I denna studie har romanerna Svenne av Per Nilsson och Ser mitt huvud tjockt ut i den här? av Randa Abdel- Fattah analyserats. Syftet var att undersöka hur verken behandlar fördomar och främlingsfientlighet samt att utreda deras lämplighet i ett skolsammanhang där man diskuterar dessa frågor. Utgångspunkten för studien var att läsning av skönlitteratur är bra för att föra fram moraliska frågor till diskussion i klassrummet och för att främja förståelse för olika människor. Läroplanerna är tydliga med att bekämpning av främlingsfientlighet är viktigt i skolans alla ämnen. Därför borde läsning och diskussioner av böcker med detta tema starkt kunna motiveras i svenskundervisningen. Analysen visar att moralen som förmedlas i Svenne är oklar och romanen kräver kritisk läsning medan det i Ser mitt huvud tjockt ut i den här? görs mer tydliga ställningstaganden. Resultatet tyder på att den valda litteraturen lämpar sig bra för undervisning. Svenne passar för moraliska diskussioner eftersom den är mångbottnad och fordrar aktiva ställningstaganden av läsaren. Ser mitt huvud tjockt ut i den här? fungerar bra för att få inlevelse och förståelse för hur människor från olika religioner kan leva samt för att främja elevers läslust genom att låta dem läsa berättelser med teman som rör deras verklighet.

No description available.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lärandet ville jag fördjupa förståelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers läsförmåga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestämda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolår 1. Eleverna valdes ut på grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal. Med hjälp av den fenomenografiska analysen kategoriserade jag datamaterialet och konstruerade fem beskrivningskategorier, vilka utgör mitt utfallsrum. Resultatet från min studie visar att elever har uppfattningen av att de genom litteratursamtal kan lära sig läsa, memorera text, förstå text, förstå verkligheten samt lära sig lära. Tidigare studier bekräftar elevernas uppfattningar av lärandets bredd, något som kan utnyttjas i skolan. Litteratursamtalet tränar alla de färdigheter och förmågor som krävs enligt de styrdokument som reglerar verksamheten. Eleverna lär sig att avkoda såväl som att tolka och värdera både text och verklighet. Dessutom lär de sig att reflektera över lärprocessen. Litteratursamtalet skapar helt enkelt möjligheter att utveckla elevers läsförmåga, något som är nödvändigt för att vända den negativa trenden och förbättra resultaten i svensk skola.

Syftet med studien är att studera forskningen om muntlig bearbetning av skönlitteratur mellan 2005 och 2015. Ett speciellt fokus har legat på forskningen mellan 2010 och 2015, detta för att ge en överblick över forskningens aktuella läge och troliga utveckling. I ljuset av det katastrofala resultatet i PISA-undersökningen 2012 valde vi att rikta fokus mot litteratursamtalets läsutvecklande möjligheter och den forskning som bedrivits på området. För att studien ska ha hög yrkesrelevans har studerats benämningar och modeller för bearbetningen, men också konkreta effekter av bearbetningen och hur man rent praktiskt uppnår dessa på bästa sätt i undervisningen. Studien har genomförts med utgångspunkt i en systematisk litteraturstudie och har tagit avstamp ur ett sociokulturellt perspektiv. Det har framkommit att bearbetningen av skönlitteratur har flera olika benämningar vilket kan orsaka förvirring, och flertalet modeller och teorier, både nya och äldre, har presenterats. De goda effekterna av den muntliga bearbetningen kan summeras i två teman: läslust och läsutveckling. För att dessa effekter ska uppnås bör ett dialogiskt klassrumsklimat råda, enligt forskarna, vilket i praktiken har visat sig svårt. Forskarna ägnar dessutom stort utrymme till aspekter kring lärarens roll och dennes frågeställningar. I jämförelse med tidigare forskning (såsom Chambers, Langer och Dysthe) framkom att liten del av senare forskning går emot den tidigare, snarare har forskningen blivit mer specifik samt till viss del öppnat upp för nya former av litteratursamtal.

Denna studie avser studera gymnasieelevers erfarenheter av litteratursamtal, inomämnena svenska och engelska. Dessa erfarenheter jämfördes med varandra i hopp omatt kunna skönja huruvida elevernas erfarenheter var samstämmiga eller ej.Studien baseras på respondentintervjuer där tio elever blev intervjuadebeträffande hur de upplever sin litteraturundervisning i skolan. Respondenternas svarundersöktes sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på interaktion,dialog och meningsskapande där examination och kunskapsmediering har utgjort tvåcentrala aspekter. Resultatet visar bland annat att elever är mer vana vid skriftligaexaminationer och att arbetsmetoderna skiljer sig åt mellan ämnena svenska ochengelska. Dessutom uppdagades att eleverna själva erkänner sig vara i behov avmuntlig interaktion och meningsutbyte i samband med litteraturläsning för att på såsätt kunna tillägna sig ny kunskap. Trots detta visar det sig att faktiska samtal i mindregrupper är ovanligt och att de diskussioner och samtal som eleverna erfar i de flestafall är väldigt lärarstyrda.

Syftet med vår studie var att undersöka förskollärares inställning till högläsning,barnlitteratur och litteratursamtal i flerspråkiga förskolor. Denna studie har varitbetydelsefull att göra då vi anser att det behövs mer kunskap om högläsningensplats och betydelse i förskolans verksamhet i flerspråkiga miljöer. Det känns ävenangeläget då den nya reviderade läroplanen för förskolan lyfter högläsning som ettav läroplansmålen. I studien har vi använt oss av sex förskollärare med olika långerfarenhet av arbetet med flerspråkiga barn. Vi har utgått från två frågeställningar ivår studie: Vilken inställning har förskollärare i flerspråkig förskola till användandetav högläsning för barns språkliga utveckling? Hur uppger förskollärare i flerspråkigförskola att de använder sig av högläsning i samverkan med barn ochvårdnadshavare för att stimulera barns språkliga utveckling? Vi har valt i vår studieatt utgå från det sociokulturella perspektivet då vårt intresse var att fokusera påsamspelet som sker mellan förskollärare och flerspråkiga barn under högläsningmed barnlitteratur och litteratursamtal. Vi har även valt att fokusera på hurförskolläraren samverkar med vårdnadshavarna i detta arbete. Resultatet av vårakvalitativa intervjuer visar att samtliga förskollärare anser att högläsning,barnlitteratur och litteratursamtal är viktigt för flerspråkiga barns språkutveckling.Detta blir synligt i förskollärarnas organisering av läsmiljöer, val av barnlitteratursamt givande litteratursamtal som de flerspråkiga barnen får ta del av. Samtligaförskollärare använder sig av digitala verktyg i syfte att ge flerspråkiga barn tillgångtill andra språk. Det blir även synligt i resultat att det finns hinder som påverkar atthögläsning och litteratursamtal inte sker på ett effektivt sätt i verksamheten. Dettagäller även samverkan med vårdnadshavarna som delvis saknas på vissa förskolor.

Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ textanalys av Moni Nilssons bok Så mycket kärlek kan inte dö. Syftet är att analysera hur sorg porträtteras i boken. Men även att diskutera hur man som lärare kan använda skönlitteratur i undervisningen för att främja sorgebearbetning. Syftet grundar sig i att jag under min utbildning saknat metoder kring hur man kan arbeta med värdegrundsfrågor i klassrummet. Det är också något jag insett genom min studie att lärare tycker är svårt. Ett av målen är att bidra med kunskap till kommande och redan arbetande lärare, samt att ge förlag på en metod som kan användas i arbetet med sorg och värdegrund i stort.Resultatet visar att Så mycket kärlek kan inte dö porträtterar sorg på flera olika sätt. Samt att sorgen kan omsluta mer än att en närstående dör, till exempel förlust av nära vänner och fritidsintressen man tidigare älskat. Resultatet visar att sorg kan te sig på olika sätt, genom tårar, ilska, ensamhet men också hopp. Uppsatsen landar i litteratursamtal och läslogg som goda metoder för att arbeta med sorg i klassrummet.

I denna uppsats undersöks hur J.K. Rowling gestaltar identitetsskapandet av Harry Potter i Harry Potter-serien som består av sju böcker. Sedan presenteras möjligheterna i litteratursamtal med utgångspunkt i skönlitteraturen Harry Potter-serien med temat identitetsskapande. Diskussionen om möjligheterna i ett litteratursamtal utgår från sex läsarter, som är den handlingsorienterande läsarten, den betydelseorienterade läsarten, den värderingsorienterade läsarten, den subjektsorienterade läsarten, den intentionsorienterade läsarten och den metakognitiva läsarten. Undersökningen av Harry Potter-serien baseras på en kvalitativ metod för narrativanalys då tolkning och analys presenteras i resultatet och analysen. Studien presenterar Harry Potters identitetsskapande utifrån fyra kategorier. Den första kategorin är den osäkra identiteten, den andra kategorin är den förbestämda identiteten, den tredje kategorin är den sökande identiteten och den fjärde identiteten är den etablerade identiteten.

Det här examensarbetet syftar till att bidra med kunskap kring läsundervisning och med stöd i en etnografisk forskningsansats har jag studerat hur läsundervisningen utformats i en årskurs 8 i ämnet svenska. Genom observationer och intervjuer av läraren och eleverna beskriver jag de intentioner läraren hade med sin undervisning och hur den sedan blev i praktiken. I resultatdelen redogör jag också för de hinder och möjligheter undervisningen innebar för elevernas deltagande och lärande. Den läsundervisning som blev föremål för min undersökning blev ett läsprojekt där alla elever i klassen läste en gemensam bok. Lektionsarbetet bestod mestadels i att eleverna läste och diskuterade boken i mindre läsgrupper där lärarens intentioner bland annat var att gruppen skulle fungera som ett stöd för elever med lässvårigheter. Fokus i mitt arbete handlar således mycket om litteratursamtal där gruppen fungerar som en resurs för eleverna och vad detta arbetssätt innebär för elevernas lärande och delaktighet. Forskning visar att läsning är en komplicerad aktivitet som innefattar flera olika processer som samverkar. Att undervisa i läsning kräver att läraren har kunskap om läsning och läsundervisning då det är många aspekter som ska beaktas i planeringen och genomförandet av läsundervisningen. Här kan min studie bidra med information och kanske några lärdomar. Den visar bland annat hur undervisningens utformning påverkar olika elevers möjligheter att lära och hur denna både främjar och hindrar lärandet. Studien ger en inblick i hur läsundervisning med gemensam läsning och diskussioner i läsgrupper stöttar elever med lässvårigheter, ökar deras möjligheter till deltagande och gemenskap och skapar läsmotivation, samtidigt som den också orsakar problem och hinder i lärandet. Det är betydelsefullt för elevernas lärande att lärare är medvetna om vilka konsekvenser olika pedagogiska och didaktiska val kan innebära för olika elever och för att öka den medvetenheten behöver läsundervisningen granskas och analyseras, värderas och utvärderas.

Den här studien berör hur ett litteratursamtal kan se ut i en klass i årskurs 5. Syftet är att finna de förväntningar läraren har på litteratursamtalet, vilka upplevelser denna undervisning kan skapa hos eleverna samt att undersöka relationen mellan lärarens förväntningar och elevernas upplevelser i litteratursamtalet. Som teoretisk referenspunkt har fenomenologi och sociokulturellt perspektiv använts. Detta för att fastställa synen på elevernas uppfattningar som sanningsbärande fenomen samt fastställa studiens förhållningssätt till lärande och text. All använd data är av kvalitativ art och är insamlad med hjälp av intervjuer som sedan analyserats genom innehållsanalys. Resultatet av lärarintervjuerna visar att lärarens förväntningar berörde elevernas diskussioner och reaktioner på boken samt att eleverna skulle få en större förståelse för den lästa texten. Elevernas upplevelser var många, bland annat att de får fler perspektiv genom att diskutera med varandra och därigenom en djupare förståelse för det lästa. De berörde även upplägget av litteratursamtalet, helklass eller smågrupper, och vilka fördelar och nackdelar som eleverna upplevde med respektive upplägg. Studien visar att det finns en relation mellan lärares förväntningar och elevers upplevelser bland annat då lärares förväntningar styr upplägget som eleverna i sin tur baserar sina upplevelser på.