The purpose of this essay is to study and compare how male and female are portrayed in four picture books from the 2010s and 1970s, with a focus on the parents. And see what weight the images have to create gender norms in the books. Research has shown that children are affected by the books' gender representation, which makes it interesting to look at whether gender norms are visible in today's picture books (the 2010 century) and how it looked just after focus had been put on gender representation in picture books (1970s). In addition, I believe that the parents are interesting characters to study because there have not been so many analysis regarding parents' gender representation.   By the method of literary analysis, based on Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar certain conclusions could be drawn. Among other things, in the case of the four analyzed picture books, it was difficult to find equality in the relationship between the parents. In addition, at least one parent in each picture book tended to become stereotyped because that parent was more in the background than the other. / Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur manligt och kvinnligt porträtteras i två bilderböcker från 2010-talet respektive två bilderböcker 1970-talet med fokus på föräldrarna. Dessutom är syftet också att se vilken vikt bilderna har för att skapa genusnormer i böckerna. Forskning har visat att barn blir påverkade av bilderböckernas genusframställning vilket gör det intressant att titta på om genusnormer är synliga i dagens bilderböcker (2010-talet) samt hur det såg ut precis efter att ljuset hade hamnat på bilderböckernas genusframställning (1970-talet). Dessutom anser jag att föräldrarna är intressanta karaktärer att titta på eftersom det inte har utförts särskilt många undersökningar gällande föräldrars genusframställning. Genom metoden litterär analys med utgångspunkt i Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar kunde vissa slutsatser dras. Bland annat att i de fyra analyserade bilderböckerna var det svårt finna jämställdhet i förhållandet mellan föräldrarna. Dessutom tenderade åtminstone en förälder i varje bilderbok att bli stereotyp eftersom den föräldern var mer i bakgrunden än den andra.

Trots att estetiska uttrycksformer som drama ingår i rådande läroplan för grundskolan lämnar det sällan botten av hierarkin av skolämnen. Naturvetenskapen innehåller flera abstrakta begrepp som kan vara svåra att tillägna sig. Tidigare forskning visar att dramatisering av naturvetenskapliga begrepp kan hjälpa utvecklingen av elevernas begreppsförmåga. Forskningen i detta tvärvetenskapliga fältet är däremot väldigt begränsad. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om drama som pedagogiskt hjälpmedel inom NO-didaktiken för att utveckla grundskoleelevers naturvetenskapliga begreppsförmåga, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka effekter har NO-undervisning med inslag av drama på grundskoleelevers naturvetenskapliga begreppsförmåga? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om NO-undervisning, naturvetenskapliga begrepp och drama. Vårt resultat visar att NO-undervisning med inslag av drama både har en statistiskt signifikant och upplevd positiv effekt och är en fungerande undervisningsmetod för att förbättra elevernas begreppsmässiga förmåga för naturvetenskapliga begrepp. Många vetenskapliga studier hade en begränsande omfattning, både vad det gäller tid och population. Det vetenskapliga underlaget innehåller endast en svensk studie. Följaktligen behövs fler longitudinella studier för att säkerställa hållbarheten av effekterna och fler svenska studier för att öka den nationella relevansen. För ett lyckat införande av det pedagogiska hjälpmedlet krävs goda kunskaper både om drama och naturvetenskap.

Syftet med studien är att analysera det självbiografiska verket Orange is the New Black : mitt år i ett kvinnofängelse (2010) författad av Piper Kerman utifrån dels ett intersektionellt perspektiv och dels utifrån Martha C. Nussbaums begrepp Cultivating humanity som handlar om hur vi ska utbilda människor till att bli goda världsmedborgare. Även teorier om genren självbiografi har tagits i beaktande i analysen. Metoden som studien grundar sig på är en kvalitativ närläsning. Studien visar att romanen berör de olika kategorierna etnicitet, klass och kön, och att författaren Kerman på ett hänsynsfullt sätt skriver om dessa. Att romanen behandlar dessa kategorier skapar goda möjligheter för att diskutera dem, då alla elever på ett eller annat sätt kan identifiera sig utifrån etnicitet, klass och kön. I studiens diskussion framkommer det att det vore gynnsamt om läraren i arbetet med romanen i klassrummet understryker att individen först ser sig som människa, och inte i grupptermer som exempelvis utifrån sin etnicitet, det vill säga att alla människor i grund och botten är människor med en gemensam och global samhörighet.

Migration and its consequences are often discussed in contemporary postcolonial discussions. This topic of migration is central in Chimamanda Ngozi Adichie’s Americanah. Adichie’s portrayal of the migrating subject has placed her in the center of the Afropolitan discussion about transnational Africans and their right to represent. This essay aims to bring this discussion to light. Furthermore, with the use of Benedict Anderson’s ideas of nations as imagined communities, Edward Said’s definition of Orientalism, and Homi K. Bhabha’s concept of mimicry, this essay intends to illuminate the colonial discourse of Americanah’s America. I argue that the novel’s protagonist Ifemelu’s migration to the land of the free is bordered by remnants of colonial discourse, placing her within a western array of marginalization. As Ifemelu struggles with issues connected to her migration into a culture that marginalizes and discriminates under the proud flag of “the American Dream,” she is forced to resort to mimicry of western traits, to get access to western privilege. I contend that the mimicry of western traits consequently reduces her presence in America to partial.

Studiens huvudsakliga syfte var att genom ett främst diskursanalytisk tillvägagångssätt ta sig an och jämföra Djungelbokens tre mest kända versioner och svara på frågan vad som skiljer verken åt. Utifrån den teoretiska bakgrunden bestående av en diskurs-, epik- och adaptionsanalys nyansera ämnet och ge ett perspektiv att analysera verken ur för att kunna besvara frågeställningarna. De tre olika versionerna resumerades eller refererades och analyserades utifrån den teoretiska bakgrunden och svar på frågeställningarna gavs. Svaren gav en bild att berättelserna har med tiden blivit mer komplexa och nyansrika, karaktärer har gått från platta till runda och tittarna/läsarna speglas som mer kompetenta. Kompetensen återspeglas även i människosynen och framför allt barnsynen i de olika versionerna. Mowgli, huduvdkaraktären, får representera barnet och går från ett barn med potentiella kunskaper till ett barn med specifika barnegenskaper för att till slut vara det kompetenta barnet med färdiga kunskaper. Konsekvenser för undervisningen kan vara att använda Djungelböckerna (1894, 1967, 2016) till att iscensätta ett möte mellan barn och vuxna och diskutera skillnader i olika berättelsers förhållningssätt i uttryckssätt, historia, tid och rum.

BAKGRUND: Sverige har gått igenom stora förändringar, från att ha varit ettindustrisamhälle till att nu vara ett informationssamhälle. Då samhället harförändrats har detta även påverkat förskolan som institution. Förskolan hargått från att ha varit en form av välgörenhet mot fattiga mödrar till att taemot barn ur alla samhällsklasser, detta för att kvinnor idag yrkesarbetarför att bidra till familjens försörjning. Förskollärarutbildningen harförändrats från att ha varit en seminarieutbildning utan statligt stöd till attnu vara en akademisk utbildning med statligt stöd.SYFTE: Vi vill ur ett genusteoretiskt - och historiskt perspektiv studera densamhälleliga förändring och utveckling som bidrog till barnkrubbans start iSverige år 1854 och dess utveckling, som har lett fram till dagens förskolaoch läroplan, Lpfö 98. För att kunna få fram ett svar har vi utgått frånföljande tre frågeställningar: Hur har förskolan som institution vuxit fram?Hur har förskolans pedagogiska förhållningssätt vuxit fram? Hur harförskolans framväxt skett utifrån ett genusperspektiv?METOD: Undersökningen är genomförd som en litteraturstudie. Vi har använt oss avett kvalitativt arbetssätt. Metoden är vald med syfte att kunna studera ettfenomen som sträcker sig över ett långt tidsperspektiv.RESULTAT: Förskolan som institution har utvecklats från en form av välgörenhet sombedrevs av kvinnor, till en pedagogisk institution med en egen läroplan, / Uppsatsnivå: C

The purpose of this essay is to examine how ecocritical readings of poems and song lyrics can work as a catalyst for discussing questions regarding sustainable development in the subject of English. The poems “I Wandered Lonely as a Cloud” by William Wordsworth and “Andrew”by Andrea Gibson, but also the song lyrics for the song “Every Age”by José Gonzalez were selected for the analyze, since they can represent the varying types of texts that are used by teachers in upper secondary school.   The essay leans heavily on different terms associated with ecocriticism and other closely related fields such as ecofeminism and environmental pedagogy since it can help to create an understanding for the complexity of sustainability and how it can be taught in the classroom.   The analyses showed that it is possible to address sustainable development through ecocritical readings of poems and song lyrics. There are two obvious ways forward that could be taken where the first would be to analyze even more texts in order to see if the methods used in the analyses are applicable to any other number of texts that are available to use in the classroom. The other way would be to apply the methods in a classroom situation and see if the methods would be suited for upper secondary school students.

The purpose of this paper is to examine, through the process of close reading, the usage of different motives and narrative perspectives in Max Brooks´ bestselling novel World war Z: An Oral History of the Zombie War, such as narration, the usage of the zombie and moral projections. As this paper also takes an overviewing pedagogic direction, the paper aims to present the positive outcome of reading fiction, in alignment with the envisionment-arguments of Judith A. Langer, and how this can be implemented in the Swedish school system. A great amount of different claims were made in the analysis, due to the setting of the narratological hermeneutic alignment. For instance, the analysis revealed that WWZ could be read as an exposition of human behavior, when pushed to the edge of extinction, but it can also be seen as a mockumentary in book form – exposing some of the backsides of the capitalistic system. As for the pedagogic perspective, Langer’s concept of envisionment shows that merging the reading of fiction with group discussion can widen pupils grasping of different world phenomena, and thus stimulate their will for a lifelong learning, which correlates with one the of the core objectives and values in the Swedish school curriculum.

The purpose of this essay is to analyze Astrid Lindgren's work Madicken (1960) from a gender perspective. The analysis is based on analyzing how the characters are presented and what role the characters' relationship plays. The presentation is based on the characters' appearance, personality and in relation to each other. At the end of the essay, it is also discussed how the book can be used in Swedish teaching to highlight gender. The end result of analysis and discussion shows, in particular, how the main character Madicken deviates from the girl ideal and how the side characters both follow and do not follow the stereotypical norms for how girls and boys should look and behave. The characters possess both female and male characteristics, which contributes to certain characters deviating from the norm. In the analysis it appears that the book can be used in Swedish teaching to highlight gender.

Uppsatsen analyserar och jämför hur den psykologiska skräcken och hur de suggestiva effekterna framställs i Ira Levins roman Rosemarys baby och Roman Polanskis filmatisering. Syftet med analysen är att söka svar på just denna fråga. Uppsatsen metoder utgår från närläsning, som är en noggrann och djupgående läsning utav verket, samt adaptionsteori, som är en metod som skapar förståelse för vilka likheter och skillnader som skapas när en roman överförs till film. Analysen visar att filmatiseringens berättande har många likheter med romanen då få scener plockats bort. Analysen visar också att mycket av den psykologiska skräck som existerar i romanen även framställs i filmatiseringen genom ljud, musik och visuella bilder. Trots likheterna mellan roman och film finns det även skillnader, då analysen visar att Polanskis version innehåller större symbolik som kan kopplas till katolicismen och kan således också ses som en tydligare kritik mot den tidens normer och samhällsfrågor.