Uppsatsen jämför en lätt moderniserad utgåva av Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1981) med Irmeli Latvalas adaption Nils Holgersson på lätt svenska (2017). Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1981) är en välkänd berättelse om en ung svensk pojke som upptäcker Sveriges geografi tillsammans med en vildgåsflock. Boken har kommit att översättas på flera olika språk och tolkats i flertalet adaptioner. Syftet med vår uppsats är att undersöka de likheter och skillnader som finns i de valda utgåvorna samt hur berättelsen och karaktärsbeskrivningar påverkas av adaptionen. Analysen är komparativ, vilket betyder att den är jämförande. Det som jämförs är karaktärsbeskrivningar samt böckernas utformning och språk. Analysen lyfter fram några likheter och olikheter i utgåvorna och hur de påverkar berättelsens skede samt hur utgåvorna kan användas i undervisningssyfte.

Uppsatsen analyserar tre karaktärer i J.K Rowlings bok Harry Potter och fången från Azkaban (2017) ur ett genusperspektiv och vänskapsperspektiv. Syftet med analysen är att se hur karaktärerna beskrivs utifrån könsroller och vad vänskapsrelationen har för betydelse för de tre karaktärerna och hur det kan kopplas till genus. Uppsatsen utgår från olika perspektiv kring genus och vänskap, bland annat Maria Nilsons (2010) tankar kring genus i barnlitteratur och William M. Bukowski (2001) som skriver om fyra olika vänskapsfunktioner. Analysen visar att alla tre karaktärerna har både manliga och kvinnliga egenskaper och därmed bryter mot traditionella könsroller till viss del. De tre karaktärernas egenskaper påverkar vänskapen på flera sätt då karaktärerna kompletterar varandra.

Uppsatsen analyserar Clara Henrys bok Ja jag har mens, hurså? (2016), en bok som lyfter tabun kring menstruation, som ett möjligt läromedel i ämnet svenska. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Henrys bok kan användas i svenskundervisningen för årskurs 4-6. Uppsatsen undersöker tidigare forskning kopplat till vårt syfte indelat i tre frågeställningar. Den första frågeställningen undersöker bokens ämne och dess trovärdighet. Den andra frågeställningen undersöker hur ett läromedel kan vara utformat och huruvida Henrys bok kan användas som ett sådant. Den tredje och sista frågeställningen undersöker pedagogiska aspekter i undervisningen som läraren bör överväga, utöver bokens innehåll. Dessa frågeställningar besvaras och analyseras med hjälp av tidigare forskning som sökts via databaser och via sökord passande för syftet i denna uppsats. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att Henrys bok kan inkluderas i undervisningen kring 12-årsåldern och i alla delar av svenskundervisningen där eleverna gör övningar utifrån texter och utdrag. Om den används som ett kompletterande läromedel med fokus på bokens innehåll och följande diskussioner kring det kan Henrys bok Ja jag har mens, hurså? bidra till att eleverna når läroplanens övergripande mål och inte enbart kunskapskraven i svenskan.

Uppsatsen undersöker och jämför tre forskares och fem gymnasieelevers tolkningar av några olika aspekter av Bram Stokers verk Dracula. I uppsatsen har Judith Langers och Johnathan Cullers teorier inspirerat utformningen av frågeställningen som berör påverkan av litterära och andra erfarenheter. Undersökningens resultat och analys visar på både skillnader och likheter mellan forskarnas och elevernas olika tolkningar, inte minst vad gäller sexualitetens betydelse i verket. Undersökningen har också visat att elevernas tidigare erfarenheter påverkat förväntningarna på Dracula, men inte påverkat förståelsen eller tolkningarna negativt utan istället hjälpt dem genom verket.

Primärkällorna utgörs av de två skönlitterära verken Hin Ondes Hus (1853) av Aurora Ljungstedts och En Sällsam Upplefvelse (1913) av Lucie Lagerbielke. De båda verken har en anknytning till några av gotikens centralfigurer och förhåller sig på olika sätt till gotikens genrekonventioner. Undersökningen syftar till att utreda vilken funktion verkens författare har låtit det explicita inflytandet av den gotiska strömningen fylla och hur förhållningssättet till gotiklitteraturens klassiska genrekonventioner kommer till uttryck. Metoden är komparativ där gotiska motiv urskiljs och redogörs för. Den teoretiska utgångspunkten är en genrediskussion utifrån Yvonne Leffler respektive Mattias Fyhrs definitioner av gotik och vilka komponenter som krävs i ett verk för att bestämma genretillhörighet. Analysens resultat visar att författarna låtit inflytandet av den gotiska strömningen fylla olika typer av funktioner. Där Ljungstedt följt de klassiska genrekonventionerna i större utsträckning och låtit verket syfta till att frambringa den njutbara rysningen. Lagerbielke å andra sidan har ett annat ändamål och budskap med sitt verk, men följer också i stor utsträckning de klassiska gotiska genrekonventionerna.

Den här studien är en kritisk innehållsanalys gjord på tre läromedel för årskurs 6 i svenskämnet där genrepedagogik är en utgångspunkt. Syftet med studien är att analysera aktiviteter i varje läromedel. Det här för att synliggöra vilka möjligheter de erbjuder elever till att bli självständiga skribenter och därmed utveckla deras skrivförmåga. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt teorier om explicit skrivundervisning. Två texttyper i läromedlen, narrativ och argumenterande, har analyserats utifrån cirkelmodellen samt ytterligare bidragande aspekter som kan öka elevers skrivförmåga. Resultatet av analysen visar att samtliga läromedel erbjuder vissa möjligheter vid utvecklandet av elevers skrivförmåga. Samtliga läromedel kan kompletteras med ytterligare aktiviteter och material för att de ska bidra med goda förutsättningar för att utveckla elever till självständiga skribenter. Studiens slutsatser visar att lärarens kompetens om genrepedagogik och cirkelmodellen är en viktig aspekt. Det är därmed läraren som har den viktigaste rollen vid skapandet av meningsfulla undervisningstillfällen där innehållet i läromedlet kan vara en komponent att utgå ifrån.

Syftet med denna uppsats är att genom en intertextuell analys identifiera vilka kopplingar som finns mellan Robinson Crusoe och Mr Foe och hur man skulle kunna använda verken i en undervisningskontext utifrån Edward W. Saïds teori om orientalism och intertextuellt perspektiv. Analysen utgår från Edward W. Saïds teori om dikotomier och hur fördomar kan accepteras som sanningar, samt Martha C. Nussbaums teori om beskrivande chauvinism och romantik. I analysen framkommer det att kopplingarna i Mr Foe främst anspelade på Crusoes romantiska bild av ön där han är härskare och Fredag är hans tjänare. Genom att diskutera Fredags olika roller i verken menar jag att man kan föra en diskussion i klassrummet där eleverna får öva sig i att se maktförhållandet i västerländsk syn på utomeuropeisk kultur.

Syftet med studien är att undersöka hur fem svensklärare i grundskolans senare år säger sig arbeta med mångkultur i undervisningen, vilka erfarenheter de har och hur de resonerar i valet av skönlitteratur. Genom semistrukturerade intervjuer framkommer det att lärarna visserligen ser möjligheter att arbeta med mångkultur i svenskundervisningen genom läsning av skönlitteratur, men att det inte alltid sker. Lärarnas uppfattningar om texturval skiljer sig åt, men vanligt förekommande är ett mottagarinriktat perspektiv där elevernas intresse påverkar valet av litteratur, samt perspektivet där lärarnas egna preferenser för vad som är en bra och intressant bok påverkar urvalet.

Uppsatsen undersökte skillnader mellan klassikern Utvandrarna av Wilhelm Moberg (2013/1949) och dess adaption Utvandrarna adapterad av Cecilia Danielsson (2015/1949). Danielssons mål var att adaptera Utvandrarna till en lättläst roman till den stora läsegrupp svenskar på ca 2 miljoner som har svårt att läsa (Sundin 2007 s.26).Kvantitativa metoder användes för att studera meningslängd, fundament, ordval samt textbindning i de två verken. Sedan jämfördes verkens olika resultat med varandra och analyserades. I denna studie undersöktes också hur dessa variabler påverkade verkens läsbarhet utifrån ett andraspråks perspektiv.I studien framkom det att med längre meningslängder och fundament, fler högfrekventa ord utan förklaringar och mindre textbindning har verket Utvandrarna av Vilhelm Moberg (2015/1949) en lägre läsbarhet än dess adaption Utvandrarna (Moberg 2015/1949) adapterad av Cecilia Danielsson.

Die vorliegende Spezialarbeit ist eine Untersuchung innerhalb des C-niveaus des Deutschstudiums an der Mälardalen Hochschule, die sich mit den Novellenkriterien und dem Buch Im Krebsgang von Günter Grass beschäftigt. Der Hauptinhalt der Arbeit ist die Untersuchung und Analyse der Novellenkriterien im Buch– welche zu finden sind, wie sie verwendet werden und was sie dadurch vermitteln oderbedeuten. Genauer gesagt soll dort untersucht werden, in welchem Ausmaß diese Gattungskriterien dort zu finden sind. Der Autor hat bewusst dem Titel die Worte "eine Novelle" hinzugefügt, und damit von Anfang an seine Schrift dieser Gattung zugeordnet. Was bedeutet das für den Text und wie kommen diese Novellengattungskriterien im Text zum Ausdruck?