Denna komparativa analys jämför J.M. Barries Peter Pan och Wendy (2013) med Disneys Peter Pan (2015) för att se hur karaktärerna förändrats genom adaptionen av berättelsen. En narrativ analys presenterar berättelsens intrig och följs av en komparativ analys av de två verken där fokus ligger på vad som tagits bort vid adaptionen och hur karaktärerna framställs. Analysen visar hur mycket som vid adaptionen tagits bort och att detta påverkar bilden läsaren får av karaktärerna.

This thesis examines the influence of the proto-feminist ideas of the Enlightenment on Jane Austen’s Northanger Abbey, specifically their presence in the coming-of-age journey of the novel’s heroine Catherine Morland. In this thesis, the proto-feminist ideas of the Enlightenment discussed are based on the ideas of Mary Wollstonecraft as presented in A Vindication of the Rights of Woman. I focus on Wollstonecraft’s emphasis on the importance of reason for the emancipation of women as well as the role of virtue and modesty, but also on the existence of an ambivalent relationship between sense and sentiment. The aim of the thesis is to show that Catherine Morland’s coming-of-age journey in Northanger Abbey can be understood as a representation of the emancipation of women that Wollstonecraft hopes for, and that the obstacles standing in the way of Catherine’s maturation are parallel to the obstacles which, during the Enlightenment, prevented women from claiming reason for themselves. First, I draw upon Wollstonecraft’s criticism of sentimental fiction and its hampering effect on women’s minds and show that the same idea is present in the narrative of Northanger Abbey, in the shape of gothic fiction. Then, I show how Catherine’s ability to discern between virtuous and immodest behaviour improves drastically as she starts to exercise her reason, in concurrence with Wollstonecraft’s claim that all virtuous thought must stem from reason. I analyse the importance of Catherine’s choice of partner and its relationship to the proto-feminist critique of women’s inability to express ideas contrary to those of a man. Finally, I dissect the proto-feminist ambivalent relationship between sense and sentiment and connect it to the finale of Northanger Abbey. These elements put together all point toward Wollstonecraft and Austen being coextensive, and demonstrate how Austen makes use of Wollstonecraft’s ideas to promote the emergence of female bildung.

This study aims at investigating teaching of idioms by means of illustrations and teaching of idioms by means of definitions. The informants of the experiment are learners of English in a Swedish high school. The 58 informants of this experiment were tested on a total of 19 idioms. These idioms were carefully chosen in order to make sure that they would not already be known by the informants. Another key factor while choosing the idioms was the possibility to find appropriate illustrations for these idioms. The chosen illustrations depict either the literal or the metaphorical meaning of the idioms. The informants were administered one pre-test and two post-tests (short- and long-term retention tests) to measure the retention rate. The pre-test was used to check if both groups had similar knowledge of the selected idioms and therefore could be comparable. The results of this experiment show that students taught by the use of illustrations had a better short- and long-term retention rate than students taught only by the use of definitions. In both the short- and long-term retention test, informants taught by the use of illustrations outperformed informants taught through definition by more than 10%. This study therefore indicates that the use of illustrations while teaching should not be neglected by teachers and can be a powerful tool to enhance students’ retention of chosen items such as vocabulary or idioms.

This master’s degree essays aim was to analyse and to compare the descriptions of Sami people in three different types of sagas: Legendary Sagas, Sagas of Icelanders and Kings’ sagas. For this contribution, four Legendary Sagas, two Sagas of Icelanders and two Kings’ sagas were examined. The working hypothesis was, that sagas that were written closer to the narrative time were to be more realistic than episodes in sagas that were written significantly later. The results of the analysis of these sagas indicate that there are no significant differences between the different types of sagas and that the presentation of Sami people in these sagas is more affected by the writers worldview and intentions than the time they were written. / Das Ziel der vorliegenden Arbeit war es, die Beschreibungen der samischen Bevölkerung in drei verschiedenen Sagagattungen ­ Vorzeitsagas, Isländersagas und Königsagas ­ zu analysieren und zu vergleichen. Zu diesem Zweck wurden jeweils vier Vorzeitsagas, zwei Isländersagas und zwei Königsagas untersucht. Die aufgestellte Arbeitshypothese für die Untersuchung besagte, dass Sagas, die zeitlich näher zur Erzählzeit verfasst wurden, realistischer sein müssten als Sagas, deren Abfassungszeit deutlich später als die Erzählzeit ist. Die Ergebnisse der Untersuchung und Analyse zeigen jedoch, dass es keine signifikanten Unterschiede in der Beschreibung der samischen Bevölkerung zwischen den verschiedenen Sagagattungen gibt, und dass die Weltanschauung und die Intentionen der Sagaautoren einen stärkeren Einfluss auf die Beschreibungen haben als die Abfassungszeit.

Syftet med denna studie är att granska vad samtida forskning säger om användningen av skönlitteratur i undervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet. Forskningsfrågorna fokuserar på för- och nackdelar med användningen av skönlitteratur, samt hur dessa förhåller sig till kunskapskraven i engelska i mellanstadiet. Bakgrunden berör olika begrepp viktiga för förståelse av detta ämne, skönlitteraturens betydelse allmänt och i skolans värld samt de delarna i styrdokumentet Lgr 11 som pekar på behov av ett komplext undervisningsmaterial i engelska som främmande språk. Resultatdelen lyfter fram olika forskningsresultat som rör användningen av skönlitteratur i de yngre och äldre årskurserna. Här berörs för- och nackdelar när det gäller inlärning av nya ord, grammatik samt utveckling av andra aspekter såsom empati, kritiskt tänkande och interkulturell kompetens. Det lyfts även fram olika aspekter av arbetet med skönlitteratur som till exempel att förberedelse, genomförande och uppföljning av lektioner kräver mer tid av en lärare, än undervisning som endast följer en kursbok. Granskningen är baserad på forskningsartiklar, samt böcker som behandlar temat skönlitteraturens betydelse allmänt samt skönlitteraturens betydelse för inlärning av främmande- och andraspråk. Eftersom denna granskning är inriktad mot grundskolans mellanstadium, och i avsaknad av ytterligare material som behandlar mellanstadieålder, har jag även använt mig av undersökningar som omfattar äldre elever. Genom en noga granskning av forskningsmaterialen återger studien en bild av skönlitterära texters för- och nackdelar för språkundervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka adaptioner som gjorts från folksagan om Askungen skriven av bröderna Grimm (2016) till två bilderböcker under samma namn skrivna av Disney (2015) och Jansson & Jensfelt.(2018). Studien undersöks genom en komparativ analys där arbetet jämför skillnader mellan bröderna Grimms (2016) folksaga och de två bilderböckerna vid samma namn skrivna av Disney (2015) och Jansson & Jensfelt (2018). Studien undersöks även genom en strukturanalys där de olika texternas skeden och uppbyggnad granskas.

Uppsatsen utgår från intervjuer med fyra verksamma lärare i skolans yngre åldrar. Den syftar till att undersöka hur lärare resonerar kring vad som ingår i elevens språkutveckling och hur språkutvecklingen påverkas av den gruppindelning eleverna ingår i. Uppsatsen grundas i olika aspekter av språkutveckling som beskrivs av Anders Arnqvist (1993) och perspektiv på gruppindelningar som bl.a. Pasi Sahlberg och Asko Leppilampi (1998) lyfter. Resultatet visar att lärarna ser stora möjligheter för eleverna att utveckla sina språkkunskaper i grupp. De anser också att eleverna får tillfälle att utveckla de färdigheter som är del av språkutveckling under arbete i grupper. Ur resultatet framgår också att lärarna ifrågasätter hur mycket tid de lägger på att dela in eleverna i grupper och om den mängden tid är nödvändig för att utforma goda gruppindelningar för elevernas språkutveckling.

One of the many core aspects of learning a language involves reading comprehension. Being able to not only read but understand and decipher the context of content is one of the many factors that are essential in order to fully comprehend a subject. Reading comprehension is this assignments main focus and we have delved into this category through a literature study.For this literature study, we have analyzed the research of multiple different theses as well as scientific articles. Various different studies have been made regarding reading comprehension. We however, have decided to primarily engage in the reading strategies that were originally formed by Palincsar and Brown. The research in which these two authors elaborated on a reading strategy called reciprocal teaching. The content of this assignment discusses the meaning of reciprocal teaching, its' benefits as well as the disadvantages of using the strategy.The reason why this reading comprehension strategy originated lies within the fact that many students were lacking in understanding what they were reading. This became an evident issue that had to be addressed as school results were gradually decreasing. As reciprocal teaching became some sort of phenomena, many countries wanted to implement the strategy into their schools - this includes Sweden.Throughout the many years in which the strategy has been used in schools all over the world, statistics have shown that reciprocal teaching is a valid method for increased knowledge in reading comprehension. In Swedish institutional schools, reciprocal teaching is being used on a daily basis. It has however translated and expanded itself into what is being called "läsfixarna" which this assignment will also discuss. The results show that reciprocal teaching is a fundamentally working strategy that has proven to improve reading comprehension.

Uppsatsen undersöker användande av fult språk i klassrummet på en högstadieskola i Mellansverige, ett fält inom språksociologin som är i ständig förändring. Syftet med uppsatsen är att utforska det fula språket utifrån tre frågor som behandlar bland annat språkets funktion och användares språkliga anpassning efter mottagare. Genom observationsstudier utförda i flera olika högstadieklasser under en treveckorsperiod i huvudsakligen svenskämnet antecknas elevernas språk och beteenden i olika kontexter. Analysen visar att fult språk förekommer i viss mån, och de ord som förekommer oftast är engelskans ”fuck” och ”fucking”. Dessutom uppdagades det att eleverna har en god förmåga att anpassa sitt språk efter mottagare, då det fula språket var vanligare när läraren inte var närvarande.Observationerna utmynnade i tre resultatkategorier: svordomar, pejoriserande och tystande, som beskriver hur det fula språket används och hur detta skapar en betydelse i skolkontexten.

Aldous Huxley´s Brave New World describes how a totalitarian power has taken control over both body and mind of the whole population. A hierarchical caste system, where a person´s role in society is predetermined long before birth, maintains stability together with brain-washing methods and propaganda. Huxley expressed his fears of what might happen if science was used for the wrong purposes, and wrote his futuristic novel Brave New World in the beginning of the 1930s, inspired by the turbulent world around him. It was a time preoccupied with race and classification of populations, which ended in the disastrous Holocaust. Huxley´s novel is equally important today when eugenics is on the comeback and democracy is challenged by nationalist and populist movements. This essay will consist of a close reading of Brave New World, analyzed from the perspective of the theories of French philosopher Foucault. He launched his concept of biopower in the 1970s, where he linked a negative use of controlling citizens with state racism. The focus of this essay will be to explore how biopower and racism are used by the totalitarian state in the novel to maintain control of the population. The argument will be made that racism, internal division and exclusion are vital tools to achieve that purpose.