El propósito del presente estudio es analizar la novela de Gabriel García Márquez El amor en los tiempos del cólera aplicando el concepto del cronotopo introducido por Mijaíl Bajtín en su artículo Las formas del tiempo y del cronotopo en la novela para as encontrar los rasgos semejantes y las discrepancias entre la obra de García Márquez y el primer tipo de novela según la clasificación de Bajtín, a saber la novela griega antigua. No se ha hecho un estudio similar sobre la novela de García Márquez y según mostraremos en el estudio actual es fundamental para una mejor comprensión del significado de la obra de García Márquez examinar las relaciones espaciotemporales en su novela.   Tras investigar la novela de García Márquez y realizar la comparación con la novela griega antigua siguiendo la teoría del cronotopo de Bajtín, encontramos varias similitudes entre ambas: el motivo del encuentro, de la separación, de la búsqueda, del hallazgo, así como la imagen del héroe. Hemos descubierto además que existen ciertas divergencias entre el primer tipo de la novela griega y la novela de García Márquez que se pueden explicar desde una percepción contemporánea.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur familjekonstellationer med avseende på genus, etnicitet och sexualitet framställs i nyutgiven skönlitteratur för barn i åldrarna 10–12 år, och hur gestaltningarna korrelerar med värdegrunden i läroplanen Lgr 11. De teorier som använts till analysen är dekonstruktion, feministisk litteraturteori, postkolonialism och queerteori, där dekonstruktion även fungerat som metod. Till analysen har fem skönlitterära böcker valts ut. Med avseende på genus visar analysen att kärnfamiljsmammor och kärnfamiljspappor är den vanligaste representationen av föräldrar. De beskrivs oftast normativt med stereotypa drag samtidigt som många avvikande egenskaper även gestaltas. Flickor beskrivs vanligtvis som modiga och framåt, även om de på stereotypt sätt framställs som intresserade av utseende och kärlek. Få återgivningar av pojkar ges och inga specifika drag kan ses som mer framträdande. Gällande etnicitet nämner endast en bok explicit karaktärer med avvikande etnicitet. Angående sexualitet är heteronormativitet den enda representation som återfinns i materialet, med ett undantag. De vuxnas sexualitet ges i princip inget utrymme i skönlitteraturen medan barnens sexualitet och lust får ta något större plats. Analysen av skönlitteraturen visar att böckerna ur vissa aspekter korrelerar med läroplanen.

Folksagan har påverkat barnböcker ganska tydligt genom åren, mest innehållsmässigt. Men det jag undersöker i min uppsats är själva sagoberättandet som grepp och hur dess närvaro i böcker som framställer svåra ämnen kan påverka barnets hantering av sorg. Syftet med denna uppsats är att analysera hur teman som sorg, sjukdom och död skildras i barnlitteraturen, och om sätten att skildra har förändrats med tiden. Vidare är syftet att fokusera på ett särskilt sätt att framställa sorg i litteraturen, nämligen genom sagoelement i barnböcker. Jag tror att just detta sätt är ganska populärt och effektivt för att gestalta svåra teman för barn, och jag vill granska och jämföra särskilda element i två böcker Bröderna Lejonhjärta (1973) av Astrid Lindgren och Min mormor hälsar och säger förlåt (2013) av Fredrik Backman. Ingen av dessa böcker är en typisk saga, men med hjälp av teoretiska utgångspunkter vill jag visa att de innehåller vissa sagoelement och därefter redogöra för hur de utnyttjar sagoprinciper och sagoelement i sin framställning av det svåra. Efter en utförlig granskning av romanerna samt en jämförande analys kan konstateras att böckerna förvisso har många skillnader, men det finns också grundläggande budskap som är gemensamma. Böckerna skrevs i olika tider, av olika författare, den ena handlar om pojkar, den andra om en flicka, i den ena blir sagovärlden ”den nya verkligheten”, medan i den andra är sagovärlden något som förenas med verkligheten och existerar samtidigt. Men båda böckerna använder sagomotiv för att framställa och behandla död och sorg för barn, vilket pekar på att sagoberättande och sagoelement är något universiellt som kan utnyttjas av alla författare i alla tider.

I den här litteraturstudien presenteras svenska elevers läsförståelseresultat i PISA från 2000 till 2012 samt vad forskningen anger som anledningar till att resultaten sett ut som de gjort. Resultaten visas upp i text och diagram, inte bara de allmänna genomsnittsresultaten, utan även resultatspridning hos flickor och pojkar, olika migrationsgrupper samt annan statistik som på ett tydligt sätt definierar Sveriges resultat. Ett flertal faktorer tas upp som på olika sätt påverkar läsförståelse hos elever, bland annat socioekonomisk status och kön. Några slutsatser dras av de fakta som presenteras.

I den värld vi lever i idag är flykt något som på ett eller annat sätt påverkar oss alla, oavsett om vi har genomgått det själva eller ej. På så sätt är det en del i det svenska samhället, och därför något som vi både måste belysa men också bearbeta tillsammans. I undervisningen som bedrivs i skolan ska elever bland annat ges chans till att öka sin förståelse för andra individer och även för hur vårt mångkulturella samhälle ser ut idag. Genom att bedriva ett arbete med barnlitteratur som berör ämnet flykt kan elever bl.a. få förståelse för hur barn som varit på flykt mår och agerar. Texterna kan även fungera som igenkänningsfaktorer i elevers bearbetning. I den här uppsatsen undersöks och analyseras två barnböcker som har motivet flykt. De valda analysobjekten är Tänk dig att fly och Nadine längtar hem. Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur flykten gestaltas i de två analysobjekten och dels hur lärare kan bedriva ett arbete kring dem i undervisningen. Analysobjekten undersöks genom att analysera deras språkliga och bildliga gestaltning av flykt, utifrån en mer mimetisk infallsvinkel. Resultatet visar att författarna har valt att behandla flykten på olika sätt. Den ena boken beskriver flykten på ett mer poetiskt sätt och vill att läsaren ska sätta sig in i tanken av att behöva fly. Den andra boken beskriver istället flykten utifrån huvudkaraktärens tankar och känslor. Gemensamt för de båda böckerna är att de inte romantiserar flykten. Istället beskriver både text och bild tydligt vilka tankar, rädslor och trauman som barn som är eller har varit på flykt kan ha. De båda böckerna kan användas i undervisningen och de öppnar båda upp för samtal och diskussion kring ämnet flykt.

I denna uppsats gör vi en komparativ analys av Lewis Carrolls (1865) originalversion Alice i Underlandet med en bilderboksversion av Susie Linn (2015). Syftet är att undersöka vad som skett efter att en adaption har genomförts från kapitelbok till bilderbok. Vi tittar på vilka skillnader och likheter det finns mellan böckerna, och det inkluderar även karaktärerna, vilka är Alice, den vita kaninen, kålmasken/fjärilslarven och Cheshirekatten, samt tre episoder, tebjudningen, krocketturneringen och rättegången. Analysens resultat visar att böckerna följer samma kronologi, men i bilderboken som en komprimerad version. Det finns vissa delar som är borttagna efter adaptionen till bilderboken men de mest kända episoderna är kvar. Resultatet visar även att karaktärerna har fått en mildare framtoning i bilderboken jämfört med kapitelboken. Vi kan också konstatera att litteraturen är relevant till att använda i undervisningen i förskoleklass upp till årskurs 3.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder forskningen anser är mest effektiva i läsundervisningen. Denna undersöknings insamling bygger på data från vetenskapliga artiklar som har sammanställts i resultatet, för att få fördjupad förståelse gällande läsundervisningen och olika läsinlärningsmetoder. Resultatet av denna litteraturstudie visar att det finns flera strategier och metoder, både analytiska och syntetiska som används av lärare i läsundervisningen. De som framkommer i resultatet är Helordsmetoden, Ljudningsmetoden och varianter av dessa såsom Wittingmetoden, LTG och ALS (att skriva sig till läsning). Resultatet visar också att valet av metoder påverkas av olika faktorer gällande elevernas framgång i läsning. Det framgår även att en specifik metod inte är mest effektiv utan det handlar snarare om ett varierat arbetssätt och en kombination av läsinlärningsmetoder för effektiv läsundervisning. Forskningen är överens om att den syntetiska metoden, ljudningsmetoder, är viktigast i början av barnens läsning eftersom analytiska metoder såsom Helordsmetoden inte innehåller ljudningsmoment. Slutsatsen är att det finns många metoder och strategier för att läsinlärningen ska ge en god effekt, för att alla elever ska lära sig läsa och utveckla sin läsförmåga.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som skett i överföringen av Roald Dahls bok Kalle och chokladfabriken (1984) till filmatiseringen med samma namn regisserad av Tim Burton (2005). Det som mer specifikt fokuseras på i analysen är vad som skett med karaktärerna, om genren har påverkats och vad som har lagts till och tagits bort. Vidare diskuterar denna studie, med utgångspunkt i läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011), de värden och normer som framkommer i verken. För att se hur dessa skulle kunna ligga till grund för värdegrundskopplad undervisning i mellanstadiet. Detta har undersökts genom en komparativ analys av de båda verken. Det vi har kommit fram till är att en av karaktärerna i överföringen till film har fått en mer fördjupad funktion. Detta är något som påverkar filmens genre och därigenom också hela filmens budskap. Filmen har en tydlig psykologisk vinkel som inte finns med i boken. De andra karaktärerna är förhållandevis lika i adaptionen. De normbrytande och säregna karaktärsdragen gör detta till ett bra underlag för diskussion med elever i mellanstadiet.

Uppsatsen analyserar de adaptioner och/eller de transformationer som skett mellan H.C. Andersens saga Den lilla sjöjungfrun till Walt Disneys filmatisering av Andersens saga, med fokus på intrigerna och karaktärerna. Syftet med denna uppsats är att, genom en komparativ analys, få syn på hur intrigerna och karaktärerna framställs i de båda versionerna. Bland annat användes Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlssons (1999) och Maria Nikolajevas (2004) för att får större förståelse till karaktärsanalyserna. Analysen visar att stora adaptioner och en del transformationer främst Disneys egen form av transformation, Disneyfication, har skett från sagan till filmen, både när det kommer till intrigen och karaktärerna.