No description available.

Disertační práce popisuje stav soukromého doučování, jeho míru a intenzitu využívání v průběhu druhého stupně základní školy, především v posledních dvou ročnících. Studie je součástí rozsáhlejšího výzkumu fenoménu soukromého doučování v České republice a svými výsledky doplňuje informace o využívání soukromého doučování na základních školách. Tato práce poskytuje analýzu využívání soukromého doučování na druhém stupni základních škol ve Středočeském a Ústeckém kraji. Cílem je 1) charakterizovat žáka využívajícího soukromé doučování, zejména individuálních lekcí nebo skupinových kurzů (rodinné zázemí, školní úspěšnost, studijní ambice, názory na soukromé doučování atd.), 2) popsat vybrané typy soukromého doučování (míra využívání, předměty, poskytovatelé atd.). Jedná se o kvantitativní výzkum s využitím dotazníkového šetření u žáků 9. tříd náhodně vybraných základních škol ve Středočeském a Ústeckém kraji (n = 1 016). Žáci se nacházejí na rozhraní primárního a sekundárního vzdělávání, řeší přestup na střední školu a mnoho z nich musí konat přijímací zkoušku. Tyto dva kraje byly vybrány z důvodu jejich odlišnosti vzhledem k socioekonomickým poměrům. Výsledky šetření potvrzují vysokou míru využívání placeného doučování, individuálních i přípravných kurzů v průběhu 2. stupně základní školy v obou...

Studien syftar till att utforska hur erfarenheter skapas under upprättandet av ett nytt regemente och hur de påverkar projektet.Studien är kvalitativ och induktiv där empirin inhämtats genom intervjuer och observationer. Studien fokuserar på tillkomsten av Bergslagens Artilleriregemente, A 9, men studier har även skett av Gotlands Regemente och Skaraborgs Regemente för att skapa en förståelse för det historiska arv som A 9 verkar i. Sprunget ur organisationsteori har meningsskapande, i studien benämnt som sensemaking, utvecklats som ett perspektiv för att förstå och navigera i komplexa system. Sensemaking är en process där individer och grupper söker, använder och tolkar information för att skapa en förståelse av sin omgivning och de situationer de befinner sig i. Sensemaking innebär att individen integrerar sina egna erfarenheter, satt i aktuell kontext och tolkar därigenom informationen. Detta gör det möjligt för organisationer att skapa mening av komplexa situationer och att fatta mer underbyggda beslut. Dessa beslut förankras sedan genom att individer försöker påverka andra att anta en gemensam tolkning av situationens mening, i studien benämnt som sensegiving. Resultatet av insamlade data visar att etableringen av Bergslagens artilleriregemente både innehåller utmaningar och problem men också framåtanda, problemlösande och en stark inneboende vilja att lösa uppgiften på ett förstklassigt sätt. Den innehåller också något djupare, något som är lite mer abstrakt. Under intervjuerna har vi upplevt att när vi ställer frågor om erfarenhetshantering, som i sig är ett relativt byråkratiskt och processinriktat frågeområde, så handlar svaren allt som ofta om det som upplevs svårt eller som inte fått möjlighet att processas i individens reflektioner eller tillsammans i gruppen på ett bra sätt. Många händelser som redan ägt rum har inte är blivit omhändertagna då reflektioner kring dessa händelser inte varit tillräckligt eller uteblivit. När data och upplevelser som vi fått under intervjuerna läggs samman såg vi ett mönster där erfarenhetshanteringen som vi kan se framgå av empirin i första hand inte är formbar i skrift eller ord utan istället som en pågående process i de individer och grupper som vi studerat. Studiens övergripande slutsatser är att för att sensemaking som koncept ska vara applicerbart i en organisation som Försvarsmakten så behövs en gemensam målbild och identitet skapas, utrymme för att reflektera retrospektivt över händelser i verksamheten, mandat som stärks och delegeras till rätt nivå, en flexibel syn på lednings- och arbetsmetoder och en förståelse för att nätverk mellan människor är den motor som driver sensemaking i organisationen. / The purpose of this study is to explore how experiences are formed during the establishment of a new regiment and how they impact the project. The study is a qualitative, inductive study where data was collected through interviews and observations. The study focuses on the creation of the Bergslagen Artillery Regiment, A 9, but studies have also been conducted on the Gotland Regiment and the Skaraborg Regiment to create an understanding of the historical legacy in which A 9 operates. Derived from organizational theory, sensemaking has developed as a perspective for understanding and navigating complex systems. Sensemaking is a process where individuals and groups seek, use and interpret information to create an understanding of their surroundings and the situations they are in. Sensemaking involves the individual integrating their own experiences, placed in the current context and thereby interpreting the information. This enables organizations to make sense of complex situations and make more informed decisions. These decisions are then anchored by individuals trying to influence others to adopt a common interpretation of the meaning of the situation, in the study referred to as sensegiving. The results of the collected data show that the establishment of the Bergslagen Artillery Regiment contains both challenges and problems but also forward momentum, problem-solving, and a strong inherent desire to solve the task in a first-class manner. It also contains something deeper, something that is a little more abstract. During the interviews, we have experienced that when we ask questions about lessons learned, which in itself is a relatively bureaucratic and process-oriented area of questioning, the answers often focus on what is perceived as difficult or what has not been given the opportunity to be processed in the individual's reflections or in the group in a good way. Many events that have already taken place have not been taken care of because reflections on these events have not been sufficient or have been lacking. When the data and experiences we have obtained during the interviews are combined, we see a pattern where lessons learned, as we can see from the empirical data, is primarily not formable in writing or words, but instead as an ongoing process in the individuals and groups we have studied. The overall conclusions of the study are that in order for sensemaking as a concept to be applicable in an organization like the Swedish Armed Forces, there is a need to create a shared vision and identity, space for retrospective reflection on operational events, strengthened and delegated mandates at the appropriate level, a flexible approach to leadership and work methods, and an understanding that networks among individuals are the engine that drives sensemaking in the organization.

Sverige är ett land omgiven av vatten och hav, där vi har en stark tradition av vattenaktiviteter och därmed även obligatorisk simundervisning. Enligt en uppföljning av skolverket, kan inte sju procent av eleverna i årskurs 6 simma 200 meter. Detta innebär att ungefär 8 300 elever som lämnade mellanstadiet i juni inte kunde simma inför sommarlovet. Antalet personer som inte kan simma är en högre siffra i samhället och ett allvarligt problem. Det är på tiden att lyfta fram frågan om simkunnigheten och grundskolans simundervisning.Simlärare och idrottslärare uppger att det är svårt att bedriva simundervisningar av flera anledningar. Det är brist på närhet till simhall, tid, plats, ekonomi, trivsel och säkerhet, för att nämna några.Upptäckten om hur simhallens miljö talar emot simundervisnings moment för både lärare och skolbarn är en nyare problematik, som måste utredas för att underlätta simlärares arbetsprocess och öka deltagande och inlärningsförmågan på simlektioner. Hur kan vi förbättra upplevelsen av simundervisning för skolklasser i grundskolor? Examensarbetet är i samarbete med idrottslärare, simlärare och Svenska Livräddningssällskapet för att utforska och definiera utmaningarna och föreslå designlösningar. Genomförandet består av designmetoder i form av research och intervjuer, inklusive idéegenerering, workshops, konceptutveckling,utvärdering och flera andra metoder.Tre designförslag utvärderades, vilket ledde fram till ett slutgiltigt holistiskt koncept på en framtida simundervisningslokal och bassäng som är mindre, närmare bostadsområden och skolor, anpassningsbar till olika simnivåer och aktiviteter, som främjarsäkerhet och trivsel. I lokalen ingår ett system för en halvtransparent draperi avskärmning, för att minska distraktioner från olika simaktiviteter som pågår samtidigt. Miljöutformningen är designad i färger och former som skapar tydlighet i lärares och skolbarns rörelseflöde i rum och upplevelse av dess rumslighet. Måtten tar hänsyn till byggesramarna för en simlokal och syftar till att implementeras i befintlig sportanläggning och framtida mindre anläggningar. / Sweden is a country surrounded by water and sea, where we have a strong tradition of water activities and thus also compulsory swimming lessons. According to a follow-up by the school board, seven percent of students in grade 6 cannot swim 200 meters. This means that approximately 8,300 students who left middle school in June could not swim before the summer holidays. The total number of people in who cannot swim in the society is an even higher number and a serious problem. It is time to highlight the issue of swimming skills and primary school swimming lessons.Swimming teachers and school teachers state that it is difficult to conduct swimming lessons for several reasons. There is lack of nearby swimming pools, time, place, finances, well-being and safety, to name a few. Discoveries about how the environment of the swimming pool speaks against elements of swimming lessons for both teachers and schoolchildren is a newer problem, which must be investigated in order to facilitate the work process of swimming teachers and increase participation and the ability to learn how to swim. How can we improve the experience of swimming lessons for larger school classes in primary schools? This degree work is in collaboration with school teachers, swimming teachers and the Swedish Life Safety Society, to explore and define the challenges and propose design solutions. The implementation consists of design methods in the form of research and interviews in the design process including idea generation, workshops, evaluation and several other methods.Three design proposals were evaluated, leading to a final holistic concept of a future swimming lesson facility and pool that is smaller, closer to residential areas and schools, adaptable to different swimming levels and activities, and promotes safety and well-being. The room includes a system for a semi-transparent drapery screening, to reduce distractions and divide different swimming activities that are going on at the same time. The environment is designed in colors and shapes that create clarity in the room movement flow and experience of spatiality. The dimensions could work within the building framework for a swimming pool and be implementable both in existing sports facility and future smaller facility.

No description available.

No description available.

Som en konsekvens av covid-19 pandemin publicerade Folkhälsomyndigheten, den 15 mars 2020, rekommendationer som uppmanades samtliga utbildningssäten i Sverige att övergå till distansutbildning för att förhindra spridningen av viruset. Eftersom utbildning är en av flera grundförutsättningar inom samhällsutvecklingen, blir en hållbar etablering av digitala verktyg inom utbildningen en avgörande faktor under en global pandemi. Som ett resultat av detta har undersökningen som syfte att granska hur Karlstads universitets studenter har upplevt distansundervisningen under covid-19 pandemin och de upplevelserna av en obligatorisk distansundervisning. Undersökningen har ett kvalitativ förhållningssätts med fem kvalitativa intervjuer som är underlag för Karlstads universitets studenters upplevelser på distanslärande under covid-19 pandemin.  Resultatet av undersökningen antyder på att distansundervisningen under covid-19 pandemin har varit utmanande för Karlstads universitets studenters psykiska välmående, samt att det finns ett behov att öka med mer insatser för att motarbeta social isolering vid en distansutbildning. Samt framförs det även i undersökningen att distansundervisningen har underlättat för utbildning i dess flexibilitet. Detta har resulterat att distansundervisningen under covid-19 pandemin har bidragit negativt till sociala faktorer, men dess flexibla användning i vardagslivet har möjliggjort för vidareutveckling i takt med den samhälleliga digitala utveckling. / As a consequence of the covid-19 pandemic, the Swedish public health authority (Folkhälsomyndigheten) published recommendations on March 15, 2020, which called on all educational institutions in Sweden to switch to distance education in order to prevent the spread of the virus. Since education is one of several basic conditions of healthy societal development, a sustainable foundation of digital tools in education becomes a decisive factor during a global pandemic. As a result of this, has this essay the aim of reviewing how Karlstad University's students have experienced distance learning during the covid-19 pandemic and the experiences of mandatory distance learning. The survey has a qualitative approach with five qualitative interviews that will set the basis for how Karlstad university students' experienced distance learning during the covid-19 pandemic. The results of the survey suggest that distance learning during the covid-19 pandemic has been challenging for the psychological well-being of Karlstad university's students, and that there is a need to increase with more efforts to combat social isolation in a digital education. And it is also stated in the survey that distance learning has assisted education with its flexibility. This has resulted in distance learning during the covid-19 pandemic contributing negatively to social factors, but its flexible use in everyday life has made it possible to develop it even more in step with the societal digital development.

Mergers and acquisitions(M&A) are strategic route for companies to grow inorganically. Despite its complex nature and higher failure rate, companies continue to pursue this route. A plethora of research is available on mergers and acquisitions. However, most of them are either quantitative studies focused on financial aspects, or some qualitative studies done to explore the aftermath of post-merger integration (PMI). This qualitative case study aims to explore the motivations for companies to choose M&A as a strategic route for growth, and also highlight the key lessons derived from previous experiences of both pre- and post- acquisition phases. While doing so, it also sheds light on Human Resource Management (HRM) technology market where currently M&A is a dominant strategy for growth. The literature review is divided into two parts: motivations and M&A process which covers both pre- and post-acquisition phase. The case study is conducted in an organization that continues to pursue this route and has significant experience of M&A. People from senior leadership, management were interviewed, and a data-driven thematic analysis was conducted. The findings were discussed in relation to the existing theory as well as three dimensions: strategic logic, organizational behavior, and finance. These dimensions are used as a theoretical guidance to interpret the motivations and lessons with regards to the M&A performance. Some of the findings resulted in association with more than one dimension, highlighting the multi-dimensional nature of M&A and that its success or failures should be viewed in combination of these dimensions rather than only focusing on one aspect. In addition to it, the findings also reveal the opportunities and potential for M&A in the HRM technology market emphasizing on the need for more studies of M&A in this field.

The purpose of this study was to investigate and determine the effectiveness of teaching an English Language Learner (ELL) teacher to use a task analysis comprising story-based lessons with cultural contextual literature to promote emergent literacy skills for a middle school-aged Hispanic ELL student with an intellectual disability (ID). Using a single-case multiple probes across skill sets design, one student with an ID and an ELL teacher participated in this study. The student was taught by the ELL teacher using story-based lessons with cultural contextual literature to promote emergent literacy skills. Results indicated a functional relation between story-based lessons with cultural contextual literature and emergent literacy skills. Future research needs to be carried out across multiple participants in varying age groups. Implications for practice and limitations will also be highlighted.

Digital Education: Gamification F.4 / Aus Punkt 1 Einleitung und Motivation: Wir leben im digitalen Zeitalter und befinden uns in einer sogenannten Informationsgesellschaft (Lemke & Brenner, 2014). Neue Technologien, wie z.B. Big Data oder Blockchain, entwickeln sich rasant und transformieren nahezu alle Lebensbereiche (Lemke & Brenner, 2014). Die Nachfrage nach Fachkräften ist dementsprechend hoch und steigt stetig. Allein Ende 2022 gab es 136.000 offene Stellen für Informatiker:innen in Deutschland (Bitkom, 2022). Informatik ist allerdings aufgrund hoher Abstraktheit schwer zu erlernen und beizubringen (Beckwith & Ahmed, 2018). Die Abbruchquote im Informatikstudium beträgt 42 Prozent (Heublein et al., 2022). Zu den häufig genannten Herausforderungen des Informatikstudiums zählen schlecht gestalteter Unterricht und hohe Anforderungen. Gamification, also die Integration einzelner Spielelemente, hat das Potenzial den hohen Abbruchquoten entgegenzuwirken und das Informatikstudium abwechslungsreicher und spaßiger zu gestalten (Iyawa et al., 2019).