SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal. I resultatet synliggörs att skolans litteratursamtal för högstadieelever kan bidra till att stödja ett tillträde till en vertikalt orienterad diskurs. Därigenom tycks överföring av kunskaper mellan kontexter kunna underlättas, exempelvis från svenskämnet till andra skolämnen och till en mer akademiskt orienterad diskurs. Resultatet visar även att elever menar att samtalens inramning i form av olika gruppkonstellationer är viktig och ibland ses som avgörande för om och hur de väljer att delta i skolans litteratursamtal. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Det här examensarbetet handlar om litteraturläsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare år och då speciellt hur man som lärare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet består av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av två boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och välplanerad litteraturundervisning, där elevernas läsupplevelser får stå i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen få värdefull kunskap om sig själva och omvärlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas läsupplevelser och de får möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och värderingar.

<p>Det här examensarbetet handlar om litteraturläsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare år och då speciellt hur man som lärare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet består av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av två boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och välplanerad litteraturundervisning, där elevernas läsupplevelser får stå i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen få värdefull kunskap om sig själva och omvärlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas läsupplevelser och de får möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och värderingar.</p>

Syftet med denna studie är att analysera hur manlig och kvinnlig makt konstrueras i fantasyromanen Vindens namn. Ett intersektionellt perspektiv på maktkonstruktioner utgör studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt, med fokus på hur genus-, klass- och etnicitetsaspekter samvarierar i romankaraktärernas maktpositioner. Målet med studien är också att diskutera romanens möjligheter i svenskämnets värdegrundsarbete. Vidare belyses komplexa mönster för maktkonstruktion i romanen som lärare bör vara uppmärksamma på om man använder den som utgångspunkt för klassrumsdiskussioner om hur makt skapas i såväl romanen, som i det samhälle den tillkommit i. Analysen visar att männen karaktäriseras på ett stereotypiskt vis, där deras handlingar lägger grund för maktpositionerna, medan kvinnorna på motsvarande stereotypa sätt karakteriseras som maktlösa utifrån kropp, utseende och underordning. Detta framställs på ett explicit och ibland övertydligt sätt. Mer implicit framställs etniciteters och klasstillhörighetens betydelse för de manliga karaktärernas inbördes maktpositioner medan kvinnliga karaktärer är objektifierade och underordnade i Vindens namn.

Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka hur lärare implementerar litteratursamtal i sin undervisning samt vad de har för tankar om användningen av litteratursamtal, exempelvis hur de ser på litteratursamtalets funktion eller begränsningar och möjligheter. Eftersom Aidan Chambers anses som en auktoritet inom ämnet ”diskutera vad man läst”, relaterar vi vårt resultat och analyserar utifrån Chambers tankar om boksamtal. Ett sådant ”samtal” bör enligt Chambers innefatta frågor om personliga upplevelser samt oklarheter och mönster läsaren stött på i texten. Resultatet grundar sig på intervjuer med tre yrkesverksamma lärare och observationer av respektive lärares elevgrupp vid undervisning i litteratursamtal. Utifrån det insamlade materialet går det att utläsa att lärarnas uppfattningar ibland går isär, liksom deras sätt att undervisa. Vad som också framkommer i resultatet är att teori och praktik inte alltid stämmer överens. Det som framkom i intervjuerna var följaktligen inte alltid synligt i observationerna. De slutsatser som kan dras är att undervisningen på skolan som undersöks inte helt bedrivs i enlighet med Chambers, men att det ändå finns potential i upplägget. Lektionerna som observerades har flera kopplingar till reciprok undervisning där Barbro Westlunds material om Läsfixare är särskilt framtonande.

Litteratursamtal är en metod som används av lärare för att diskutera lästa texter. Dessa samtalkan se olika ut eftersom det är upp till läraren själv att bestämma vilken typ av litteratursamtal läraren vill ha med sina elever samt vilken roll läraren väljer att ta. Således också vilken och till vilken grad läraren väljer att utöva kontroll över samtalet. Syftet med studien var att belysa lärarens utövande av kontroll vid litteratursamtal i årskurs 7-9. Detta undersöktes genom två observationer av en lärare och dennas klass under två lektioner med en veckas mellanrum. Den insamlade datan behandlades med en IRE-analys (initiativ, respons, uppföljning) och sedan bedömdes lärarens uppföljning utefter om det var hög eller låg grad av modalitet i hennes svar. Resultatet av studien visade att läraren hade kontroll i alla frågor denna ställde, även de som var formulerade för eleverna att tänka fritt. Likaledes använde läraren en hög grad av modalitet i sina uppföljningar, vilket kan uppfattas som att frågorna hade förutbestämda svar. Dessutom visade resultatet att det fanns respons på lärarens tidigare uppföljning och att dessa till stor grad var på begäran av läraren men att eleverna vid ett flertal tillfällen själva gav respons på lärarens föregående initiativ. Av resultatet kan man också se att läraren ofta gjorde samma typ av uppföljningar; hon accepterade (höll med om) elevernas svar för att sedan kommentera (vidareutveckla) dem, och att dessa accepteranden ofta var samma korta fraser, exempelvis “ja, precis!”.

Syftet med denna studie är att få kunskap om textvalets betydelse för litteratursamtalet. Studiens empiriska material samlas in via videoupptagningar av observationer av åtta litteratursamtal med elever i årskurs 2. Observationerna är öppna, deltagande och genomförs i en arrangerad kontext. Litteratursamtalen utgår från fyra olika texter. I studien deltar 15 elever, uppdelade i två grupper. Studiens teoretiska utgångspunkt är reader-response-teorin utifrån vilken läsarens upplevelse och förståelse för en text är det intressanta. Vi kopplar de teoretiska begreppen luckor samt estetisk och efferent läsning till studiens resultat. Med luckor menas de oskrivna delar av texten som ger läsaren möjligheten att föreställa sig saker när denne läser. Efferent läsning innebär att läsa effektivt för att få ut information från texten medan estetisk läsning innefattar den egna läsupplevelsen, vilka känslor, associationer och fantasier texten väcker under läsningen. Sammanfattningsvis visar studien att olika texter kan ge upphov till att olika samtalsämnen dominerar litteratursamtalen. Texter som inte innehåller många luckor kan leda till att texten läses mer efferent och att litteratursamtalet handlar mer om det som står tydligt skrivet i texten. Texter med flera luckor kan ge eleverna större möjligheter till att fantisera och reflektera och litteratursamtalet antar då en mer tolkande och analyserande karaktär. Det innebär att läraren kan göra medvetna textval för att styra litteratursamtalen.

Den här studien syftar till att undersöka på vilka sätt lärare arbetar med litteratursamtal där det både finns elever med svenska som förstaspråk och som andraspråk. Studiens fokus är på lärares planering av litteratursamtalet och tankar om vad som är mer eller mindre framgångsrikt för andraspråkselever. I studien deltog tre mellanstadielärare och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer som transkriberades och sedan analyserades genom en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilar mot är den sociokulturella, då den precis som litteratursamtalet har som teori att kunskap uppnås genom social interaktion. Genom studien har vi kommit fram till att lärare lyfter fram olika typer av sätt att arbeta med litteratursamtal. Alla lärare inkluderar andraspråkselever med förstaspråkselever i grupper och betonar stöttning som en viktig del. Resultatet visar att förutom stöttning är val av böcker, förförståelse och val av böcker som viktiga delar för andraspråkselever vid ett litteratursamtal. Hur läraren agerar och ställer frågor under samtalet spelar också en stor roll för lärandet. Svårigheterna som kan uppstå med litteratursamtalet är att den språkliga nivån kan bli för svår för andraspråkselever vid tillfällen, att valet av bok spelar roll för läsförståelsen och när eleverna får arbeta för självständigt utan stöttning.

Följande uppsats är en systematisk litteraturstudie vars syfte är att ge en bild av arbete med litteratursamtal i grundskolan. Studien söker svar på litteratursamtalens funktion och effekter, samt hur uppgifter kan utformas kring samtalen. Genom systematiska sökningar i relevanta databaser har fem studier om litteratursamtal undersökts. Resultatet ger exempel på olika tillvägagångssätt för samtalen gällande genomförande och val av metoder, men också hur uppgifter i samband med samtalen kan utformas. Litteratursamtal visar sig också ha effekter på elevers lärande och utveckling gällande läsförståelse, nya perspektiv och bredare synsätt.Dessutom presenteras ett antal svårigheter med denna typ av samtal. Dessa svårigheter är främst kopplade till lärarens förmåga att ställa öppna frågor under samtalet.

Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur litteratursamtal kan utformas för att utveckla gymnasieelevers läsförståelse. Metoden har bestått av en systematisk sökprocess med insamling och granskning av artiklar och avhandlingar, vilket resulterade i nio kvalitativa källor och en källa med kvantitativ och kvalitativ metod. Sex källor är internationella och fyra källor är nationella. Resultatet visar hur litteratursamtal kan utformas för att främja identitetsskapande läsning, erfarenhetsanknuten läsning, kritisk läsning, samt visar betydelsen av elever som aktörer i sitt lärande. Ytterligare källor pekar på vikten av att organisera samtal med stöd av olika samtalsgenrer och läsarter beroende på syftet med samtalet. Diskussionen tar upp betydelsen av ett litteraturdidaktiskt synsätt och berör olika typer av läsförståelse som elever med eller utan framgång utvecklat under litteratursamtalen i studierna, samt de faktorer som kan ha bidragit till utfallet. Slutligen lyfts vikten av lärares medvetenhet kring de didaktiska val som omger utformningen av litteratursamtal.