Syftet med studien var att undersöka verksamma sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i kommunalt särskilt boende. I föreliggande studie har en kvalitativ design med deskriptiv fenomenologisk ansats använts. Deltagare i studien var fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor verksamma inom äldrevård vid särskilda boenden i ett litet samhälle i Sverige. Intervjun koncentrerade på händelseförlopp och struktur i det valda ämnet. Frågorna koncentrerades kring sjuksköterskans roll, patientens autonomi, symtomlindring, närståendes roll samt reflektioner kring förbättringsarbete. Analysen genomfördes enligt Husserl´s metod i fyra steg med intention att ge kunskap om fenomenet vård i livets slutskede på kommunalt särskilt boende. Sjuksköterskan upplevde sin roll som mycket viktig i vården kring den döende patienten. Sjuksköterskan upplevde att hon hade en nyckelroll och organiserade arbetet kring den döende patienten. Sjuksköterskan var beroende av information från närstående och omvårdnadspersonal för att uppnå ett tillfredsställande resultat. Symtomlindring var centralt men det förekom att symtomlindringen inte var optimal. Sjuksköterskorna använde klinisk blick och tidigare erfarenheter i bedömning gällande symtom.

<p><strong>BAKGRUND: </strong>När en patient vårdas i livets slutskede befinner sig ofta anhöriga i sorg med en ökad sårbarhet.<strong> </strong>Ett av målen med vård i livets slutskede är att sjuksköterskan bör omhänderta anhörigas psykologiska lidanden.<strong> SYFTE: </strong>Syftet med denna studie var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans omvårdnad och stöd åt anhöriga till patienter i livets slutskede. <strong>METOD: </strong>Studien var en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ ansats. <strong>RESULTAT: </strong>Ur resultatet identifierades tre teman, vilka var <em>Det verbala mötet, det känslomässiga stödet och det praktiska stödet</em>. Det framkommer att kommunikation mellan sjuksköterska och anhörig var betydelsefull. Genom att en sjuksköterska visar sin fysiska närvaro kan det hjälpa anhöriga att hantera den svåra situationen. Anhöriga upplever ofta en meningsfullhet och trygghet när de får en aktiv roll i vården av patienten. <strong>DISKUSSION: </strong>Denna studie visar hur sjusköterskan kan ge stöd och omvårdnad till anhöriga. Genom att anhöriga känner att de fick stöd kan de lättare vara ett stöd för patienten. Mer forskning behövs inom detta område, detta för att anhöriga ska få mer uppmärksamhet i vård i livets slut.<strong></strong></p> / <p>BACKGROUND: When a patient is cared for at the end of life, relatives are often in mourning with an increased vulnerability. One of the goals in end of life care is that the nurse should dispose of relatives' psychological suffering. PURPOSE: The aim of this study was to collate and highlight research that describes the nurse´s care and support for relatives of patients in end of life. METHOD: The study was a literature review based on scientific articles, both qualitative and quantitative nature. RESULT: From the results three themes were identified, which were the verbal meeting, the emotional support and practical assistance. It was found that communication between nurses and relatives is important. By a nurse shows her physical presence, it can help relatives to cope with the difficult situation. Relatives often experience a meaningful and security when they have an active role in the care of the patient. DISCUSSION: This study illustrates how the nurse can provide support and care for relatives. By relatives feel they are supported, they can more easily be a support to the patient. More research is needed in this area, in order that relatives should receive more attention at the end of life.</p>

Bakgrund Beröring är ett grundläggande behov hos människan genom hela livet. Det är inte ovanligt att palliativa patienter saknar närstående och kan därmed uppleva brist på beröring. Sömnproblem, oro, ångest, smärta och illamående är vanliga symtom som kan drabba den palliativa patienten och dessa kan lindras genom beröring. Palliativ vård har som syfte att lindra och främja patientens livskvalitet i livets slutskede och enligt Virginia Hendersons teori är sjuksköterskans uppgift bland annat att hjälpa individen att utföra åtgärder som leder till en fridfull död. Beröring är ett sätt att hjälpa den palliativa patienten att möta döden fridfullt. Syfte Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkas vid beröring hos den palliativa patienten. Metod En litteraturöversikt valdes som metod för att sammanställa tidigare forskning inom ämnet. Databaserna Cinahl, Medline och PubMed användes för sökningar vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar. Resultat Studiens resultat visade att beröringen kunde påverka flera faktorer hos den palliativa patienten. Resultatet delades i följande teman: smärta, livskvalitet, välmående, ångest och sömn. Resultatet visade bland annat att patienterna kunde få ökad livskvalitet, upplevelsen av välmående och mindre ångest. Beröring visade sig även att ha en positiv påverkan på patienternas smärtupplevelse. Slutsats Utifrån resultatet i studien har författarna konstaterat att beröring kan ha gynnande effekter på den palliativa patienten. Enligt studiens resultat kan beröring användas för att lindra patientens symtom som framkallas av sjukdomen, behandlingen eller biverkningar. Studien kan ha en värdefull inverkan på omvårdnadsåtgärder inom palliativ vård.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det dör cirka 90000-100000 människor i Sverige varje år och många av dessa<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> människor är i behov av palliativ vård. Att vara sjuksköterska i denna vårdform kan vara känslomässigt påfrestande vilket kan göra att den professionella hållningen är svår att hålla. Den palliativa vårdformen syftar till<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> att ge en så symptomfri och behaglig sista tid i livet som möjligt. Syfte:Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med ett resultat sammanställt av resultatet i 7 kvalitativa, vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna söktes utifrån ämnesord i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades vilket resulterade i att artiklar med medelhög och hög kvalitet valdes ut. Sedan<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> gjordes en innehållsanalys av artiklarnas resultat för att ta fram sjuksköterskornas individuella upplevelser (Lundman &amp; Hällgren-Graneheim, 2012, s. 191-196). Resultat:Det behövs bättre riktlinjer och utbildning i den palliativa vården, både vad gäller bemötande och omvårdnad. Om det är tillåtet att visa<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> känslor eller inte i samband med att patienter avlider är något som skiljer sig åt i studierna. För att förbättra arbetsförhållanden bör det finnas möjlighet till stöd, återhämtning eller handledning för sjuksköterskorna efter att en patient har dött då de upplever att det är känslomässigt krävande. Singelrum på avdelningarna är viktiga för att kunna skapa avskildhet för patienter. Det finns fördelar med att vårda palliativt då fokus på det medicinskt botande åsidosätts och koncentrationen faller på komfort och omvårdnad. En central del i sjuksköterskornas arbete är att finnas till för familjen som ett stöd när deras anhörig är på väg att gå bort.Slutsats: Denna studie indikerar att det i flera fall saknas utbildning, fortbildning samt klara direktiv för palliativ vård vilket inger en osäkerhet hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor utan relevant kompetens inom området bör därför erbjudas utbildning och som en påminnelse ha klara riktlinjer att följa på arbetsplatsen.

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens självbestämmanderätt och alltid sträva efter att göra nytta. Vid vård i livets slutskede kan etiskt svåra situationer uppstå när livsuppehållande vård ska begränsas eller avstås ifrån. Många parter är inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvåra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehållande vård vid livets slutskede. Metod: Metoden som användes till denna studie var innehållsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004). Sammanlagt analyserades sex artiklar, från fyra olika länder, där IVA-sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman belystes genom intervjuer. Resultat: Tre olika kategorier framkom av analysen. Dessa är: (1) Moraliskt tvång, (2) Moralisk stress och (3) Brist på inflytande. Det framkom att i många situationer vid vård i livets slutskede tar sig sjuksköterskan an rollen som patientföreträdare trots att sjuksköterskan kanske inte delar patientens åsikter, vilket kan leda till att sjuksköterskan upplever moralisk stress. IVA-sjuksköterskorna upplevde även, trots erfarenhet och kunskap, en brist på inflytande och deltagande i beslutsprocessen angående begränsning av livsuppehållande vård. Slutsats: Etiskt svåra situationer kring livsuppehållande vård ger upphov till blandade känslor och upplevelser som frustration, ilska och sorg hos IVA-sjuksköterskan.

Sjuksköterskor möter ofta patienter i livets slutskede och det är ett stort ansvar och en stor händelse att få vara med när en människa avslutar sitt liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där tre olika databaser har använts, Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Tretton vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterade i fyra teman: att skapa en god relation, att ha ett känslomässigt engagemang, att bli berikad av sina erfarenheter och att skapa livskvalitet för den döende patienten. Resultatet visade att sjuksköterskors känslomässiga engagemang är betydelsefullt för att kunna ge en god palliativ vård. En nära relation är en förutsättning för att hjälpa patienter och anhöriga att känna livskvalitet eftersom varje unik människa har sin egen uppfattning om vad livet och döden innebär för dem. Palliativ vård gav erfarenhet som medförde personlig utveckling. För att patienter ska få ett så värdigt slut som möjligt är sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter en avgörande betydelse. Därför finns det ett stort behov av utbildning och ständig fortbildning inom den palliativa vården.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda döende vuxna patienter och av deras bortgång, samt att presentera litteraturens urvalsmetod avseende kvalitet. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. 15 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes i rubriker till resultatdelen: Sjuksköterskans upplevelse av dilemma; Sjuksköterskans upplevelse i samband med patientrelationen; Sjuksköterskans första upplevelse av en patients bortgång; Sjuksköterskans upplevelse av en "god" eller "dålig" död; Sjuksköterskans upplevelse av delaktighet och av en skyddande mantel; Sjuksköterskans upplevelse av döden som befrielse; Urvalsmetod. Huvudresultat: Valda artiklar visade ett brett spektrum av sjuksköterskans upplevelser i samband med patienters vård och bortgång. Sjuksköterskorna upplevde frustration, ångest, stress, sorg, självförebråelse och emotionellt kaos samt befrielse, frid och död som en naturlig händelse. Kvalitetsgranskningen av urvalsmetoden uppvisade användning av ändamålsenligt urval i fem av artiklarna och bekvämlighetsurval i tre artiklar. Sex artiklar använde sig av antingen snöbollsurval, teoretisk urval eller slumpmässigt urval. I en artikel var de enda studiedeltagarna författarna själva. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av den döende patientens omvårdnad och död beskrevs av sjuksköterskorna som ett stort antal positiva och negativa känslor

Bakgrund Dagens samhälle ställer allt större krav på den enskilde individen att bidra till ett hållbart samhälle, där återvinning av förbrukade material är en del. Samtidigt talas om tillgänglighet för alla individer i samhället och lika rättigheter. Syfte Studien syftar till att undersöka hur förutsättningarna i miljön ser ut vid återvinnings-/miljöstationer för rullstolsburna i Örebro Kommun. Undersökningsmetod En observationsstudie av miljöfaktorer har gjorts utifrån egen utarbetad checklista med grund i bland annat bedömningsinstrumentet Housing Enabler samt rekommenderade mått från svensk lagstiftning angående byggnormer för tillgänglighet. Urvalet skedde genom bekvämlighetsurval. Resultat Observationerna av återvinnings-/miljöstationerna indelades i åtta kategorier, utifrån typ av station. De hinder som observerades var för höga/låga kärl, otillräckligt manöverutrymme, hindrande trösklar/trottoarkanter, tunga dörrar utan automatik och tunga lock/luckor på återvinningskärlen. Slutsats Samtliga observerade återvinnings-/miljöstationer innefattade miljöhinder för rullstolsburna vilket påverkar möjligheten till självständig återvinning.

Introduktion Livskvalitet är ett subjektivt begrepp och det finns flera olika definitioner Merparten definierar det som en patients tillfredsställelse av någon del av livet. Ett av de viktigaste målen med palliativ vård i livets slutskede är att främja livskvalitet hos patienter.   Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnad som främjar livskvaliteten i livets slutskede inom palliativ vård, ur ett patientperspektiv.   Metod Litteraturstudien följde de nio stegen enligt Polit &amp; Becks modell (2012). Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Efter en granskning av kvaliteten resulterade det i tio artiklar. Tre kvantitativa artiklar och sju kvalitativa artiklar genomgick tre urval och kvalitetsgranskades. Med litteraturstudiens syfte i fokus framkom det olika mönster som bildade sex teman.   Resultat De olika teman som framkom var: Symtomlindring, främst smärtlindring. Känslan av självbestämmande, att få möjligheten att påverka sin vård. Sociala relationer, familj och vänner hade en stor betydelse. Känsla av trygghet/säkerhet, att känna tilltro till vården. Andliga relationer och förberedelser inför döden, tro till en högre makt. Positiv inställning till livet, att tänka positivt.   Slutsats Smärtlindring och sociala relationer var två framstående delar som främjade livskvalitet i omvårdnad i livets slutskede. Eftersom livskvalitet är ett subjektivt begrepp och individanpassat var även självbestämmande av vikt för patienten.

<p>Många människor drabbas av sjukdom. En del blir friska medan andra aldrig återhämtar sig. Hos dessa patienter försämras tillståndet successivt och slutligen kommer sjukdomen till en brytpunkt (turning point) där det längre inte är motiverat att fortsätta med den kurativa behandlingen. När den kurativa behandlingen avbryts, syftar de fortsatta omvårdnadsåtgärderna till att patienten upplever välmående i livets slutskede.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar identifikation av brytpunkten hos svårt sjuka patienter, samt på vilket sätt omvårdnadsåtgärderna ändras efter denna identifikation. En kvalitativ innehållsanalys på aktuella vetenskapliga studier har genomförts. Datamaterialet består av nio vetenskapliga artiklar.</p><p>Resultatet har ordnats under två teman: Faktorer som påverkar identifikation av brytpunkten och omvårdnadsåtgärder efter identifikation av brytpunkten. Om patienten slutar svara på behandlingen och om dennes tillstånd ständigt försämras, påverkar detta den fortsatta kurativa behandlingen. Patientens egen önskan, är en annan påverkande faktor. Resultatet visar att när den kurativa behandlingen avslutas får patienterna ofta psykiska problem såsom ångest och oro. Omvårdnadsåtgärderna syftar till att lindra dessa samt att trösta och smärtlinda patienten. Denna studie kan öka sjuksköterskans kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder hon kan bistå patienterna med i livets slutskede när det längre inte är motiverat med kurativ behandling.</p>