Då tidigare undersökningar har visat på en ojämn könsfördelning i läromedlens litteraturhistoriska del är syftet med vårt examensarbete att undersöka hur urvalsprocessen av texter och författare går till i skapandet av två läroböcker för svenska samt vilka modelläsare som kan urskiljas i en lärobok samt i en antologi. Vi undersöker också hur könsfördelningen ser ut och hur författare av olika kön beskrivs. Våra teoretiska utgångspunkter är Umberto Ecos begrepp modelläsare samt ett övergripande genusperspektiv i vilket vi utgår från Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. De metoder som används för att nå en så nyanserad bild som möjligt av de två läromedlen är dels intervjuer med en av läroböckernas författare och en läromedelsutvecklare för samma förlag, dels kvalitativa och kvantitativa analyser av läroböckerna. Resultatet av våra undersökningar visar att det är många faktorer som spelar in i arbetet med urvalsprocessen i skapandet av läroböcker. Ekonomi är en sådan övergripande faktor som styr innehållet på olika vis. Traditionens makt är en annan faktor som har stor betydelse men som samtidigt hänger samman med ekonomin. Vidare visar resultaten av analyserna på en ojämnställd könsfördelning samt att de litteraturhistoriska författarna till viss del beskrivs på olika sätt. Vi kan urskilja olika modelläsare i de två läroböckerna. Dels har föreställningarna om vad lärare förväntar sig av innehållet vilket skapar en modelläsare, dels har vi eleverna vars olika förmågor och bakgrunder utgör en annan typ av modelläsare. Den slutsats som dras är att läroböckernas text- och författarurval samt könsfördelning och sekundärtexter inte nödvändigtvis behöver innebära ett aktivt val från varken läromedelsförfattare eller läromedelsutvecklare, utan kan snarare ses som en produkt av de förväntningar och normer som finns i samhället.

Syftet är att undersöka tre läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet för att se hur manliga och kvinnliga författare beskrivs i dessa och hur genus därmed konstrueras. Arbetet är upplagt som en kvalitativ textanalys, med några inslag av kvantitativ analys. Studien undersöker vilka egenskaper som lyfts fram hos författarna och huruvida dessa skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga författarna. Till grund för studien ligger genusteori som diskuterar manliga och kvinnliga schabloner och den kvinnliga underordningen i samhället. Undersökningen visar hur män och kvinnor behandlas på olika sätt av läroböckerna och att den kvinnliga underordningen återspeglas i texterna, som vid tillfällen förminskar kvinnliga författarskap. I läroböckerna återfinns dock inga författarporträtt som helt och hållet uppfyller varken den manliga eller den kvinnliga schablonbilden. Författarna beskrivs på sätt som kombinerar egenskaper som uppfattas som typiskt manliga och egenskaper som uppfattas som typiskt kvinnliga.

Syftet med denna uppsats är att granska Ulf Janssons litteraturhistoriska lärobok för gymnasieskolan, Litteraturen lever, ur ett genusperspektiv. En del av föresatsen är att se om den är mer jämlik än sin föregångare Den levande litteraturen. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ och utgår från Yvonne Hirdmans genusperspektivistiska begrepp, dikotomi och hierarki. Resultatet visar en underrepresentation av kvinnliga författare och tecken på hierarki, den manliga normens logik. Det komparativa inslaget visar att Litteraturen lever inte är nämnvärt mer jämlik än Den levande litteraturen.

Detta examensarbete är en undersökning av hur elevers och lärares attityder påverkar utformningen och undervisningen i momentet litteraturhistoria i gymnasiet men också elevernas generella inställning till litteratur, samt vilka hjälpmedel som finns och kan användas för att motivera och stimulera dem. Undersökningens metoder är en enkät till elever samt intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet av undersökningen visar att eleverna på ett högskoleförberedande program generellt hade en positiv inställning till litteraturen. Lärarna i undersökningen var positivt inställda till momentet och skönlitterär läsning i stort. De hjälpmedel som diskuterades med lärarna såg de som positiva, samt att de kan användas som en hjälp för eleverna att möta en ny form av litteracitet. Den genre som uppskattades mest av eleverna i undersökningen var fantasy och det är något som visas i flera undersökningar. Litteraturen är på uppgång och tillsammans med lärare och bibliotek kan vi hjälpa eleverna att få upptäcka den.

Undersökningens huvudsyfte är få en insikt i vilka skönlitterära texter som läses på högstadiet. Lärare ifrån tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen är en stol del av svenskämnet och svensklärare har således ett stort ansvar när det gäller att välja ut adekvata texter. Därför är det intressant att ta reda på vilka texter som läses i sin helhet på högstadiet idag. Tidigare undersökningar är främst utförda på gymnasienivå och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lärare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger långt ifrån elevernas litterära register. Lärare måste ständigt förhålla sig till de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Ytterligare frågeställningar som undersökningen vill svara på, handlar därför om på vilka grunder lärarna har gjort sina litteraturval. I studien har använts kvalitativa intervjufrågor, där sju lärare medverkar. Resultatet visar att val av litteratur ser mycket olika ut. Lärarna i studien väljer också litteratur på olika grunder.

Detta examensarbete undersöker hur lärare på ett yrkesförberedande – och ett studieförberedande program strukturerar sin undervisning av litteraturhistoria i kursen Svenska B på gymnasiet samt hur de läroböcker som används på respektive program är uppbyggda och vad de innehåller. Metoden som används är textanalys av kursupplägg och läroböcker. Resultatet visar på att det finns skillnader mellan de två programmen både vad gäller kursupplägg och läroböcker. Läroböckerna skiljer sig åt genom att den som används på det yrkesförberedande är enklare uppbyggd och tillgängligare för en elev än vad den svårare och faktamättade läroboken som det studieinriktade programmet använder. Slutsatsen vi drar är att man på det yrkesförberedande programmet läser färre epoker under längre tid än på det studieinriktade programmet där man läser fler epoker under kortare tid.

I detta examensarbete undersöks hur bilden av det litterära nittitalet och två av dess författare, Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf, växer fram i svenska litteraturhistorier för gymnasieskolan under 1900-talet. Speciellt fokuseras på vilken betydelse de två författarna anses ha haft för den litterära strömningen. Dessutom diskuteras hur kanonbildningen har sett ut. De läromedel som studerats i examensarbetet är kronologiskt disponerade litteraturhistorier skrivna för studieförberedande gymnasieprogram. Den tidsmässiga avgränsningen är 1894 till omkring 1990. Ett flertal av periodens mest använda litteraturhistorier finns representerade i undersökningen. De aktuella avsnitten i litteraturhistorierna presenteras. Jämförelser mellan dem görs för att klargöra hur utvecklingen av bilden av nittitalet och de två författarna har sett ut. Vad gäller nittitalet fokuserar de tidiga litteraturhistorierna på brytningen med åttitalismens naturalism, samt på att nittitalisterna förespråkar fantasin, livsglädjen och skönheten. Mot senare tid läggs fokus alltmer på de nationalistiska, provinsiella och traditionella motiven i diktningen. Redan från början framstår Heidenstam som strömningens frontfigur och teoretiker, medan Lagerlöfs betydelse för strömningen sällan klargörs. Båda författarna har, med något undantag, under hela den undersökta perioden en självklar plats i gymnasieskolans litterära kanon.

Uppsatsen är en undersökning av läroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrån ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom läromedel, där endast en liten mängd litteratur från icke västerländska delar av världen presenteras. Den visar även en framställning av icke västerländska delar av världen som statiska i kontrast till västerlandet där utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke västerländska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av världen och premieras sällan för originalitet.

This essay discusses the problem of literary history in the Swedish school system. The aim of the essay is to discuss whether the textbook, Den Levande litteraturen, in literary history for Swedish high school students measures up to the demands of the curriculum in terms of obtaining knowledge about international literature and the historical and cultural framework that surrounds it. The essay establishes a theoretical framework that is used to distinguish the discourse that permeates the textbook and how it affects the means of sustaining the curriculum and the problems it may create.The textbook is broken down chronologically and analyzed showing quotes that points towards national and orientalistic discourses which in turn are discussed put in relation to the curriculum and the effects that these discourses might have on education in Swedish and literary history.This is in turn problematized with the current theories regarding comparative literary history.

Syftet är att undersöka hur den svenska romantiken används och uppfattas av svensk­lärare i gymnasieskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med verk­sam­ma gymnasielärare i svenska. Forskningsfrågorna är hur lärarna arbetar med och uppfattar den svenska romantiken i svenskundervisningen samt hur lärarna ser på hur epoken berörs i styrdokumenten. Undersökningen visar att arbete med den svenska romantiken främst sker med ut­gångspunkt i en kulturell bildningstradition och genom kronologiska litterära epokar­beten, där tidsbristen är en avgörande faktor för begränsningen av undervisningens volym och upplägg­ning. Det framkommer även att det finns ett värde i att knyta an till elevernas värld och skapa liv och association i undervisningen för att öka elevernas en­gagemang. Därför är val av litteratur avgörande för att skapa engagemang och väcka intresse. Undersökningen visar även att styrdokumenten är öppna för tolkning och skapar något av en paradox, då detta både anses som någonting positivt och negativ. Lärarna diskuterar också vad litterär kanon kan vara, och det faktum att det inte finns någon officiell sådan men en inofficiell eller lokal kanon som påverkar svensk­under­visningen.