Inom den svenska litteraturdidaktiken har lyriken som forskningsområde länge varit relativt outforskat. Föreliggande studies syfte har därför varit att bredda och fördjupa kunskapen av lyrikens värde inom litteraturdidaktiken och litteraturundervisningen, genom en undersökning om gymnasieelevers uppfattning om skönlitterär läsning, med ett särskilt fokus på lyrik. I undersökningen har även uppmärksamhet riktats mot elevernas uppfattning om litteratursamtalets betydelse för deras förståelse av lyrik med utgångspunkt i Karin Boyes dikt "Jag vill möta".

Följande utvecklingsarbete undersöker yrkesförberedande elevers lärarledda litteratursamtal i smågrupper, med syfte att söka förståelse för hur elevers diskussioner och ämneskunskap kan utvecklas med hjälp av stöttning av lärare och andra elever i den sociokulturella kontext som smågruppssamtal utgör.  Studiens deltagare består av gymnasieelever från manligt dominerande yrkesförberedande program och undersökningen utförs inom ramen för kursen svenska 2. Tjugo elever varav fyra flickor från fem olika yrkesförberedande program ingår i klassen. Syftet undersöks genom ljud­inspelningar av åtta lärarledda smågruppsamtal, vilka tar utgångspunkt i den klassiska romanen Frankenstein eller den moderne Prometheus (2017) av Mary Shelley, först utgiven 1818. Ljud­upptagningarna transkriberas och analyseras med kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2011) samt med Langers (2005) receptionsteoretiska föreställningsvärldar.  Analys och resultat visar att elevers yttranden och diskussioner drivs framåt med stöttning av lärare i samtalen, bland annat i form av lärares samtalsstöd och följdfrågor. Vidare utvecklar elever diskussionerna genom att bygga på varandras yttranden och komma fram till gemensam tolk­ning. Eleverna bidrar även med olika perspektiv i diskussionerna. Lärares stöd samt att lyssna till kamraters tolkningar och bygga vidare på dem gör att elever utvecklar sina yttranden och tankegångar och därmed utvecklas förståelse och kunskap. I samtalen rör sig eleverna inom textvärlden och bygger förståelse, men det sker också en rörelse ut från texten då dess innehåll relateras till förhållanden och företeelser i samhället. Slutsatsen kan dras att de lärarledda litteratur­samtalen i smågrupper tycks utveckla elevers diskussioner och ämneskunskap.

Syftet med uppsatsen är att på vetenskaplig grund problematisera hur en lärare skulle kunna arbeta med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen i en gymnasieklass i vår tid. Studien är en kvalitativ undersökning där en analys av Lagerlöfs novell ligger till grund för urvalet av didaktiska metoder. Valet av forskningsbaserad litteratur har grundats på valet av gymnasieelever som målgrupp. Genom att ta del av läroplanen i svenska för gymnasieskolan 2011 sammanfogar jag i uppsatsen styrdokumenten, den forskningsbaserade litteraturen och Lagerlöfs novell. Vidare jag genomför en analys där jag plockar fram teman och olika beröringspunkter som jag funnit i texten. Förhoppningen är att min uppsats ska vara till hjälp för olika lärare och elevgrupper. De slutsatser jag drar är att ingen tolkning kan vara fel och att det måste tillåtas att finnas lika många tolkningar som det finns elever. Elevernas egna erfarenheter och intressen måste få spela in för att kunna göra novellen relevant.

No description available.

Meningsskapande är ett begrepp vi flera gånger stött på under vår utbildning, särskilt i relation till litteraturundervisning, men vars innebörd tycks hänga lite i luften. För att göra begreppet användbart för oss som blivande svensklärare har vi därför velat undersöka hur litteraturundervisning kan bli just meningsskapande, och vilka faktorer som kan påverka detta. Det övergripande syftet med kunskapsöversikten har varit att sammanställa forskning inom detta problemområde, och det mer specifika att få syn på vad som kan känneteckna en för elever meningsskapande litteraturundervisning. Genom en systematisk sökprocess har vi funnit tio studier som vi ansett kunna bistå oss med svar på våra frågeställningar. Utifrån frågeställningarna har resultaten i dessa studier granskats och tematiskt analyserats, vilket har lett fram till svar i form av fyra olika teman. De teman som formulerats är: Att sätta ord på och ta del av läsupplevelser, Analys föregås av engagemang, Skolans respektive elevens förhållningssätt till litteraturundervisning och Textens relevans för individen. Våra resultat visar att läslogg och boksamtal, var för sig och tillsammans, utgör tillvägagångssätt som kan göra läsning och arbetet med skönlitteratur meningsskapande för elever. Dessutom har vi funnit att engagemang bör ses som en förutsättning för textanalys. Utöver detta framkommer det i resultaten att olika förhållningssätt till undervisningen och en texts relevansmässiga potential är faktorer som kan påverka meningsskapandet.

Uppsatsen analyserar Victoria Benedictssons ”Ur mörkret” (1888) och Anne Charlotte Lefflers ”Barnet” (1883), två noveller som tillkom under en period i Sverige då frågor om kön debatterades flitigt. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om hur värdegrundsarbete angående könsnormer och -värden kan bedrivas i svenskundervisningen på gymnasieskolan. Analysarbetet är därmed uppdelat i två delar: en litterär analys av verkens gestaltning och framställning av kön och könsnormer, och en didaktisk tillämpning av verken i värdegrundsarbete. Den litterära analysen utgår från olika genusteorier, bland annat används Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen för att belysa hur genus konstrueras i relation till andra människor. Den didaktiska tillämpningen utgår från litteraturdidaktiska teorier och främst synen på litteratur som värdeförmedlare och Chambers boksamtal används för att uppmärksamma ett möjligt arbetssätt. Analysen visar att novellerna förmedlar könsnormer som antar att kvinnan är underordnad mannen och att mannen innehar ett naturligt förnuft och dygd. Resultatet visar även att det finns potential att använda novellerna i en kombinerad litteraturundervisning och värdegrundsarbete för att granska könsnormer.

Uppsatsen analyserar Sally Rooneys romaner Samtal med vänner (2017) och Normala människor (2019). Syftet med analysen är att undersöka huruvida romanerna har undervisningspotential inom området sexualitet, samtycke och relationer i en svenskämneskontext. Den litterära analysen undersöker hur sexualitet, samtycke och relationer gestaltas i vardera roman utifrån begreppen fokalisering och tema. Den didaktiska analysen undersöker i sin tur hur romanerna skulle kunna användas inom svenskämnets ramar med mål att utveckla elevers kritiska förhållningssätt till hur sexualitet, samtycke och relationer gestaltas i olika sammanhang. Uppsatsen följer en tradition av kvalitativ textanalys och en hermeneutisk tolkning har gjorts av materialet till den litterära analysen, medan den didaktiska analysen tar avstamp i litteratursamtal och kritisk litteracitet. Den litterära analysen visar hur Rooney gestaltar sexualitet, samtycke och relationer genom teman som kärlek, vänskap, utanförskap, våld i relationer, sexualitet och psykisk ohälsa, och dessa utforskas genom två olika slags fokalisering. Den didaktiska analysen, med utgångspunkt i resultaten från den litterära analysen, visar att läsning av romanerna följt av strukturerade litteratursamtal ger goda möjligheter att utveckla elevers kritiska förhållningssätt till hur sexualitet, samtycke och relationer gestaltas i olika sammanhang.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några yrkesverksamma gymnasielärare i svenska arbetar med skönlitteratur i skolan i relation till de värden som skönlitteratur antas förmedla, såsom empati och medmänsklighet, samt hur detta påverkar vilka skönlitterära verk som används i litteraturundervisningen. Studiens syfte är också att undersöka hur dessa lärare tar reda på om skönlitteraturen faktiskt lyckas förmedla önskade värden till eleverna. Inledningsvis ges en kort bakgrundsbeskrivning av hur skolans uppdrag som fostrare av demokratiska medborgare har förändrats över tid till att idag snarare handla om att förmedla en specifik värdegrund. Detta ställer nya frågor om skönlitteraturens funktion och lärarens didaktiska avvägningar i samband med litteraturundervisningen. Teoretiska utgångspunkter som litteraturens legitimeringar, narrativ fantasi och deliberativa samtal sammanfattas. En redogörelse för tidigare forskning innefattar Gunilla Molloy, Eva Hultin, Malin Alkestrand och Gustav Borsgård som alla har gjort studier om litteraturundervisning, litteratursamtal och olika former av värdeförmedling i relation till skönlitteraturen. Studiens metod utgörs av en kvalitativ studie där två lärare på en folkhögskola och två lärare på ett gymnasium intervjuas. Analysen utmynnar i slutsatser som visar den stora behållningen av sådan skönlitteratur som ger möjlighet till perspektivbyte, tematiska diskussioner och kunskaper om samhället. Särskilt framhålls boksamtalens betydelse för att synliggöra olika värden och reflektera över mänskliga levnadsvillkor och erfarenheter. Studien avslutas med att slutsatserna diskuteras och jämförs med den tidigare forskningen och formulerar sedan frågor för framtida forskning om exempelvis ämnesövergripande arbete i litteraturundervisningen och specifika litterära genrers unika möjligheter att förmedla en värdegrund.

I denna uppsats genomförs en kvalitativ textanalys av Helena Hedlunds tre första skönlitterära barnböcker om Kerstin. Verken vi har analyserat är Det fina med Kerstin (2018), Att vara Kerstin (2019) och Kerstin livet och döden (2020). Uppsatsens syfte är att analysera hur etik, normer och inkludering kommer till uttryck i de valda böckerna. Dessutom hur de kan användas i arbetet med värdegrundsfrågor i årskurs F–3 genom att läsa högt i klassrummet med efterföljande litteratursamtal. Resultatet av analysen visar på att böckerna om Kerstin innehåller många bra diskussionsmöjligheter kring etik, normer och inkludering som kan användas i ett undervisningssyfte. Vidare används analysen för en didaktisk diskussion där vi har valt att fokusera på högläsning och samtalet. Vi tar hjälp av tidigare forskning för visa på hur ett värdegrundsarbete kan utföras med böckerna som utgångspunkt. Exempel från varje bok kopplat till varje analysbegrepp presenteras och vi ger exempel på konkreta arbetssätt.

There has been a downward trend in reading ability and motivation to read among Swedishadolescents in recent decades. This study aims to investigate, through qualitative semi-structuredresearch interviews, what the opinions are of several Swedish teachers at the upper secondarylevel regarding reading fiction and what methods they use to motivate their students to readfiction. The study will also touch on how teachers feel concerning conversations about literaturein their classrooms and whether teachers notice any difference in motivation to read in studentslinked to gender.Based on theories from leading researchers in the field of reading motivation, tenrecommendations that increase reading motivation have been developed and this study aims todiscuss the extent to which the interviewed teachers work based on these recommendations.The study concludes that according to the conditions Swedish upper secondary level teachershave, they work to a substantial extent according to the recommendations developed in thisstudy / Det har funnits en nedåtgående trend i läsförmåga och motivation att läsa bland svenskaungdomar under de senaste decennierna. Denna studie syftar till att genom kvalitativasemistrukturerade forskningsintervjuer undersöka hur fyra svensklärare på högstadiet resonerarkring läsning av skönlitteratur och hur de arbetar med att motivera sina elever att läsa.Studien kommer också att beröra hur lärare resonerar kring samtal om litteratur i sina klassrumoch om lärare märker någon skillnad gällande läsmotivation hos elever kopplat till kön.Utifrån teorier från ledande forskare inom området läsmotivation har tio rekommendationer somökar läsmotivationen tagits fram och denna studie syftar till att diskutera i vilken utsträckning deintervjuade lärarna arbetar utifrån dessa rekommendationer.Studien drar slutsatsen att enligt de förutsättningar svenska högstadielärare har så arbetar de istor utsträckning enligt de rekommendationer som tagits fram i denna studie.