Vårt syfte med studien är att belysa relationen mellan miljön i förskolan och könsintegrerad lek. Vidare vill vi undersöka hur barnen positioneras och positionerar sig i förskolans miljöer samt den könsintegrerade leken. En kvalitativ studie med observationer och intervjuer har genomförts på två förskolor i två kommuner. Intervjuerna genomfördes med sammanlagt 5 förskollärare och observationerna skedde genom att vi iakttog barnens lek på de utvalda förskolorna. Resultatet av studien visar att förskollärarna anser att förskolornas miljöer inte präglas av den könsintegrerade leken men att den förekommer i mer eller mindre utsträckning. Samtliga förskollärare förespråkar dock en könsintegrerad lek som en viktig del i verksamheten. Vi anser utifrån resultatet av studien, att det är pedagogerna som har den största inverkan på barns möjliga könsintegrerade lek. Beroende på pedagogernas förhållningssätt, deras aktiva inverkan och medvetenhet om lekmaterialets betydelse kan de både främja och hindra den könsintegrerade leken.

Vi har i detta examensarbete valt att lägga fokus på utomhusmiljön vid fyra förskolor i Mellansverige och hur den används som ett pedagogiskt verktyg samt ur ett utvecklingsperspektiv hos barn i förskolan. Det finns mycket forskning kring inomhusmiljön och dess betydelse för barns utveckling och lärande men väldigt lite kring utomhusmiljön och hur barn kan stimuleras till sin egen utveckling i utomhusaktiviteter, vilket vi nu valt att undersöka och diskutera i detta examensarbete. Vi menar att det finns potential att utnyttja utomhusmiljön på ett liknande sätt som den miljö som finns inomhus på förskolan. Vårt syfte är att ta reda på förskollärarnas tankar kring den utomhusmiljö som idag finns på den förskola de arbetar på och hur den används. Vi diskuterar olika fenomen som påverkar barns utveckling och vi vill därmed lyfta olika begrepp och som är relevanta i sammanhanget. Med stöd utifrån litteratur och aktuell forskning, styrdokument samt våra egna erfarenheter under arbetets gång har vi gjort ett antal spännande upptäckter vad det gäller förskollärares tankar kring utomhusmiljön. Det visade sig att de tankar och funderingar dessa 8 förskollärare hade angående aktiviteter på respektive förskola resulterade i en del skillnader men också likheter. Deras tankar kretsar runt det som gynnar barnets utveckling i den utomhusmiljö som finns på förskolan. Förskollärarna utgår från vilka lekredskap och vilket material som finns att tillgå ute på gården men även det som finns inomhus och som kan tas ut om så önskas av barnen. Hur pass riklig vegetation är och som finns på förskolan och i dess närhet spelar också en stor roll i det pedagogiska arbetet. Den kan förskollärarna ta tillvara på och använda som ett hjälpmedel till barnens utveckling. De menar att de strävar efter att ge barnen så många bitar som möjligt och gör det bästa utav det som erbjuds i utomhusmiljön. De vill skapa utmaningar och aktiviteter för barnen där de kan utveckla olika färdigheter så som att bygga upp sin identitet, fin och grovmotorik, självkänsla och att skapa goda relationer med andra barn och med vuxna.  Förskollärarna var alla fullt medvetna om vilken potential utomhusmiljön har och att den har en betydande roll i förskoleverksamheten i lika stor utsträckning som den miljö som barnen rör sig i inomhus. De anser att den går att förändra utifrån barnens behov och önskemål och att deras uppgift som förskollärare är att bemöta barnen där de befinner sig. Det finns dock en skillnad i förskollärarnas tankesätt beroende på placeringen av förskolan om den ligger i stadsmiljö eller i en lantlig miljö. Utformningen har därför en betydande roll i förskollärarnas tankegångar kring utomhusmiljön och barns utveckling.

No description available.

Den fysiska miljön på förskolan är en viktig faktor i barns lärande och utveckling. Det är därför viktigt hur miljön är utformad och vilket lekmaterial som finns tillgängligt för barnen. Om förskolemiljön inte är stimulerande utifrån barnens perspektiv kan de hämmas i sin lek, utveckling och sitt lärande. Vi har gjort en etnografiskt inspirerad fallstudie med syftet att undersöka hur utformningen av den fysiska inomhusmiljön på en förskoleavdelning möjliggör och begränsar barns lek utifrån ett barn- och pedagogperspektiv. Vi har valt att använda oss av deltagande observationer samt att komplettera dem med intervjuer med både barn och pedagoger för att undersöka vad som finns tillgängligt för barnen under deras vistelse på förskolan. Resultatet av studien visar att det både fanns en diskrepans och likheter mellan det pedagogerna säger att syftena är i rummen och det vi har sett att barnen leker i rummen. Exempelvis används köket och matsalsrummet till de aktiviteter som pedagogerna tänkt medan soffrummet och samlingsrummet inte används enligt det syfte som pedagogerna haft med rummen. Vi har kommit fram till att en liten variation av lekmaterial resulterar i att barnen leker samma slags lekar. Slutligen har vi har även kommit fram till att barn sällan frågar om material som de inte ser och att tillgängligheten på lekmaterial därför är viktigt.

Det här är en kvalitativ studie där syftet är att utveckla kunskap om hur lekmaterial används på en småbarnsavdelning utifrån ett genusperspektiv. Studiens frågeställningar är: Vilket lekmaterial väljer flickor respektive pojkar? Hur använder flickor respektive pojkar lekmaterialet? Vilka uppfattningar har förskollärare om lekmaterial i den pedagogiska miljön? Studien utgår från den feministiska poststrukturalismens teoretiska begrepp makt och positionering. För att besvara frågeställningarna har en minietnografisk ansats använts och data har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade bland annat att förskollärarna påverkar barnens val av lekmaterial och lekmaterialets placering har betydelse för hur ofta det används. Det är därför viktigt att blanda olika material för att förhindra att pojkar och flickor enbart väljer könsstereotypt material.

Inledning Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning observerat brister i flertalet lärmiljöer. Vi har noterat en avsaknad av inbjudande lärmiljöer där verksamheten har brustit när det kommer till att skapa en naturlig interaktion mellan lärmiljö och barns samspel. Därav vill vi vidare med denna studie utforska hur förskollärare ser på lärmiljöns uppbyggnad och dess påverkan på barns samspel i leken. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på lärmiljöers påverkan på barns samspel i den fria leken samt vad de anser kan bidra respektive hindra till barns samspel i den fria leken. Metod I denna studie har vi valt att använda oss utav kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in vår empiri. Intervjuerna har skett på en större förskola med tre avdelningar med äldre barn och tre avdelningar med yngre barn. En pedagog från varje avdelning har deltagit i intervjuerna. Resultat Resultatet i denna studie visar på att lärmiljöerna har stor inverkan på barns möjlighet till samspel i den fria leken. Lärmiljöerna byggs upp utifrån barnens intressen, materialvalet görs med eftertanke och har en könsneutral utgångspunkt som bidrar till att miljön skall tilltala alla barn och inbjuda till lek och samspel. I resultatet framgår det att förskollärare anser att lärmiljön i förskolan och dess material ska vara tillgängligt så att barn kan bli stimulerade till att utforska rummen. Samtliga förskollärare ser lekmaterial som en viktig del i leken som bidrar till samspel, turtagning och samtal. I resultatet redogör vi för förskollärarnas uttalanden om de hinder som kan påverka barns samspel i den fria leken. Resultatet visar att samtliga förskollärare ser som sin uppgift att hjälpa och stötta barnen i deras lek och samspel.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka pojkars och flickors lekar ur ett genusperspektiv i en förskoleverksamhet. Studien utgick ifrån följande frågeställningar: Hur leker pojkar respektive flickor? Hur påverkar miljö barnens lek? Vilket lekmaterial använder de?Studien är genomfört på en förskoleverksamhet där observationer har använts som kvalitativ metod och där observerades barnen i fem års ålder. Observationerna genomfördes vid fyra olika tillfällen, när barnen lekte fritt inomhus på förskolan. Denna studie visar hur pojkar respektive flickor leker, vilket material de använder, i vilken miljö de befinner sig och hur leker de gemensamma lekar. Undersökningen visade att både pojkar och flickor lekte i samma förskolemiljö, men de använde sig av olika lekmaterial och hade olika innehåll i sina lekar. de visade också olika beteende, där pojkarna var mer livliga och högljudda, medan flickorna var stillsamma och lugna. Resultatet visar att miljö och val av lekmaterial, samt den sociala omgivningen har stor påverkan på hur barnen leker. / Abstract

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare konstruerar genus utifrån val av lekmaterial inom den fria leken i förskolans inomhusmiljö. Studien har utgått från det socialkonstruktionistiska perspektivet och den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer och observationer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att förskollärares konstruktion av genus utifrån val av lekmaterial sker utifrån styrdokument och lagar samt en kombination av könsneutralt, könskodat och könsöverskridande arbetssätt, med en följsamhet för barns intresse och att de ska uppleva leken som meningsfullt. Studien visar på hur konstruktion av genus kan formas när inte förskollärarnas egna erfarenheter och värderingar om genus står i fokus, utan utifrån ett samspel med de normer och värden som styrdokument och lagar framhåller samt ett medvetet pedagogiskt arbetssätt.

Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla ett lekmaterial som uppmuntrar barns kreativitet, motorik och kognitiva förmågor samtidigt som det bidrar till ett hållbart samhälle. Detta genom att ta fram ett konceptförslag på en könsneutral produkt som kan användas av barn i flera åldrar under många år. Projektet har följt en iterativ designprocess (iterERA) med de fem faserna, Planera, Rekognosera, Generera, Detaljera och Kommunicera. Arbetet inleddes med en undersökning av de tänkta användarna och dess närmiljö med hjälp av enkätundersökning, observationer och intervjuer. Parallellt med detta genomfördes en omfattande litteraturstudie för att skapa en vetenskaplig grund till arbetet. Teorin som behandlats innefattar bland annat barnens utvecklingsstadier, lek och leksakers betydelse för barnens utveckling, normkritisk design, material och designteori. Uttalade problem med dagens lekmaterial var hållbarheten då många upplevde att saker gick sönder alldeles för lätt. Undersökningen visade att det fanns behov av omformning då barnen gärna bytte lek och leksaker ofta och det fanns även ett önskemål från föräldrar att kunna återanvända och ärva leksaker mellan syskon. Viktiga egenskaper hos lekmaterial är lärande, säkerhet, omformning och produkter som bidrar till kreativitet och fri lek. Under Genereringsfasen genomfördes kreativa metoder för att få fram en stor mängd idéer som efter kombination och utveckling resulterade i fyra konceptförslag. Slutkonceptet valdes utifrån återkoppling till användarnas behov och önskemål samt utifrån den teoretiska referensramen. Projektet resulterade i lekmodulsystemet MEGO. Produkten består av lådor i olika former och lösa komponenter i trä som på ett enkelt och roligt sätt kan byggas ihop till olika lekkonstruktioner. Modulsystemet ger barn en möjlighet att på ett kreativt sätt påverka sin lekmiljö genom att bygga sina egna leksaker samtidigt som de utvecklar motoriska och kognitiva förmågor. MEGO grundar sig i hållbarhet och består av ekologiska och giftfria material.

<p>I detta forskningsarbete har vi velat belysa barns fria lek i åldersindelade grupper på förskolan. Vi har utgått från frågeställningarna vilka lekar barnen väljer, vem de leker med och vilket lekmaterial de väljer. Vidare vad det är som påverkar dem i deras val av lek. De åldersintergrerade grupperna i vår undersökning har varit ett till tre år och tre till fem år.</p><p>Vi har använt oss av så kallad kvalitativ metod i vår undersökning. Undersökningen genomfördes på två förskolor, där vi var och gjorde vår studie för att undersöka hur leken ser ut. De tre metoder vi använt oss av är observationer, intervjuer med pedagoger och samtal med barn. Vi inledde studien med att observera barnen i deras fria lek för att få ett bra underlag till våra kommande intervjuer och samtal.</p><p>Resultatet som vi fann är att barnens fria lek skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. På ett till treårsavdelningen leker barnen mer spontant, de sysselsätter sig inte med samma aktivitet under längre tid utan växlar ofta. Det förekom inga tydliga könsskillnader i val av lek, lekmaterial och lekkamrater. Medan det på tre till femårsavdelningen var mer synligt att barnen valde lek, lekmaterial och lekkamrater utifrån sitt kön. Barnens lek var här mer fokuserad på en specifik lek som till exempel rollek, konstruktionslek och skapande lek. Gemensamt för de båda åldersgrupperna var att barnens valmöjligheter ökar i deras utelek så som val av lekmaterial och plats för leken.</p>