The purpose of this thesis is to examine the differences and similarities between the original version and an easy-to-read version of Selma Lagerlöfs novel Gösta Berlings saga. The method used is close reading of the two versions and thereby analysing descriptions of the environment, descriptions and psychological depth of the protagonist, missing chapters and changes of the plot. The results show that 21 chapters along with large parts from some of the remaining chapters are missing in the easy-to-read version due to not being necessary to the main story line. An alteration has been made in order to make the story line chronological. The use of invocation and personification of nature by Lagerlöf are missing in the easy-to-read version. There is also fewer details mentioned about the environments in the novel, which is resulting in the reader having to fill in the gaps on his own. The descriptions of the protagonist are few and over all quite similar, though some details are left out in the easy-to-read version and some clarifications have been made. There is a bigger difference between how thoughts and feelings are described in the texts, resulting in Gösta being a round and dynamic character in the original version and somewhat more flat and static in the easy-to-read version. These differances effect how a classroom discussion might be implemented, since the teacher must adjust the conversation so that it may be relevant for all participants.

Uppsatsen jämför Kamel Daouds Fallet Meursault och Albert Camus Främlingen ur de tre perspektiven berättarteknik, postkolonialt tänkande och livsåskådning. Syftet med jämförelsen är att se vilka likheter och skillnader som finns mellan verken, och då i första hand hur Fallet Meursault förhåller sig till Främlingen. Uppsatsen utgår från en komparativ metod utefter de aspekter som anges i syftet. Resultatet visar att Daouds Fallet Meursault i hög grad anspelar på CamusFrämlingen och kan ur ett postkolonialt perspektiv beskrivas som en form av writing back samtidigt som Daoud livsåskådningsmässigt kommer att ligga mycket nära Camus.

This bachelor thesis discusses the concept of genre and the comic Gothic. It is an attempt to demonstrate the conflicts rooted in "genre" by discussing several scholars, such as Alistair Fowler and Mattias Fyhr with their works Kinds of Literature and De mörka labyrinterna respectively, and then problematise the "Gothic" as a genre and as a concept. Thus Avril Horner’s and Sue Zlosnik’s work Gothic and the Comic Turn is consulted through the discussion. The questions I ask are the following: What is a literary genre? How is the comic Gothic described by the researchers, and how does comic Gothic work in A. Lee Martinez’ novel Gil’s All Fright Diner (2005)? How can one use these questions in the classroom? The used methods in the thesis are genre analysis and close reading. I conclude that genre is a way to understand the relationship between a literary work and various conventions, such as environment and its contemporaries. Genre is also a tool for the reader to understand the traditions, history and other works the read text is related to. The comic inside the Gothic may appear and is as natural to the genre as horror and terror, since the Gothic is always close to self-parody. This can even be observed in the first Gothic novel, Horace Walpole’s Castle of Otranto (1764). Furthermore, Gil’s All Fright Diner uses both the repertoire of classic Gothic and Horner’s and Zlosnik’s findings of the comic turn in the Gothic. Finally, the question regarding the definition of literary genre can be used in the classroom to widen students’ views on both genre itself and the prose they read. The comic Gothic can be used as an example on how genre can appear in different modes. Gil’s All Fright Diner is a thankful text for classroom readings due to its comic and gothic nature, and its contemporary language, themes and styles can make it relatable to students. There is therefore a potential in the concept of genre and the comic Gothic as subjects of discussion in the classroom.

Uppsatsen analyserar fyra noveller i John Ajvide Lindqvists novellsamling Pappersväggar som utkom 2006. Novellerna som analyserats är ”Gräns”, ”By på höjden”, ”Equinox” och ”Vikarien”. Syftet med analysen är att undersöka hur Ajvide Lindqvist arbetar för att göra sina noveller skrämmande och vad som är skrämmande. Uppsatsen utgår från en etablerad begreppsapparat som definierats av olika teoretiker och författare, som skriver inom genrerna gotik och skräck. Analysen visar att Ajvide Lindqvist använder sig av karaktärsdrag och grepp som går att finna inom genrerna gotik och skräck. Jag finner även att det som framför allt skapar skräckeffekt i hans noveller är vardagsförankringen. De drag och grepp han använder sig av får en större verkan på grund av att det utspelar sig i välbekanta miljöer som nog de flesta läsare kan relatera till.

This essay explores how the reader cognitively reacts to reading H. P. Lovecraft’s horror story “The Shadow Out of Time” (1936). I analyse the text to see how it invites readers to beaffected by it. I specifically look at invitations to envisionment, subjective experience andintersubjectivity. The literary horror terms uncertainty and uncanniness are used inconjunction with cognitive theory to explain how the readers may react to readingLovecraft’s stories. These are in turn reinforced by the reader's ongoing envisionment of thestory, and their sharing of the character’s experiences via subjective experience. For example,the separation between the mind and body of the protagonist creates an uncanny dissonanceto his own identity, which disrupts the reader’s understanding of the character. This maycause distress in the reader due to the subjective experience that connects the reader to thecharacter. Additionally, the disrupted sense of reality in the book affects the narrator'sperceptions of both his surroundings and his own mental faculties. Subsequently, the reader’sunderstanding of the text is also in a state of flux which affects their envisionment of thestory. This disrupts understanding and may enhance feelings of unease. My theory istherefore that unease is invited by certain horror techniques, such as uncertainty anduncanniness, which in turn influence the reader specifically through subjective experienceand envisionment.

Uppsatsen analyserar E.T.A Hoffmanns konstsaga Nötknäpparen, översatt av Ingrid Windisch (1989), mot två andra upplagor av Nötknäpparen, dessa två i bilderboksformat. Den ena bilderboken är återberättad av Anthea Bell men svensk översatt av Gun-Britt Sundström (1987) och den senaste upplagan av Nötknäpparen är återberättad av Rachel Elliot men svenskt översatt av Annika Meijer (2016). Syftet med denna analys är att främst undersöka vilka adaptioner som gjorts ifrån originalberättelsen till de två bilderboksupplagorna. Fokus kommer vara på karaktärer och intrigen i samtliga böcker med stort fokus på vad som bland annat adapterats från den översatta originalberättelsens otäcka innehåll till bilderböckerna. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk och komparativ analys där även begrepp som konstsaga, bilderbok, karaktär, intrig samt adaption kommer ligga till grund för att besvara syfte och frågeställningar. Analysen visar att mycket är lika i de karakteristiska dragen men att det betonas olika mycket i varje bok. Intrigen i Hoffmanns berättelse och bilderboken från 1987 är till stor del densamma dock är bilderboken förkortad och innehåller illustrationer. Bilderboken från 2016 innehåller till viss del samma delar i intrigen men har exempelvis tagit bort delen om prinsessan Pirlipat och nöten Krakatuk. Bilderboken (2016) är mer anpassad efter yngre barn i åldern 3-6 år vilket märks både i karaktärer och i intrig. Det framkommer även i analysen att Hoffmanns berättelse har ett mer detaljerat skrämmande innehåll än övriga bilderböcker även om bilderboken (1987) är relativt mycket mer skrämmande än bilderboken (2016) både i text och illustrationer.

I två multimodala läromedel för svenska i grundskolans tidigare år har resultatet av studien visat på en tydlig interaktion mellan textelementen bild och skrift. Studien är baserad på en sociosemiotisk teori och frågeställningarna; hur skrift och bild integrerar med varandra och hur skiljer sig/liknar de två läromedlen varandra. Studien har nått sitt syfte med hjälp av olika verktyg som i sig har gett en förståelse för hur bild och skrift, även kallad textelement, kan skapa en samhörighet. Verktygen som används i undersökningen av de två utvalda läromedel är; inramning, överlappning, visuellt rim, dekorativ och avstånd/närhet. I studien används även begreppen förankringsrelation och avbytesrelation, dessa används för att tydliggöra hur bild och skrift kan förhålla sig till varandra och på vilka sätt de skapar en samhörighet. Bild och skrift kan visa på samma information, de kan komplettera varandra och de kan även visa olika information. Genom att få en förståelse för hur bild- och skriftelement samspelar eller inte samspelar med varandra kan detta bidra med ytterligare perspektiv när läromedel ska väljas ut. Många av dagens läromedel är multimodala, vilket innebär att det är viktigt för människor att kunna läsa olika texter. Det är av betydelse att kunna läsa en skrift men det är minst lika viktigt att idag även kunna läsa en bild och en skrift tillsammans.

This essay aims to analyze how The Long Way to a Small Angry Planet (2014) by Becky Chambers differs from a majority of science fiction novels regarding its depiction of gender and love. The theoretical approach used is gender studies and heteronormativity, with a focus on Judith Butler’s heterosexual matrix, and Dorthe Staunes’ definition of intersectionality. The findings of this essay show that this novel deviates from the status quo of having a white, heterosexual male as the protagonist and instead employs a primarily non-white, multi-species crew as its main characters. Characters with disabilities are given the right to exist in their own right, instead of existing as individuals who need to be cured through technology. The notion of love is also depicted in a nuanced way, where romance does not have to be an important factor in order to have a fulfilling relationship. In regard to gender, Lovey’s forming of her gender identity, with her being an AI, sets this novel apart from the majority of science fiction novels. There are aspects in this novel that still adhere to the heterosexual matrix but the aspects that veer away from this, such as the Aandrisks’ family structures, deviate in such a way that it sets The Long Way to a Small Angry Planet apart from a number of other contemporary science fiction works.

Denna uppsats ser närmare på hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom autism och Aspergers syndrom framställs språkligt i skönlitteratur. Tillvägagångssättet har varit att läsa hela böcker, och med utgångspunkt i frågor baserade på tidigare forskning se om språkliga drag eller mönster kännetecknande för diagnoserna i någon mån kan noteras. Uppsatsens teoretiska del består av socialkonstruktivism samt stigma. Resultaten som framkom visade att vissa mönster typiska för funktionsnedsättningarna kan ses när det gäller språk och kommunikation, variation från mönstret är även förekommande. Karaktärerna ses till stor del som språkligt och kommunikativt avvikande och ibland inte som sådana. Två olika framställningar kan också skönjas, en hjälteaktig sådan samt en mer vardaglig.

I denna studie undersöks kvinnliga fantasyhjältar i tre populära böcker: Röd drottning, De utvalda:tankeläsaren och Glastronen. Fantasyhjältinnorna studeras för att ta reda på hur de framställs i den studerade litteraturen ur ett genusperspektiv. Resultatet i studien diskuteras sedan med hjälp av tidigare forskning och litteraturdidaktiska perspektiv för att undersöka om den studerade litteraturen och dess fantasyhjältinnor kan användas i svenskundervisningen och för att bidra till skolans värdegrundsarbete inom genus och jämställdhet. Metoden som används i studien är närläsning, och resultatet analyseras med hjälp av ett antal genusteoretiska perspektiv. Resultatet visar att fantasyhjältinnorna i den studerade litteraturen framställs som stereotypt kvinnliga, men ibland också som normbrytande. Diskussionen av resultatet visar också att det finns en potential i den studerade litteraturen som gör att den skulle lämpa sig i svenskundervisningen på gymnasiet, både i egenskap av fantasylitteratur och genom framställningen av fantasyhjältinnorna.