The essay originates from the idea that the United States has a history of racism evidenced in the displacement and discrimination of Native Americans and that the representation of Native Americans in films reflects the changing views of the indigenous population in the surrounding society. The purpose of this essay is to investigate how the Native American characters are portrayed in western films. Two films are going to be analysed; Stagecoach from 1939 and The Revenant from 2015. The theoretical framework that is used for the analysis is Postcolonialism. The findings reveals that Native American characters are portrayed more humanely in The Revenant than in Stagecoach. By applying the findings into the classroom the students can be given the opportunity to discuss human rights, equal value and solidarity between people, which can lead to reflections about the fundamental values of the curriculum.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka positiva och negativa konsekvenser omarbetningarna i en lättläst återberättad version skulle kunna leda till för en god läsare. Ambitionen är att underlätta för en lärare att avgöra vilken version som mest fördelaktig att erbjuda en god läsare för att både utmana läsningen och främja läslust. För att uppnå syftet bedrivs en textanalys med fokus på historiens handlingskomponenter: händelser, miljö och personer. Materialet som används är klassikern Skriet från vildmarken, skriven av Jack London (1993) och återberättad av Maj Bylock (1999). Analysmetoden som används är en komparativ analysmetod där originalversionen och den återberättade versionen ställs mot varandra. Resultatet visar att de råder innehållsliga skillnader och att omarbetningarna kan leda till både positiva och negativa konsekvenser för den goda läsaren. Slutsatsen av studien är därför att det är upp till respektive lärare beroende på vem den enskilda goda läsaren är att avgöra vilken version som är mest fördelaktig.Analysen kan användas för att underlätta lärarens didaktiska val då den synliggör hur innehållet genomgående skiljer sig i de olika versionerna.

Följande uppsats är en systematisk litteraturstudie vars syfte är att ge en bild av arbete med litteratursamtal i grundskolan. Studien söker svar på litteratursamtalens funktion och effekter, samt hur uppgifter kan utformas kring samtalen. Genom systematiska sökningar i relevanta databaser har fem studier om litteratursamtal undersökts. Resultatet ger exempel på olika tillvägagångssätt för samtalen gällande genomförande och val av metoder, men också hur uppgifter i samband med samtalen kan utformas. Litteratursamtal visar sig också ha effekter på elevers lärande och utveckling gällande läsförståelse, nya perspektiv och bredare synsätt.Dessutom presenteras ett antal svårigheter med denna typ av samtal. Dessa svårigheter är främst kopplade till lärarens förmåga att ställa öppna frågor under samtalet.

Harry Potter-serien har kommit att bli en väldigt populär serie både hos barn och vuxna över hela världen. I både böckernas originalform och de adapterade filmerna har människor förälskat sig i berättelserna om Harry Potter och hans magiska värld. Det har gjorts flertalet studier om Harry Potter, där olika perspektiv behandlas utefter böckerna och/eller filmerna. I denna studie är syftet att jämföra den tredje boken respektive filmen i serien, Harry Potter och fången från Azkaban (2001; 2004), för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan boken och den adapterade filmen.Studien tar hjälp av två analysmetoder: narrativanalys och komparativ analys. Med hjälp av dessa analysmetoder har en resumé skrivits som behandlar både boken och filmen i sin helhet. Analysmetoderna har även använts till att redogöra för och jämföra bokens respektive filmens uppbyggnad och genre, men också tre av de viktigare karaktärerna i de olika medierna.Analysen visar att karaktärernas viktigare egenskaper inte påverkas i adaptionen, detsamma gäller för berättelsens handling och genre. Vissa händelser och egenskaper som finns med i boken finns inte med i den adapterade filmen, vilket kan förklaras av att filmskaparna var tvungna att göra flera val i produceringen av filmen för att behålla kärnan i berättelsen.Uppbyggnaden påverkas i adaptionen genom att de olika medierna för berättelsen vidare genom skilda sätt, men berättelsens kärna hålls intakt. I undervisningssyfte går det att dra slutsatsen att denna berättelse, både som bok och film, går att arbeta med i undervisningen i årskurs 1-3.

Just nu är över 60 miljoner människor på flykt i världen. Ungefär hälften av dessa är barn. Elever i Sveriges skolor möter nästan dagligen flyktingar på ett eller annat sätt, antingen personligt eller genom nyheter och sociala medier. Det är av vikt att de har kunskaper att kunna bemöta människor som är eller har varit på flykt. Problemorienterade böcker är ett sätt att behandla problematiska ämnen på ett mer sofistikerat sätt med eleverna. I den här uppsatsen jämförs och analyseras två valda bilderböcker som båda berör ämnet flykt.Böckerna som valts är Flykten och Trolleri med Karam Nadjar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn på flykt framställs i de valda böckerna. Vidare är syftet att utifrån analysen se hur böckerna kan användas i undervisningen för att ge elever kunskaper om barn på flykts livssituation. Resultatet visade att barnen i de valda böckerna framställs på olika sätt. Barnen i Flykten är på flykt just nu och stöter på hinder och motgångar varje dag. De vill inte fly men mamman bestämmer. I boken Trolleri med Karam Nadjar leds handlingen av Karam som kommit till Sverige och precis börjat i en svensk klass. Han kan inte det svenska språket men låter inte det hindra honom. Han längtar efter att få flytta ifrån flyktingförläggningen och få en lägenhet där han och hans mamma kan bo. Båda böckerna kan användas i ett klassrum för att behandla frågor om flykt. Böckerna uppmuntrar båda till olika diskussionsämnen som kan ge Sveriges elever kunskaper om flyktingbarns livssituation.

Uppsatsen analyserar böckerna Sagan om Sune och Sune - tjejtjusarmästaren, båda skrivna av Anders Jacobsson och Sören Olsson. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 framgår det att Sveriges skolor ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster samt arbeta med normer och värderingar. Trots det visar forskning på att skolan inte är en könsneutral institution utan att både genus och stereotyper skapas och upprätthålls i verksamheterna. Forskning visar även på att lärare i många fall inte reflekterar över de värderingar som förmedlas i barnlitteratur. Utifrån det är syftet med analysen att undersöka vilka värderingar som framkommer i böcker om Sune samt om det skett någon förändring över tid mellan de analyserade böckerna. Metoden som uppsatsen bygger på är en textanalys som inriktar sig på hur karaktärerna i respektive bok beskrivs och framställs utifrån ett genusperspektiv. Analysen visar på att det inte har skett några större förändringar mellan böckerna utan att de följer samma mönster och tematik. Normerna som förmedlas går att se utifrån två perspektiv. Dels på så sätt att de upplevs aningen överdrivna och humoristiska, men även att karaktärerna i stort sätt till punkt och pricka överensstämmer med det forskning framlägger som stereotypiskt för pojkar och flickor. Huvudpersonen Sune följer däremot inte stereotypen för pojkar. Därmed både förstärker och bryter böckerna de traditionella könsmönstren. Förstärker på så sätt att de flesta karaktärerna följer det traditionella könsmönstren men bryter då huvudpersonen inte följer mönstret. Slutsatsen blir att användandet av böckerna i skolan inte går i linje med Sveriges skolors bestämmelse om att motverka traditionella könsmönster. Däremot skulle böckerna kunna användas som ett diskussionsunderlag för att diskutera aktuella ämnen, såsom genus, normer och att våga visa vem man är.

Forskning visar att medier är en central del i samhället eftersom information och underhållning medieras. Barn möter ofta olika typer av texter genom olika medier på fritiden och i skolan. Om elever får koppla sina tidigare erfarenheter till ny information, befästs deras kunskaper på en djupare nivå. Eftersom läsförståelse är en central del i undervisningen bör därför medier integreras i undervisningen. Även Skolverket menar att elevers tidigare erfarenheter ska vara en del av undervisningen. Litteraturstudiens syfte är att utveckla kunskap om hur undervisning i grundskolans tidigare år kan stärka elevers utveckling i läsförståelse med hjälp av olika medier, vilket har lett fram till följande frågeställningar: Hur påverkar medier elevers utveckling av läsförståelse? Hur kan lärare använda medier för att bidra till en utvecklad läsförståelse? Undersökningsmaterialet består av nationellt och internationellt material bestående av sju artiklar, fyra doktorsavhandlingar, en licentiatavhandling samt en antologi. Materialet berör litteraturstudiens syfte och frågeställningar och är vetenskapligt granskade. Av den första frågeställningen har det framkommit att elevers läsförståelse påverkas i relation till medier och motivation. Resultatet visade att elever som hade medier integrerat i undervisning där de läste och tolkade multimodala texter fick en djupare förståelse av texters innehåll och budskap. Genom den andra frågeställningen har det framkommit att medier och elevers tidigare erfarenheter är något som sällan integreras i undervisningen, på grund av avsaknad erfarenhet hos lärare. Resultatet visade även att lärare som undervisar om läsförståelsestrategier explicit med hjälp av medier bidrar till att elever utvecklar sin läsförståelse. / Research shows that media is a central part of society because information and entertainment are mediated. Children often meet different types of texts through different media in their free time and at school. If students can connect their past experiences to new information, their skills are consolidated on a deeper level. Because reading comprehension is a central part of the teaching, media should therefore be integrated into the teaching. The Swedish National Agency of Education also believes that pupils' previous experiences should be part of the teaching. The purpose of the literature study is to develop knowledge about how teaching in primary school's previous years can strengthen students' development in reading comprehension using various media, which has led to the following issues: How does media influence pupils' development of reading comprehension? How can teachers use media to contribute to a developed reading comprehension? The study material consists of national and international material consisting of seven articles, four doctoral dissertations, a licentiate dissertation and anthology. The material concerns the purpose and the issues of the literature study and is scientifically reviewed. From the first question it has been found that pupils' reading comprehension is influenced in relation to media and motivation. The result showed that students who had media integrated in teaching where they read and interpreted multimodal texts gained a deeper understanding of texts content and messages. Through the second issue, it has been found that media and pupils' previous experiences are something that rarely integrates into teaching, due to lack of experience in teachers. The result also showed that teachers who teach explicitly through reading media strategies contribute to students developing their reading comprehension.

This essay argues that the protagonist of The Hobbit, Bilbo Baggins can be considered to be a female character in a male form. By applying feminist literary criticism this essay map out the traditional gender roles in society along with the traditional gender roles in Middle Earth in order to investigate Bilbo’s female characteristics, the similarities between him and women in patriarchal society as well as the female imagery present in The Hobbit. The results show that Bilbo Baggins’ characteristics such as emotionality, sensitivity and compassion corresponds more to the traditional female gender norms than that of the male gender norms. The results also indicate the similarities between Bilbo’s experiences and that of women in a patriarchal society, such as the attention to being respectable and difficulties working in a male-dominated field.

The purpose of this study has been to find out whether the knowledge of literature, and reading in general, is a sign of high social status in the younger generations as well as the older ones. Therefore, alumni from the elite high school Stockholms Musikgymnasium, born between 1946 and 2002, were selected as subjects for the research. A questionnaire was distributed on different social media platforms, and the participants were encouraged to spread the form to others that met the criteria of the study. The form consisted of a list of canonised literature titles, and questions about how highly they value the knowledge of classic literature, the reading of fiction in school as well as in general, and what the main reasons for reading are. Before filling in the form, the participants had to enter which of the following periods of time they were born in: 1946-1964 (Baby Boomers); 1965-1980 (Generation X); 1981-1996 (Millennials); 19972002 (Generation Z). 215 qualified responses were collected, and diagrams were created to demonstrate the results of the form. Based on the response, the conclusion of the study is that the elder generations value literature higher than the younger ones. However, the most evident difference is between those born before 1981, and those born 1981 and later. Therefore, it is reasonable to suggest that the digitalization of society has had an impact on the attitudes towards literature. Furthermore, the constantly shifting views on social norms, ideals and differences, could quite possibly have made younger people see some literature outdated, in regards of literature as a source of self-reflection and personal growth. Otherwise, it could simply be the ever-growing number of options of entertainment sources – such as films, TV series and podcasts – that have begun to overtake the book as the main source of entertainment.

Shakespeare’s Hamlet is a nuanced play that illustrates revenge, madness, and complex relationships. The paper proposes a feminist reading of Hamlet and analyses the play’s central characters, Gertrude, Ophelia, Hamlet, Claudius, Polonius, and Laertes, and their behaviour under the influence of a patriarchal society. Furthermore, the study will focus on the ways in which Shakespeare represents Ophelia and Gertrude in the play. The study does a feminist reading of the play to investigate how Ophelia’s and Gertrude’s actions and behaviour are affected by the contemporary patriarchal society, and how it affects the male characters’ choices. This research allows readers to interpret female characters in several ways, and to see how women are forced to act and make choices in a contemporary patriarchy to be able to influence societal structures.