Local heritage societies were established in Sweden for about a hundred years ago. The societies responded to the large changes of industrialisation, emigration and urbanisation during that time. Today there are about 2 000 societies with almost half a million members altogether. Why do people turn to local heritage societies today? The image of them, associated with folklore costumes and quaint old cottages, is not consistent with the extensive activity in the 21st century. That raises questions that have not been clarified in previous research. The aim of this thesis is to find out what today's local heritage societies do, as well as to investigate what their meanings are for people and the local society. Thereby the intention is to contribute to an understanding of their present extent and endurance over time. The activities of three local heritage societies in and around the city of Linköping are mapped out in this thesis. The survey shows extensive and very broad activities that are well adjusted to present time. The traditional image has become rigid, but in parts it is accurate since the activities are still dominated by local use of history., which also contributes to their extent and continuity. Place and history as common ground is something universal: The need for people to be oriented in time and space contributes to the persistence of the local heritage societies. At the same time there seems to be something strong in society today which contributes to their extent. The thesis shows that the societies can have knowledge-generating, ideological, existential and social meaning. Through the local heritage society people can learn about, evaluate and gain feelings for the place. The society also contributes to strengthening the power of togetherness in the local community as a part of the civilian society. The multifaceted meaning of the activities makes it possible for the societies to keep or even strengthen their attraction, especially among the large group of retired people. / Hembygdsföreningar etablerades i Sverige för omkring hundra år sedan. Föreningarna svarade mot den tidens stora förändringar med industrins framväxt, emigrationen och flykten från landsbygden. Idag finns det omkring 2 000 föreningar med sammanlagt nära en halv miljon medlemmar. Varför söker sig människor till hembygdsföreningar idag? Den gängse bilden av föreningarna som bakåtsträvande och förlegade stämmer inte in på en omfattande verksamhet på 2000-talet. Det väcker frågor om hembygdsföreningar, som inte har klargjorts i tidigare forskning. Avhandlingen syftar till att ta reda på vad samtida hembygdsföreningar gör och att undersöka deras betydelser för människor och lokalsamhälle. Härigenom vill avhandlingen också bidra till att förstå deras nutida omfattning och uthållighet över tid. I avhandlingen kartläggs verksamheten i tre hembygdsföreningar i och omkring staden Linköping i Östergötland. Kartläggningen visar på en omfattande och mycket bred verksamhet som är väl anpassad till sin samtid. Den traditionella bilden är stelnad, men till delar stämmer den genom att föreningarnas verksamhet domineras av lokalt historiebruk, som också bidrar till deras omfattning och kontinuitet. Det står å ena sidan för något allmänmänskligt: Människans orientering i tid och rum, som bidrar till att föreningarna alltid är aktuella. Å andra sidan framträder intresset för det lokala och för historia som två starka strömningar i samtiden. Avhandlingen visar att föreningarna har kunskapsgenererande, ideologiska, existentiella och sociala betydelser. Genom hembygdsföreningen kan människor lära sig om, värdera och få känslor för platsen. Föreningen bidrar också till att stärka kraften och gemenskapen i lokalsamhället som en del av det civila samhället. Den mångfasetterade betydelsen av verksamheten gör att föreningarna har lyckats behålla eller till och med stärka sin attraktionskraft, särskilt bland den stora gruppen pensionärer.

Föreliggande avhandling studerar kommunala policyprocesser i en fråga där ett flertal olika policyområden ingår: övergången till alternativa drivmedel i kollektivtrafiken. Genom att undersöka hur och varför sådana policyer utvecklats i två kommuner bidrar studien dels till att förklara hur policy utvecklas på kommunal nivå; dels till att skapa förståelse för policyskapande där olika policyområden ingår. Genom fallstudier har policyprocesserna vid övergången till biogas i stadsbusstrafiken i Linköpings och Helsingborgs kommuner undersökts. Studien är processorienterad och fokuserar huvudsakligen på hur och varför aktörer, utifrån sina resurser, intressen, problemdefinitioner och lösningar, kan påverka policy. Resultaten visar hur policyprocesserna vid övergången till biogas präglats av traditionella policyområden där aktörer, intressen och resurser skilt sig åt beroende på sektor. Samtidigt visar avhandlingen att en sammankoppling mellan policyområdena för energi, miljö och transport varit väsentligt för att aktörer skulle kunna driva igenom sina förslag. För att göra detta har gränsgångare – policyentreprenörer som gått över gränserna för de tre policyområdena – varit centrala genom att initiera breda samarbeten där aktörer företrädande energi, miljö och kollektivtrafik identifierat och eftersträvat ett gemensamt mål. / This thesis studies municipal policy processes where several policy sectors are involved: the transition to alternative fuels in public transport. Examining how and why those policies have developed in two municipalities, the study will contribute to explain how policy are shaped on a municipal level and also contribute to further knowledge of policy processes where different sectors are involved. Through case studies, the policy processes concerning the introduction of biogas in city buses in the municipalities of Linköping and Helsingborg have been studied. The study is process oriented and mainly focuses on how and why actors with their resources, interests, problem definitions and solutions, can influence policy. The results show that the processes consisted of traditional policy sectors where actors, interests and resources differed between the sectors. In addition, the thesis shows that a connection between the energy, environment and transport policy sectors has been essential for policy development. Boundary walkers – that is, policy entrepreneurs that crossed the boundaries between the three sectors – have been central to initiate broad collaborations where actors representing energy, environment and public transport identified and strived to a common goal.

Den här uppsatsen har för avsikt att undersöka vad invånares samhällsengagemang i ett ”särskilt utsatt område” i form av trygghetsvandringar och samrådsmöten kan säga om integration. Genom etnografiskt fältarbete och deltagande observation ämnar studien fånga deltagarnas perspektiv på sitt engagemang, undersöka vad engagemanget har för inverkan på lokalsamhället och invånarnas känsla av trygghet, samt vad samhällsdeltagandet och dess inverkan kan säga om integration. Det empiriska materialet analyseras och diskuteras utifrån relevanta teorier om gemenskap, sociala gränser, trygghet samt social respektive strukturell integration. Invånarnas verksamhet och engagemang syftar till att öka tryggheten i stadsdelen, och skapar parallellt ett forum för språkövande och personliga möten över sociala och etniska gränser. Relationsskapandet bland invånare i stadsdelen tycks i sig indirekt leda till ökad trygghet, samt en känsla av gemenskap. Strukturella faktorer på makronivå uppenbarar sig emellertid som barriärer för invånarnas deltagande och delaktighet i en övergripande samhällelig och nationell gemenskap. / The aim of this thesis is to examine what residents’ community participation by way of local night patrol for social reassurance and community meetings in a “deprived neighborhood” has to say about integration. Through ethnographic field study and participant observation the study aims to capture the participants’ perspective of the participation, examine what impact the engagement has on the local community as well as what the affects and participation has to say about integration. The empirical material is analyzed and discussed from the basis of relevant theories of community, social boundaries, social reassurance as well as structural respectively social integration. The engagement of the residents aims to increase the feeling of social security and reassurance in the local community, and parallelly it creates forum for language practice and social encounters that goes beyond social and ethnic boundaries. The increasement of personal relationships seems to indirectly lead to a higher level of social reassurance as well as a feeling of solidarity in the community. Structural factors on a macro level, however, seems to work as barriers for the residents’ participation and involvement in a general societal and national fellowship and community. / الهدف من هذا الأنشاء هو الوصول لكيفية تأثير اهتمام المواطنين لحالة المجتمع في " الضاحيه الخاضعة للأستضعاف الخاص عن طريق التجول لتأمين الأمان ولقائات التشاورية على موظوع الاندماج العرقي   عن طريق استخدام التكنيك للادراسات العليا التي يتم عن طريق الحضور في المكان المناسب للمشاركه الشخصيه والأنتباه المباشر على طريقة اشتراك واهتمام المواطنين لفهم جدية اهتمامهم وتأثير هذا الاهتمام لحصول المواطنين على المزيد بلاحساس بلأمان وكيف يؤدي هذا لفهم حالة الاندماج العرقي                                                                                                                                 المواد التي تحصل عن طريق التجربة تدرس وتناقش عن طريق نضريات وثيقة الصل .التحديات الأجتماعيه،الأمان والاندماج العرقي الاجتماعي التركيبي بموضوع المشاركه هدف اهتمام وعمل المواطنين هو توفير الأمان الأكثر في ضواحي المدينه وإيجاد امكان الغه ولقائات                                                           .اجتماعيه خارجه عن المعدوديات العرقي     بناء العلاقات مابين المواطنين في الضواحي تؤدي بطريقه غير مباشرة على مزيد من الأمان .وإحساس المشاركه العوامل الأنشائيه الغير قادرة للتغير تظهر وتؤدي الى ايجاد حواجز أمام حضور ومساهمة .المواطنين للمشاركة الوطنية

Today there are many uncertainties in the form of a lack of knowledge about perfluorinated and polyfluorinated substances (PFAS) regarding long-term risks to health and the environment, there is no efficacy data for many environments. The fluorocarbon bond is the strongest chemical bond, which means that PFAS can be transported long distances, for example through water streams and into the atmosphere. If surface water and groundwater are contaminated by PFAS, people are at risk of exposure to PFAS through the drinking water. It is therefore important to investigate and identify what difficulties and opportunities the municipalities see in their work to influence and reduce the occurrence of PFAS in drinking water with PFAS in water revenues and drinking water. The purpose of the study is to map what Halmstad, Linköping and Uppsala municipality see for difficulties and opportunities in their work on influencing and reducing the occurrence of PFAS in drinking water and how the result relates to scientific research about national environmental management. We have chosen to do a qualitative interview with an analysis of the interview using previous research on national environmental management about actions, cooperation and policy, directives, guidelines, and legislation. Some of the conclusions the study came to where that the municipalities see similar difficulties and opportunities in working with PFAS and have similar ways of working with PFAS. But there are still some differences and similarities in what they see for difficulties and opportunities in their work with PFAS. Difficulties that have been identified are inadequate or unclear guidelines, directives, legislation and insufficient limit values. It is also a difficulty that the municipalities do not know where all sources of PFAS pollution come from. Opportunities that have been identified are collaborations, knowing where certain parts of PFAS's pollution come from. One possibility that exists is to influence certain polluting activities by means of distribution routes, to submit activities to improve purification methods and to set requirements for sampling and remediation. / Det finns idag många osäkerheter i form av bristande kunskap om perfluorerade och polyfluorerade ämnen (PFAS) när det gäller långsiktiga risker mot hälsa och miljö, det saknas effektdata för många miljöer. Fluor-kol-bindningen är den starkaste kemiska bindningen vilket leder till att PFAS kan transporteras långa vägar, genom till exempel vattenströmmar och i atmosfären. Om ytvatten och grundvatten blir förorenat av PFAS så riskerar människor att exponeras för PFAS genom dricksvattnet. Det är därför av vikt att undersöka och identifiera vad för svårigheter och möjligheter kommunerna ser med sitt arbete med att påverka och minska förekomsten av PFAS i dricksvatten med PFAS i vattentäkter och dricksvatten. Syftet med studien är att kartlägga vad Halmstad, Linköping och Uppsala kommun, ser för svårigheter och möjligheter i sitt arbete med att påverka och minska förekomsten av PFAS i dricksvatten och hur resultatet förhåller sig till vetenskaplig forskning om nationell miljömanagement. Vi har valt att göra en kvalitativ intervju med en analys av intervjun med hjälp av tidigare forskning om nationell miljömanagement med avseende på åtgärder, samarbete och direktiv, riktlinjer och lagstiftning. Några av slutsatserna studien kom fram till var att kommunerna ser liknande svårigheter och möjligheter i arbetet med PFAS och har liknande sätt att arbeta med PFAS på. Men det finns ändå en del skillnader och likheter i vad de ser för svårigheter och möjligheter i deras arbete med PFAS. Svårigheter som har identifierats är otillräckliga eller otydliga riktlinjer, direktiv, lagstiftning och otillräckliga gränsvärden. Det är även en svårighet att kommunerna inte vet vart alla källor av PFAS-föroreningar kommer från. Möjligheter som har identifierats är samarbeten, att veta vart vissa delar av PFAS föroreningar kommer från. En möjlighet som finns är att påverka vissa förorenande verksamheter genom spridningsvägar, förelägga verksamheter att förbättra reningsmetoder och sätta krav på provtagning och sanering.

In 1995 a survey was made at six public libraries in the county of Ostergotland in order to examine the reference service and the use of reference collections. In this paper the methods of the survey are described and the results from two libraries in Norrkoping and Linkoping are being analysed. In the survey several methods were used. During a fortnight observations were made of the use of reference books by the visitors in the reference section. The books were listed. The librarians work at the information desk were also observed at the same time and the librarians wrote all their transactions down as well as their use of reference tools. Two questionnaires were distributed, one to the visitors at the reference section, one to the visitors at the information desk. The results in short: The collections of reference books were extensive, old and not so well used. The visitors used these collections more than the librarians (6-7% versus 1-2%). The location of the reference books means much to the use. The users of reference books are mostly students. There are many questions asked by the visitors and often queus are formed at the information desk . Most questions are simple to solve and depending on diffculties of the visitors to find the books on the right shelves. Both libraries have small assets and shortages in the collections make requested books and subjects hard to find for the visitors. At the information desk there are a lot of other transactions than reference questions like selling, reservations, Pc-help and so on. The librarians used the library catalogue in nearly half of the questions but that was the only reference tool which was used more than marginal. The visitors at the reference desk were mostly students but there were no big differences between students frequency and the general public. Finally the survey shows that the quality of the reference service can and must be improved. There are needs for organisational changes as well as further education of the staff. The libraries in the survey need to focus on the customer's quality more to improve their reference service.

Johansson, Evelina. 2018. Om- och tillbyggnationer samt renoveringar av Sankt Larskyrkan i Linköping   Johansson, Evelina. 2018. Reconstructions, extensions and renovations of St Lars Church in Linköping     St Lars Church is a white stone church located in central Linköping. In this thesis I will cover the processes behind the two most recent renovations of St Lars Church. The earlier of the two renovations was carried out in the 1950’s. The main purpose of this renovation was to literally prevent a total collapse of the church structure. Adding modern technology to the church was a priority at the most recent renovation in 2016, mainly in order to create an atmosphere which would make everyone feel welcome. I will also cover the media attention that these renovations attracted.   The material used in this thesis includes available literature, archive material, and interviews of key individuals from the most recent renovation. I have also visited the church to study the most recent renovation and gain insight into the excavations that were part of the process.   Historical records only describe the larger scaled renovations. This has led to a greater subjective valuation put into the decisions and discussions put forth during these processes. Individuals part of the historical renovations have consciously, or sub-consciously, been influenced by preceding historical ideas. Studying a historical period of time in the context of current influences lies at the hearth of the history of ideas, all the while understanding that absolute truths will never be discovered.

<p>Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland. Dessa hade i sin tur influerats från USA. Under miljonprogramstiden, 1965-75, användes inte detta begrepp utan det blev mest prat om"förorter". För att kunna bygga på detta sätt, rationellt och på en begränsad tid krävdes det statliga beslut, bl.a. en byggnadslag, statliga lån och subventioner m.m. Något som har speglat hela stadsplaneringen under efterkrigstiden, i alla fall fram till 1980-talet, var statens bostadspolitiska ideologi som var starkt knutet till det socialdemokratiska tänkandet.</p>

<p>The development that the Swedish society has experienced during the last four decades and the higher part of the population coming from foreign countries calls for a more intensive research on the situation of these groups. The purpose of this study is to find explanations of the differences in the share of immigrant politicians in Linköping and Norrköping. The starting point of the study is a model of factors assumed to affect the representation of immigrants in the municipality assemblies. The immigrant composition, the municipality organization and the view of democracy of the politicians, are all assumed to affect the civic participation. The civic participation is then assumed to affect the representation of immigrants in the municipality. The model stipulates that in a municipality with a low representation of immigrants you can expect an immigrant composition of low participating immigrant groups. Furthermore the model stipulates that in such a municipality you will also find a more participationhostile organization and politicians with a less participationfriendly view of democracy. The opposite is true for a municipality with a high level of representation of immigrants. When tested on Linköping and Norrköping the model well seemed to explain the differences in the level of representation of immigrants in the two municipalities.</p>

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland. Dessa hade i sin tur influerats från USA. Under miljonprogramstiden, 1965-75, användes inte detta begrepp utan det blev mest prat om"förorter". För att kunna bygga på detta sätt, rationellt och på en begränsad tid krävdes det statliga beslut, bl.a. en byggnadslag, statliga lån och subventioner m.m. Något som har speglat hela stadsplaneringen under efterkrigstiden, i alla fall fram till 1980-talet, var statens bostadspolitiska ideologi som var starkt knutet till det socialdemokratiska tänkandet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka stadsbyggnadsideal som har format Linköping under historiens gång samt att studera de ideal som präglar planering och utbyggnad av staden idag. Med hjälp av en litteraturgenomgång tas utgångspunkten i 1800-talets Europa och i de trender som däri-från format våra städer. Det empiriska material som ligger till grund för studierna av Linköpings stadsbyggnadsideal idag är i första hand hämtat från Linköpings kommuns egna hemsidor men det har också gjorts en kvalitativ intervju med ordförande i Linköpings stadsbyggnadsnämnd. För att få en bred bild av vilka ideal som förekommer har förutom Linköpings översiktliga planer också tre specifika projekt studerats. De tre projekten är Övre Vasastaden som är ett centrumnära ombygg-nadsprojekt, Djurgården som är en nybyggnation mer perifert och närmare naturen samt Linköpings-Bo2016 som är ett visionsfyllt projekt med slutpunkt i en bomässa 2016. Resultatet av litteraturgenomgången visar på att tre dominerande doktriner har präglat stadsbygg-nationen i Europa från 1800-talet till idag. Dessa tre är kvarterstaden, trädgårdsstaden och funk-tionalismen. Alla dessa har satt sina spår i Linköping under årens gång och spelar fortfarande en stor roll i hur utformningen av Linköping planeras. I undersökningen av de ideal som idag råder dyker dessa tre upp titt som tätt men med den nya aspekten hållbar utveckling som ledstjärna. Den kom-pakta staden som ofta förespråkas just för ett hållbart stadsbygge och har likheter med kvarter-staden är det stadsbyggnadsideal som tar störst plats i Linköpings olika översiktsplaner och områdes-program. Detta ideal som förespråkar en förtätning av staden återfinns i båda projekten Övre Vasa-staden och Djurgården samt att det tar stor plats i översiktsplanen för staden. Utöver en förtätning av staden planerar Linköping för en utbyggnad av kollektivtrafiken för att kunna bygga bort bilberoendet och på så vis uppnå en mer hållbar stad.