter för att träna på problematiska situationer som de kan stöta på i klassrum under undervisning. Studien undersökte hur väl en användare av simuleringen kan läsa den visualisering som visar vilken ledarskapsstil de har blivit klassificerade som av SimProv. För att ta reda på vad de existerande visualiseringarna kommunicerar så utfördes observation, semiotisk inspektionsmetod, utvärdering av kommunicerbarhet, användartester och intervjuer av sex stycken lärarutbildare. Resultaten indikerade att visualiseringarna skulle fungera om man fick tid att sätta sig in i dem, men att förbättringar av visualiseringarna skulle vara möjliga. Från resultatet utvecklades även en digital prototyp baserad på förbättringsförslagen som frambringades av studien.

Denna studie syftar till att ta reda på vilken typ av ledarskapsstil avgångsstudenter från det fyraåriga sjökaptensprogrammet i Kalmar anser att ett bra fartygsbefäl bör besitta, och undersöka hur det överensstämmer med vad för typ av ledarskapsstilar ett rederier söker hos sina befäl. Metoden som användes för denna studie var kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att majoriteten av sjöbefälsstudenterna är eniga om att ett bra fartygsbefäl skall ha ett öppet ledarskap där man behandlar sina medarbetare jämlikt och kan ta emot kritik. Det är samtidigt viktigt att kunna sätta ner foten och visa vem som har befälet vid beslutsfattande. Rederierna beskriver att det ledarskap dom söker hos sina befäl skall vara ett tydligt men anpassningsbart ledarskap, med olika typer av ledarskap vid olika tillfällen. / This study aims to find out which style of leadership graduating students from the four- year Nautical Science Programme in Kalmar believe that a good ship officer should possess, and examine how it corresponds to the style of leadership a shipping company seeks from its officers. When the interviews were completed, the interview results were analyzed and compared with the theories of leadership. The results showed that the majority of the students agree to that a good ship officer should have an open leadership where you treat your employees equally and can receive criticism. Simultaneously, it is important to be able to show who is in charge of decision-making. The shipping companies describe that the leadership they seek from their officers must be a distinctly but adaptable leadership, with different types of leadership at different times.

Introduktion: Arbetsmiljö är en individs fullständiga, sammanställda, fysiska och psykiska upplevelseav en arbetsplats. Den psykosociala arbetsmiljön kännetecknas av psykiska arbetsmiljöfaktorer som stress, arbetsbelastning och ledarskap. Inom forskning är transformerande, transaktionellt samt laissezfairledarskap de tre vanligaste identifierande ledarskapsstilarna.Syfte: Syftet bakom studien är att ge en samlad bild på hur transformerande, transaktionellt samt laissezfairledarskap upplevs för medarbetarna inom sjukvården ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv.Detta görs för att visa vikten av ledarskapet och följdeffekterna av en negativt upplevd psykosocialarbetsmiljö.Metod: Studien utgår från en systematisk litteraturstudie med en innehållsanalys som genomförts på deartiklar som funnits. Vidare har databaserna Pubmed samt WorldCat använts för artikelsökning.Resultat: Resultatet visar att ledarskapsstilarna har en signifikant skillnad på upplevelsen av denpsykosociala arbetsmiljön där transformerande ledarskap visar på flest faktorer för att skapa en positivupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. Medan det transformerande ledarskapet bidrar medempowerment och god kommunikation så skapar det transformerande ledarskapet en utmattning pågrund av de höga organisatoriska och ekonomiska mål. Laissez-fair visas bidra till osäkerhet och lågtengagemang bland arbetstagarna.Slutsats: Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön påverkades signifikant av ledarskapet som utövades inom sjukvården där studiens resultat var förenligt med tidigare forskningsresultat inomområdet.

I denna uppsats studeras teorier om ledarskap kopplat till högriskbranscher. Syftet med denna studie är att undersöka vilka ledarskapsstilar och kvaliteter som är dominerande bland ledare inom dessa branscher. Tidigare forskning visar att bemyndigande- och transformativt ledarskap är fördelaktiga ledarskapsstilar inom högriskbranscher. Tidigare forskning visar emellertid att vidare studier inom detta område behövs. I arbetssituationer utanför högriskbranscher har studier visat att förändringsorienterat-, relationsorienterat- och uppgiftsorienterat ledarskap är dominerande bland ledare. För att skapa en helhetsbild av de olika ledarskapsstilarna inom branschen skapar dessa tre ledarskapsstilar tillsammans med det transformativa och det bemyndigande ledarskapet den teoretiska ramen för denna studie. I denna kvalitativa studie genomförs semistrukturerade intervjuer med sex anställda inom ett företag i högriskbranschen, Forsmarks kärnkraftverk (Forsmark Kraftgrupp AB). De anställda intervjuades angående deras erfarenheter av sin närmaste chefs ledaregenskaper. De dominerande ledarskapsstilarna som har identifierats inom företaget är relationsorienterat ledarskap tillsammans med bemyndigande ledarskap. Detta följdes av transformativt ledarskap tillsammans med förändringsorienterat ledarskap, som var förekommande men inte dominerande. Mitt bidrag till detta forskningsområde är att bygga en djupare förståelse för ledaregenskaper och ledarskapsstilar i högriskbranscher. / In this essay, theories regarding leadership linked to high-risk industries are studied. The aim for this study is to investigate which leadership styles and qualities that are dominant among leaders in those industries. Previous research shows that empowering and transformative leadership are beneficial leadership styles within high risk industries. However, previous research have requested that further studies in this area are needed. In work situations outside high risk industries, studies have shown that change-oriented, relationship-oriented and task-oriented leadership is dominant among leaders. To construct an overall picture of the different leadership styles among the industry, these three leadership styles together with the transformative and the empowering leadership is creating the theoretical framework for this study. In this qualitative study, semi-structured interviews are conducted with six employees within a company in high risk industries, Forsmark nuclear power plant (Forsmark Kraftgrupp AB). They were interviewed regarding their experiences of their closest manager's leadership qualities. The dominant leadership styles that have been identified within the company are relationship-oriented leadership along with empowering leadership. This is followed by transformative leadership together with change-oriented leadership, which seemed prevalent but not dominant. My contribution to this research area is to build a deeper understanding of the leadership qualities and leadership styles in high-risk industries.