Studiens syfte är att undersöka hur karaktärer med funktionsvariation gestaltas i några barnböcker. Detta genomfördes genom att välja och analysera sex olika barnböcker i vilka huvudkaraktären har en funktionsvariation. Resultatet visade att barnlitteraturen framställde funktionsvariationen på ett realistiskt sätt genom att karaktärens starka och svaga sidor lyftes fram. De flesta böcker tar upp funktionsvariationens nackdelar för att i slutet på romanen gå över till dess fördelar. Slutligen framkom det i den komparativa analysen, där litteraturens likheter och skillnader jämfördes, att barnböckerna i varierande grad behandlade olika teman såsom diskriminering, identitetssökande, utanförskap, annorlunda beteende och behov av stöd.

This study includes an analysis of a limited number of images from today (1999-2016), to see which family constellations are represented in them. The purpose of the study is to see which family constellations children in pre-school age can identify with. Narratological method is what I have used in this study, which I based on Nikolajevas (2000) and Kårelands (2015) books with their theories and concepts of picture books. In addition, I have also used a norm-critical perspective to see what standards are reflected in children´s literature. In the research overview, previous research has been described, where Gallo (1997) argues that single families have increased, which shows a change in children´s literature and the nuclear family reduced their representation in picture books. My studies results show further change in children´s litterature, where there are still more representations of family constellations in the present time compared to Gallo. My conclusion from this study is that there are several family constellations in picture books that children can identify with, given the community´s developed family constellations. / Denna studie innefattar en analys av ett begränsat antal bilderböcker från nutid (1999-2016), för att se vilka familjekonstellationer som representeras i dem. Syftet med studien är att se vilka familjekonstellationer som barn i förskoleåldern kan identifiera sig med. Narratologisk metod är det som jag har använt i denna studie där jag utgår ifrån Nikolajevas (2000)och Kårelands (2015) böcker med deras teorier och begrepp om bilderböcker. Därtill jag har även använt mig av normkritiskt perspektiv för att se vilka normer som speglas i barnlitteraturen. I Forskningsöversikten finns tidigare forskning beskriven, där Gallo (1997)menar att singelfamiljerna ökat, vilket visar en förändring i barnlitteraturen och att kärnfamiljen minskat sin representation i bilderböcker. Min studies resultat visar ytterligare förändring i barnlitteraturen, där det finns än fler representationer av familjekonstellationer i nutid jämfört med Gallo. Min slutsats från studien är att det finns flera olika familjekonstellationer i bilderböcker som barn kan identifiera sig med, med tanke på samhällets utvecklade familjekonstellationer.

I den här uppsatsen gör jag en komparativ analys av bröderna Grimms version av folksagan Snövit, Disneys film Snövit och de sju dvärgarna och en av Disneys senaste filmer, Frost. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur bilden av prinsessor har förändrats över tid, det vill säga vilka skillnader och likheter det finns mellan de kvinnliga karaktärerna. Fokus ligger alltså på Snövit i folksagan Snövit, Snövit i filmen Snövit och de sju dvärgarna och Elsa i filmen Frost. Analysen visar att när folksagan Snövit adapteras till film ändrades handlingen en del, filmen är mer barnvänlig och många scener är borttagna och ersatta med andra. Filmen precis som sagan handlar dock om Snövits skönhet och om drottningens avundsjuka. Snövit och de sju dvärgarna är Disneys första färglagda långfilm och Frost är en av de senaste. Förändringen av prinsessorna är stor. Snövit är passiv och klarar sig på grund av andra. Elsa är en självständig kvinna som klarar sig på egen hand, vilket speglar hur kvinnosynen förändrats.

The aim of the present essay has been to study how narration and focalisation generate the reader’s state of uncertainty in ”The Shadow over Innsmouth” by H. P. Lovecraft. It has been accomplished with the aid of Yvonne Leffler’s narratological analysis on horror fiction and, to some extent, Mieke Bal’s narratological theories. A pedagogical reflection has been provided before the analysis as to demonstrate how to teach narration and focalisation with the help of horror fiction. The analysis has four sections. The first section demonstrates how the narrative strategies used by Lovecraft in the narrative progression affects the reader’s state of uncertainty by making it difficult for the reader to solve the horror mystery. The second section shows how the narrator’s insecurities in his abilities and use of language affect the reader’s state of uncertainty as well as his or her interpretation of events. The third section illustrates how the narrator’s subjective and coloured perception generates the reader’s state of ambiguity by challenging the reader’s interpretation of events in relation to what is true or false. The final section demonstrates the problems of vision – “seeing too little”, “seeing too much” and “being seen” – complicate the reader’s interpretation of events.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka femininiteter de kvinnliga huvudkaraktärerna i Kittyböckerna uppvisar och om dessa skiljer sig åt mellan böckerna från 1960-talet och de från 2000-talet. Metoden som används är diskursteori och jag valde ut sex Kittyböcker som analyseras genom att identifiera viktiga tecken som diskurserna består av. Resultatet visar att fyra femininiteter formas tydligt i böckerna: Den Duktiga Flickan, Flicknormen, Hjältinnan och Pojkflickan. Den Duktiga Flickan utmärks bland annat genom nodalpunkten duktig, Flicknormen genom sin romantiska sida, Hjältinnan genom sitt ledarskap och Pojkflickan framträder genom sin pojkaktighet. Femininiteterna skiljer sig bara marginellt åt mellan 1960-talet och 2000-talet.

Syftet med denna studie är att ta reda på och jämföra hur förskollärare väljer litteratur samt appar till avdelningarna utifrån deras ålder och inriktning. För att få svar på mina frågeställningar och mitt syfte använder jag mig utav intervjuer på två olika förskolor. Ena förskolan har mycket fokus på språk och litteratur, därifrån intervjuar jag tre förskollärare från tre olika avdelningar. Den andra förskolan har mer fokus på digitalisering och olika digitala verktyg, därifrån intervjuar jag två förskollärare från den yngsta samt den äldsta avdelningen. Val utav böcker och val utav appar hanteras på ungefär liknande sätt på samma avdelning men det kan skilja en del förskolorna emellan. Framför allt skiljer det sig vid planering samt barnens inflytande. Även antalet böcker och appar har betydelse för barnens lärande och samspel anser pedagogerna. / The purpose of this study is to find out and compare how preschool-teachers choose literature and appendices to the departments based on their age and orientation. To answer my questions and my purpose, I use interviews in two different preschools. One preschool has a lot of focus on language and literature, from which I interview three preschool teachers from three different departments. The second preschool has more focus on digitization and various digital tools, from which I interview two preschool-teachers from the youngest as well as the oldest department. Choices of books and choices of apps are handled in a similar manner in the same department, but it may differentiate between preschools. It differs in planning and the influence of the children. According to the preschool-teachers, the quantity of books and apps have a big influence on the children’s learning and interaction.

Syftet med följande uppsats är att genomföra en intersektionell analys av några av Bruce Springsteens låttexter skrivna under perioden 1978-1984. Avsikten är att undersöka hur maktstrukturer uppkommer beroende av kön, sexualitet, klass och etnicitet. Vidare är målet att diskutera hur man kan arbeta med Springsteens texter i gymnasieskolans svenskämne. Materialet som används är de låttexter under nämnda period som bäst belyser hur maktstrukturer uppkommer. I texterna finns makt och inflytande i samhället till största del hos männen. Eftersom Springsteen av media betecknas som en företrädare för den vanliga människan är deltagandet i arbetslivet trots det inte till för alla. Maktstrukturer beror också på att människor berövas möjligheten att tala samt familjestrukturer.

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur huvudkaraktärerna i tio barnböcker rent språkligt gestaltas ur ett genusperspektiv i en jämförelse med de traditionella stereotyperna för vad som anses manligt respektive kvinnligt. I studien undersöktes även likheter och skillnader mellan positivt och negativt laddade ord ur ett genusperspektiv. Metoderna för undersökningen gick ut på att först dela in de personbeskrivande orden i barnböckerna i tre olika semantiska kategorier: känslor, psykiska egenskaper och fysiska egenskaper. Sedan gavs orden en positiv eller negativ laddning.Baserat på de vanligast förekommande orden finns ingen skillnad mellan beskrivningar av manliga och kvinnliga huvudpersoner. Baserat på alla förekommande personbeskrivande ord finns dock en skillnad mellan ord som beskriver manliga och kvinnliga huvudpersoner. Resultatet följer de traditionella genusstereotyperna vi har om manligt och kvinnligt: nämligen att pojkar beskrivs som skyddande och flickorna som omtänksamma och omsorgsfulla. Denna skillnad tyder dock på en mer jämställd situation, jämfört med studier av barnböcker från 1960-talet. Två tredjedelar av de personbeskrivande orden är negativt laddade. Jag kunde inte se någon skillnad mellan positiva och negativa laddningar på orden i en jämförelse mellan manliga och kvinnliga personbeskrivningar. De stereotypa beskrivningarna av manliga och kvinnliga personer överensstämmer även med vissa av huvudkaraktärerna i de enskilda böckerna.

This essay argues that The Awakening treats the 1890s “modern woman” that arose from feminist ideas and the women’s movement, challenging patriarchal society with an independent lifestyle. Following Ringe, this essay suggests that the novel has a purpose of showing the process and the development of the protagonist’s individual self. But rather than connect this theme to the transcendentalist notion of the self, as Ringe does, this essay looks at this theme in the light of the notion of the “modern woman”. By arguing that Edna develops into a modern woman during this process, the essay finds that she moves from the traditional position as a “patriarchal woman” towards the role of an “emancipated woman”. Further, the essay shows that Edna’s development and thereby her attempt to change her position fails as the process of self-discovery is conflicted, resulting in Edna’s suicide. Finally, by also arguing that the novel treats a woman’s self and the process of a development, the essay visualizes that the novel is built-up by seven steps that together constitute the process from “patriarchal woman” to “emancipated woman”. This process awakens a self-awareness and self-image within Edna that are strengthened with each of these step as she becomes a “modern woman”. / Denna uppsats argumenterar för att The Awakening skildrar 1890-talets “moderna kvinna” som uppstod från feministiska idéer samt kvinnorörelsen och utmanade det patriarkaliska samhället med en självständig livsstil. Då jag följer Ringe påvisar den här uppsatsen att romanen har ett syfte att visa processen och utvecklingen av huvudpersonens individuella jag. Men istället för att koppla detta till den transcendentalistiska uppfattningen av jaget som Ringe gör, så kopplar denna uppsats detta till begreppet den “moderna kvinnan”. Genom att argumentera för att Edna utvecklas till en modern kvinna under denna process finner uppsatsen att hon flyttar från den traditionella rollen som en “patriarkalisk kvinna” mot rollen som en “emanciperad kvinna”. Uppsatsen visar vidare att Ednas utveckling och således hennes försök att ändra sin roll misslyckas då självupptäcktsprocessen står under konflikt, vilket resulterar i att Edna tar självmord. Genom att också argumentera för att romanen skildrar en kvinnas jag och processen av en utveckling visar slutligen uppsatsen att romanen är uppbyggd av sju olika steg som tillsammans utgör processen från ”patriarkalisk kvinna” till ”emanciperad kvinna”. Denna process väcker en självmedvetenhet samt en självbild inom Edna som förstärks med varje steg medan hon blir en “modern kvinna”.

[Material:] Uppsatsen analyserar Gun-Britt Sundströms svensköversättning av Charlotte Brontës roman Jane Eyre (1999) och två filmatiseringar från år 1997 och 2011.[Syfte:] Att studera och jämföra vilka gotiska grepp som används i romanen Jane Eyre och filmatiseringarna från 1997 och 2011, och vilka gotiska effekter som dominerar samt om effekterna påverkas när texten blir film?[Teori/Metod:] Uppsatsen utgår ifrån valda gotiska begrepp som: det sublima, terror, horror och spänning (suspense).[Resultat:] Analysens resultat visade att samtliga valda gotiska begrepp och dess effekter finns i samtliga verk. Det sublima och terror är de effekter som visade sig dominera i romanen och filmatiseringarna. Avslutningsvis visade det sig att de gotiska effekterna minskade på grund av filmatiseringarnas komprimerade handling.