No description available.

Opioidberoende är en kronisk sjukdom, som behandlas med substitutionsbehandling för att hjälpa personen till ett drogfritt liv med en god livskvalité. Beroendesjukdomar har en hög psykiatrisk samsjuklighet. En eventuell följd av ett opioidberoende är att om drogen har injicerats så kan personen ha smittats med en hepatit C, då det är den vanligaste smittvägen. Stigmatisering är ett sätt att märka en individ med en egenskap eller ett attribut som visar att personen ofördelaktigt avviker från mängden/normen. Specialistsjuksköterskan inom psykiatri skall vårda personcentrerat och med ett etiskt förhållningssätt med en strävan mot hållbar utveckling. Patientcentrerad vård kan beskrivas utifrån livsvärldsperspektiv där specialistsjuksköterskan utgår ifrån patientens egna upplevelser. Syftet var att undersöka förekomst av stigmatisering hos individer i substitutionsbehandling samt att undersöka eventuella skillnader mellan grupperna som uppger psykiatrisk samsjuklighet och hepatit C gentemot övriga studiedeltagare. En tvärsnittsstudie gjordes genom att dela ut en enkät inom en substitutionsverksamhet i västra Sverige. Deskriptiv statistik användes för att beskriva förekomst av stigmatisering och analytisk statistik användes för att analysera gruppskillnader. Resultatet visar att en klar majoritet av deltagarna har erfarenhet av stigmatiserande upplevelser. Det förväntade sambandet med psykiatrisk samsjuklighet och hepatit C kunde ej verifieras. Resultatet kan användas för att ge vårdpersonal ökad förståelse för patienters situation inom substitutionsbehandling och också till att ta hänsyn till detta utifrån patientens livsvärld. Vidare studier rekommenderas med kvalitativ ansats för att få en djupare förståelse av fenomenet.

SAMMANFATTNING Fenomenologi handlar om att finna ett fenomens kärna, dess essens. Utgångspunkten är att alla fenomen har en mening för människor och är en del av människans livsvärld – hur hon ser på världen. Med utgångspunkt i livsvärldsperspektivet, och med fenomenologisk filosofi- och metodansats, har jag intervjuat fem mödrar i ett försök att finna föräldraskapets essens. Utifrån att det inom aktuell forskning framkommer en tudelad syn på neuropsykiatriska funktionvariationers vara eller icke-vara syftar denna studie till att beskriva och klargöra vad som konstituerar fenomenet föräldraskap till barn med NPF, utifrån vad som framträder i mödrarnas beskrivning av sitt föräldraskap. Resultatet visar att föräldraskapet kännetecknas av engagemang där föräldern agerar för rätt hjälp. En fungerande vardag underlättar och planering och strukturering är ett stort vardagsengagemang. Vidare kännetecknas föräldraskapet av att möta omvärlden, dels i form av ensamhet men också med styrka, där mötet med omvärlden leder till en inre konflikt hos föräldern. Slutligen kännetecknas föräldraskapet av en emotionell förbindelse, ett symbiotiskt förhållande, som är både närande och tärande där föräldern ger sitt barn allt och anpassar sitt liv efter barnet samt möter barnets ibland mycket svåra tankar och känslor. Här innefattas också förälderns egna känsloupplevelser. Nyckelord: Fenomenologi, Livsvärldsperspektiv, Föräldraskap, NPF, Sociala- och beteenderelaterade svårigheter

Vårdande av nyblivna mammor med amningssvårigheter är en central del av arbetet på en BB-avdelning. Antalet kvinnor som ammar sina barn i den grad som World Health Organization (WHO) rekommenderar har minskat de senaste åren och som orsak till detta nämns ofta amningssvårigheter. Flertalet nyblivna mammor påbörjar dock amning under den tid de är inskrivna på BB-avdelningen. Tidigare forskning har undersökt kvinnors upplevelser av styrkor och brister i vården vid amningsstarten. Barnmorskornas upplevelser är dock mindre studerade. För att utveckla vården är det angeläget med fler studier inom detta område. Studiens syfte är därför att beskriva fenomenet vårdande av nyblivna mammor med amningssvårigheter som det upplevs av barnmorskor på BB. Detta har gjorts med hjälp av sex livsvärldsintervjuer som analyserats utifrån en fenomenologisk innebördsanalys. Den essentiella innebörden av fenomenet är: en strävan att främja välbefinnande i den unika amningssituationen vilken får sin näring genom önskan att lyckas och risken att misslyckas, och har resulterat i fem innebördselement: en strävan att med sin kunskap möjliggöra unika vård, ett gemensamt och personligt ansvar som både möjliggör och hindrar, en kamp för att räcka till, att arbeta i motvind och ömsesidig glädje ger motivation att vårda. Diskussionen tar fasta på barnmorskornas önskan att lyckas och risk att misslyckas i strävan att ge god vård. Detta diskuteras både i relation till barnmorskorna själva och till de aspekter som kvinnan och kollegorna bidrar med. Slutligen ges förslag på kliniska implikationer och fortsatt forskning.

I Sverige drabbas varje år 25 000 personer av stroke som kan ge olika konsekvenser för patienten, exempelvis afasi. Baserat på tidigare forskning kan det uppstå problem för patienter med afasi i mötet med sjukvården. Patienter med afasi kan hamna i en situation där ord inte längre räcker till. Detta ställer krav på att sjukvården har kunskap om faktorer som påverkar hur patienten upplever mötet med sjukvården. Syftet med studien är att utifrån patienters perspektiv beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av det vårdande mötet hos patienter med afasi till följd av en stroke. Metoden är utformad som en litteraturöversikt. Datainsamlingen genererade nio kvalitativa artiklar som användes i resultatdelen. I dataanalysen identifierades nio subteman. Dessa bearbetades till tre huvudteman, vilka relaterar till faktorer som påverkar det vårdande mötet hos patienter med afasi. Resultatet visade att patienter med afasi vill bli respektfullt behandlade. De vill även bli bekräftade av vården genom ett professionellt bemötande. Det framkom även att patienter med afasi till följd av en stroke upplever många olika känslor efter insjuknande. Patienterna ansåg det viktigt att vårdarna såg och samtalade kring dessa känslor i det vårdande mötet. I diskussionen framhåller författarna hur sjukvårdens perspektiv skiljer sig gentemot patienters upplevelser av det vårdande mötet. Det framhålls i diskussionen att vårdare i många fall är medvetna om faktorerna som påverkar det vårdande mötet. Ett exempel som inte ansågs som en viktig faktor var att strokepatienter har en högre risk att begå suicid. Detta innebär slutligen att mycket ligger på att den specifika vårdaren måste anpassa sitt bemötande och söka kunskap för att kunna möta livsvärlden hos patienter med afasi.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk östrogenberoende inflammatorisk sjukdomsom drabbar omkring 10 % av alla kvinnor i fertil ålder runt om i världen. Vägen tilldiagnos är svår och behandlingen bör individanpassas. Kvinnor känner sig oftamisstrodda och erbjuds inte alltid en god vård för sina besvär. Sjuksköterskan behöverse kvinnan ur ett helhetsperspektiv och är ofta den första kontakten kvinnan möter.Livsvärldsperspektivet användes som teoretisk referensram. Syfte: Syftet var attbeskriva hur kvinnors vardagsliv påverkades av sjukdomen endometrios. Metod: Enlitteraturöversikt med kvalitativ design baserad på 12 artiklar söktes i databaserna CINAHL och PsycInfo. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån ettgranskningsprotokoll. Dataanalysen är gjord utifrån Fribergs fem steg. Resultat:Resultatet presenterades i fyra kategorier och nio subkategorier: Påverkan på detpsykiska måendet (besvär av psykiska symtom och förändrad kroppsuppfattning),Påverkan på det sociala livet (ökad ensamhet, konsekvenser av fysiska symtom ochminskade sociala relationer), Påverkan på sexuella relationer (svårigheter medintimitet och oro för infertilitet) samt Påverkan på arbetslivet (utmaningar i arbetslivetoch påfrestad ekonomi). Slutsats: Endometrios begränsade kvinnors vardagsliv ochmedförde ett stort lidande. Sjukdomen påverkade kvinnor både psykiskt, fysiskt,socialt och sexuellt och resulterade i en känsla av ensamhet. Stöd och förståelse överkvinnans situation och individanpassad vård är centralt för sjuksköterskansomvårdnad och för att kunna erbjuda en god vård. / Background: Endometriosis is a chronic oestrogen-dependent inflammatory diseasethat affects about 10% of all women of reproductive age worldwide. The path todiagnosis is difficult and the treatment should be individualized. Women often feelmistrusted and are not always offered good care for their problems. The nurse needsto see the woman from a holistic perspective and is often the first contact the womanmeets. The lifeworld perspective was used as a theoretical framework. Aim: The aimwas to describe how women's everyday lives were affected by the diseaseendometriosis. Method: A literature review with a qualitative design based on 12articles searched in the databases CINAHL and PsycInfo. The articles were analyzedwith a quality protocol. Friberg´s analysis in five steps was used in the analysis process.Result: The results were presented in four categories and nine subcategories: Impacton psychological well-being (distress of psychological symptoms and changed bodyimage),Impact on social life (increased loneliness, consequences of physical symptomsand decreased social relationships), Impact on sexual relationships (difficulties withintimacy and concerns about infertility) and Impact on working life (challenges at workand strained economy). Conclusion: Endometriosis limited women's everyday livesand caused suffering. The disease affected the women mentally, physically, socially andsexually and resulted in a feeling of loneliness. Support and understanding of thewoman's situation and individualized care are central to the nurse's care and to beingable to offer good care.

Syftet med studien är att utforska min relation till min gitarr utifrån ett livsvärldsperspektiv. Mina frågeställningar är: Hur upplever jag min relation till min gitarr? och Vad sker med relationen under en period av utforskande? Studien utgår från ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och metoden bygger på observationer av loggboksanteckningar. I resultatet presenteras teman som: En livsvärld tyngd av känslor och tankar, Att ta hand om min gitarr och vår relation, Om hur jag vill att det ska vara och om hur jag vill att det ska kännas med min gitarr, Min egen relation till gitarren och min relation till andra genom gitarren och Livsvärlden förändras. I sista kapitlet diskuteras resultatet utifrån reflektioner över teman som Om att ha kul med sitt instrument och Det kärleksfulla lugnet. / The purpose of the study is to explore my relationship with my guitar from a life-world perspective. The research questions are: How do I experience my relationship with my guitar? and What happens with the relationship for a period of exploration? Theoretical perspective is phenomenological life-world perspective and the method is observations of logbooks writings. The result is presented with the themes A life-world heavy of emotions and thoughts, Taking care of my guitar and our relationship, How I want it to be and how I want it to feel with my guitar, My own relationship to the guitar and my relationship to others through the guitar and The life-world is changing. In the last chapter, I discuss my results with the help of the themes About having fun with your instrument and Loving serenity.

Denna studie har som syfte att utifrån ett livsvärldsperspektiv utforska på vilka sätt jag främjar välbefinnande och hanterar stress under övning då jag befinner mig utomlands som utbytesstudent. De två frågeställningarna lyder: Vilka strategier använder jag mig av för att främja välbefinnande och hantera stress när jag som utbytesstudent i musik, övar och musicerar? Hur påverkar dessa strategier min livsvärld? Studien har sin utgångspunkt i ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv, där loggboksskrivande har utgjort den huvudsakliga dokumentationsmetoden. I resultatet presenteras de tre teman som uppstod under studiens gång: Period 1 – Inledning som präglas av stress av att flytta samt oro för att min pianistiska nivå inte ska räcka till. Period 2 – Anpassning innebär en förändring av min livsvärld utifrån de anpassningar jag måste göra för att klara av skolarbetet. I Period 3 – Förändring börjar jag se resultat av de strategier jag använt för att hantera min stress och för att höja mitt självförtroende. Slutligen förs en diskussion där resultatet ställs mot den litteratur som finns presenterat i bakgrundskapitlet. / The purpose of this study is to explore from a life world perspective how I handle stress and promote wellbeing during practice when I am abroad as an exchange student. The two questions I seek to answer are: What strategies do I use to enhance wellbeing and manage stress when I, as an exchange student, practice and make music? How do these strategies affect my life world? The study is made from a phenomenological life world perspective, where journal notes make up the main method of documentation. In the result I present the three themes that evolved during the study: Period 1 – Introduction, which is recognized by the stress of moving and a fear of being on a too low pianistic level. Period 2 – Adjustment means a change of my life world because of the adjustments I need to do to manage my studies. In Period 3 – Change I begin to recognize results of the strategies I’ve used to handle my stress and to higher my self-confidence. Finally a discussion is being made comparing the result and the literature that is presented in the background chapter.

Bakgrund: Den perioperativa vården syftar till en individuellt anpassad vård som tillgodoser patientens unika behov. Kvalitativ forskning om ungdomars upplevelser av detta är begränsad.  Syfte: Syftet var att undersöka ungdomars tankar inför operation och upplevelser av den perioperativa vården.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Datan analyserades med hjälp av systematisk textkondensering (STC). Tio ungdomar i åldrarna 12 till 17 år som hade genomgått operation under generell anestesi intervjuades på ett universitetssjukhus i Mellansverige under våren 2018.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier “tankar kring anestesi, kirurgi och livet”, “erfarenheter av den preoperativa informationen” och “faktorer som påverkar välbefinnandet”. Ungdomarna fokuserade på hur operationen skulle påverka det sociala livet. De hade frågor och tankar som berörde såväl anestesin och kirurgin vilket hanterades på olika sätt. De besked och den information ungdomarna fick under det preoperativa vårdförloppet upplevdes som bristfällig och oanpassad, vilket bidrog till stress och oro. Delaktighet och personcentrerad omvårdnad bidrog till trygghet och en bra relation mellan patient och vårdare.  Slutsats: Resultatet visade på att personalen som är involverad i den perioperativa vården behöver kunskap om ungdomars upplevelser och erfarenheter av den perioperativa vården och operation för att på så sätt kunna förstå vilka omvårdnadshandlingar som är viktiga att ta hänsyn till utifrån ett ungdomsperspektiv. Kunskapen kan användas för att utveckla riktlinjer och den perioperativa vården för att främja patientbemötandet utifrån ungdomars unika förutsättningar. / Introduction: The perioperative care aims at an individually adapted care that meets the patient's unique needs. Qualitative research on adolescents experiences in this subject is limited.  Aim: The purpose was to investigate the thoughts of adolescents on the operation and experiences of perioperative care.  Methodology: The study was conducted as a qualitative interview study with semistructured questions. The data was analyzed using systematic text condensation (STC). Adolescents aged 12 to 17 years who had undergone surgery under general anesthesia were interviewed at a university hospital in central Sweden in the spring of 2018.  Results: The analysis resulted in three categories "thoughts about anesthesia, surgery and life", "experiences of preoperative information" and "factors that affect well-being". The adolescents focused on how the operation would affect the social life. They had questions and thoughts that concerned both anesthesia and surgery, which was handled in different ways. The information the adolescents received during the preoperative stage were perceived to be inadequate and inappropriate, which contributed to stress and concern. Participation and person-centered care contributed to a feeling of safety and a good relationship between patients and caregivers.  Conclusion: The result showed that the personnel involved in the perioperative care need knowledge about the experiences of young people in perioperative care and surgery in order to understand which caring actions are important to take into account from an adolescent perspective. This knowledge can be used to develop guidelines and the perioperative care based on adolescents unique conditions.

Syftet med studien är att utforska hur min livsvärld samt mitt musikaliska gestaltande påverkades av en tids mental träning. För att kunna följa processen fördes en ostrukturerad loggbok och videoinspelningar gjordes av min enskilda övning på blockflöjt. Denna kvalitativa studie genomfördes utifrån ett livsvärldsperspektiv som är en gren ur den fenomenologiska filosofin. Loggboken och videoinspelningarna analyserades genom att kategoriseras med olika sinnesstämningar, som: nedstämd, stressad, glad och stolt. Resultatet av analysen visar en progression från ett negativt tänkande till ett mer positivt tänkande. En successiv förändring av den enskilda övningen framkommer också, där kreativitet och experimenterande med olika inlärningsmetoder får allt mer plats. En diskussion av resultatet förs sedan, i förhållande till litteratur och tidigare forskning inom området. Arbetet avslutas med att belysa arbetets betydelse samt möjligheter till framtida forskning. / The purpose of the study is to explore how my life-world and music playing is affected by a period of mental training. An unstructured logbook was kept in order to follow the process. In addition video recordings of my individual practice playing the recorder, were made. This qualitative study was based on a life-world perspective - a branch from the phenomenological philosophy. The logbook and video recordings were analyzed by being categorized as different moods, such as: depressed, stressed, happy and proud. The result of the analysis shows a progression from a negative thinking to a more positive thinking. A successive change of the individual practice is also revealed, where creativity and experimenting with different learning methods appears more frequently. A discussion is thenceforth held, in relation to litterature and previous research, within the field. The work is concluded by illuminating the importance of this study and the opportunities for future research.