En person som har insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan möta många olika aktörer i sin vardag. Studien avsåg att undersöka hur samverkan fungerar mellan aktörerna inom LSS. Frågeställningar behandlade två frågor som handlade om främjande faktorer och hämmande faktorer för samverkan. Urvalet begränsades till personer som arbetar nära brukare och mer eller mindre på daglig basis ser dennes behov av stöd. Verksamhetschef, boendestödjare och platsansvarigchef är de aktörer som har en övergripande bild av samverkan. Utifrån semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys genererades 7 teman. Främjande faktorer var gemensam värdegrund, tydlighet och strukturerade rutiner, verksamhetsmål, ömsesidigt samförstånd och förtroende. Hämmande faktorer var lagar och förordningar, brist på kommunikation samt brist på kunskap. Resultatet av undersökningen visar att för en välfungerande samverkan, behövs det samsyn kring aktörernas olikheter. Goda relationer och respekt för varandras uppdrag och regelverk är central i samverkan.

Detta är en kvalitativ studie som utforskar socialsekreterare och LSS-handläggares upplevelser av klient- och brukarrelaterat hot och våld, det vill säga hot och våld riktat mot tjänstemän från klienter och brukare. Syftet med studien är att belysa dessa upplevelser samt undersöka om, och i så fall hur, hot och våld påverkar socialsekreterare och LSS-handläggares mående samt arbetsmiljö. Utöver detta syftar studien till att åskådliggöra betydelsen av hanteringsstrategier samt utbildning kopplat till detta område. Genom en fenomenologisk ansats och semistrukturerade intervjuer har studien sökt besvara de frågeställningar som vi utformat med hänsyn till studiens syfte. Samtliga socialsekreterare och LSS-handläggare som intervjuats innehar en socionomexamen samt har erfarenhet av myndighetsutövning inom socialtjänsten, där klient- och brukarrelationen är ständigt närvarande. Materialet har tolkats med stöd i tidigare forskning samt teorier vilka berör våldsbegreppet och olika hanteringsstrategier; däribland mentalisering. Vid analys av intervjumaterialet har vi använt en tolkande innehållsanalys, vilken har genererat i olika teman som alla på något sätt berör socialsekreterare och LSS-handläggares upplevelser av hot och våld. Dessa teman behandlar dels hot- och våldsbegreppets definition samt förekomsten av hot och våld i socialtjänstens myndigheter, men även påverkan av arbetsmiljö och mående, olika hanteringsstrategier samt vikten av utbildning. Resultatet i studien visar på att socialsekreterare samt LSS-handläggare delvis upplever sig vara utsatta för klient- och brukarrelaterat hot och våld, samt att de vid påfrestande situationer tar till olika hanteringsstrategier för att hantera omständigheterna. Det framgår även att utbildning ses som en viktig del i att förbereda framtida socionomer på situationer som kan komma att ske i det praktiska sociala arbetet, men likaså en viktig del i att utveckla socialtjänstens verksamheter utifrån ett preventivt förhållningssätt. Studien pekar på betydelsen av relationsskapande i det klient-/brukarnära arbetet, vilket enligt våra intervjupersoner är en viktig del för att främja trygghet i mötet och försöka motverka såväl hot som våld. Vi vill med den här studien belysa socialsekreterare och LSS-handläggares arbetsvillkor och utsatthet med målsättningen att initiera ett tryggare professionellt socialt arbete.

Kvarnängen är beläget 3,5 km norr om Nynäshamns stadskärna, omgivet av både ett stort rekreationsområde med idrottsmöjligheter i väst samt ett industriområde i öst. Tomten för Kvarnängsgården ligger i en dal, på en grusplan som tidigare var en båtuppställningsplats. De öppna fälten runt tomten används för sportaktiviteter av olika föreningar. Fram till 1960-talet var området kring Kvarnängen lantbruk med stall och gårdar. Idag är området särskilt aktivt under sommarhalvåret för utomhusaktiviteter, men det finns brist på offentliga platser att umgås på som inte är idrottsrelaterade.  På grund av den kraftiga befolkningstillväxten i Nynäshamn antas området exploateras i framtiden. Förslaget undersöker hur gårdsmiljöer kan bestå under urbanisering och vad de kan tillföra en växande stad. Kvarnängsgården vill erbjuda en tillgänglig och gemensam plats där det är möjligt för alla att ta del av Nynäshamns historia och kultur som gårdsmiljö. Detta kan i förlängningen generera hälsofrämjande aspekter för befolkningen och hjälpa kommunen att nå sina mål 11 och 12 om psykisk hälsa och tillgång till friluftsliv. Förslaget vill stärka, aktivera och tillgängliggöra kopplingen mellan stadskärnan och rekreationsområdet genom att skapa en plats att mötas på, samt att främja utbildningsnivån i kommunen. Kvarnängsgården huserar två typer av boenden: kursgårdens inackordering samt ett korttidsboende med daglig verksamhet för personer med funktionsvariation. Verksamheterna delar på lokaler som föreläsningssalar, aktivitet- och mötesrum för utbildning och interaktion, växthus, stall och restaurang vilka även kan nyttjas av allmänheten. / Kvarnängen is located 3.5 km north of Nynäshamn's city centre, surrounded by both an important recreation area with sports facilities in the west and an industrial area in the east. The site is located in a valley, on a field that was formerly a boat parking space. Due to the strong population growth in Nynäshamn, it is assumed that the location of Kvarnängen will be exploited in the future. Until the 1960s, Kvarnängen was an agricultural community with stables and farms. Today, the area is particularly active during the summer months for outdoor activities. The connection between Nynäshamn city and the recreational area is inactive for a significant portion of the year due to its lack of activated public spaces that are not related to sport. The proposal investigates how agricultural environments can persist during urbanization, and which benefits they can provide to a growing city. Kvarnängsgården wants to offer an accessible and public space where it is possible for everyone to participate in Nynäshamn's history and culture as a rural setting. Long-term, this can generate health-promoting aspects for the population and help the municipality to achieve its goals regarding mental health and equal access to outdoor activities. Kvarnängsgården seeks to strengthen and activate the connection between the city center and the leisure area by establishing a place to meet, as well as offering education and accomodation. Kvarnängsgården hybridity includes two types of accommodation: the course farm's lodging for the public and a short-term housing with daily activities for persons with certain functional impairments (according to the Swedish act of LSS). The organizations share facilities including lecture halls, activity and meeting rooms for education and interaction as well as a greenhouse, stable and restaurant, which are also open to the public.

The aim of the study is to describe and analyze how LSS-administrators talkabout user involvement in investigations based on their profession in anorganizational context. Eight LSS administrators have been interviewed.LSS-administrators work in a paradox where they are supposed to be theextended arm of the welfare state, at the same time as they are supposed togive voice to vulnerable individuals and their needs and wishes. The resultsof this study show that five administrators use the word participation whentalking about user involvement. All of them also talk about image support ininvestigations, but in varying degrees. There are also signs in the interviewsthat adaptation and focusing on the best interests of the user are ways ofdoing user involvement. Similar signs can also be seen in that theadministrators may experience difficulties communicating with users andthat it is not always possible to rely on what the representative says withoutchecking with the user. The results also show that there is a varyingperception of how much can be done as an LSS-administrator in relation tohow controlled the work is.

Yes / Purpose– This paper develops a Knowledge-based (KB) System for Lean Six Sigma (LSS) Maintenance in environmentally Sustainable Buildings (Lean6-SBM). Design/methodology/approach– The Lean6-SBM conceptual framework has been developed using the rule base approach of KB system and joint integration with Gauge Absence Prerequisites (GAP) technique. A comprehensive literature review is given for the main pillars of the framework with a typical output of GAP analysis. Findings– Implementation of LSS in the sustainable building maintenance context requires a pre-assessment of the organisation’s capabilities. A conceptual framework with a design structure is proposed to tackle this issue with the provision of an enhancing strategic and operational decision making hierarchy. Research limitations/implications– Future research work might consider validating this framework in other type of industries. Practical implications– Maintenance activities in environmentally sustainable buildings must take prodigious standards into consideration and, therefore, a robust quality assurance measure has to be integrated. Originality/value– The significance of this research is to present a novel use of hybrid KB/GAP methodologies to develop a Lean6-SBM system. The originality and novelty of this approach will assist in identifying quality perspectives while implementing different maintenance strategies in the sustainable building context. / Ministry of Defence Engineering Services (Sultanate of Oman)

Professional judgement in social work is an important part to help people that have a disability. Individuals with a disability is an exposed group in the Swedish society which makes them a relevant group in social work. To examine how persons with disability get help from social services in Sweden we have used a qualitative study with interviews. The reason that we used interviews was get a deeper understanding about the professional judgement by administrators that work with individuals that have a disability. We have been analyzing the data by categorizing different themes from the interviews. The most important results from this study are that professionals that work with disabled individuals find Swedish law and previous cases as the most important factors in the processing for disabled individuals in social work. Furthermore, the interweaves found the colleges and the boss as important to discuss and get input on their descission.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur en teatergrupp inom en kommunal daglig verksamhet hanterar de etiska dilemman som kan uppstå med utvecklingsstörda skådespelare som har insatsen Daglig verksamhet enligt LSS. Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats som undersöker vilka etiska dilemman och andra upplevda svårigheter som drama-/teaterledare kan komma att ställas inför under arbetet med teater för funktionsnedsatta, samt de resonemang som förs kring handlingsalternativ. Studien startar med flera frågeställningar som löpande korrigeras till det slutgiltiga undersökningsproblemet. Metodinsamlingen har skett genom informella samtal och formella djupintervjuer med de medarbetare som är anställda i anknytning till teaterverksamheten. Teatergruppen i denna studie har sin grund inom dramapedagogikens konstpedagogiska perspektiv där de två primära målen är att individen ska få utveckla sin förmåga att uttrycka sig i konstnärlig form, sin personlighet och sociala samarbetsförmåga samt att skapa en konstnärlig produkt som kan visas för publik. För att åstadkomma detta är teaterföreställning den dominerande metoden och vid sidan av den finns improvisation, rollspel och kreativitetsövningar. Rapporten visar individens rätt att få delta utifrån sin funktionsnedsättning och vikten av att acceptera olikheterna. Att det är människans upplevelse som skall styra vad och vem du spelar och när du är i roll. De dilemman som rapporten berör är de svårigheter informanterna anser kan vara för intellektuellt funktionsnedsatta som att förstå skillnaden mellan fiktion och verklighet, om vad som är viktigast, bra teater eller nöjda skådespelare och om skådespelarna alltid måste förstå i vilket sammanhang de befinner sig i. Rapportens slutsats är att det alltid är individens upplevelse och behov som ska styra. Ett accepterande av olikheter och rätten att få delta utifrån sin funktionsnedsättning och allas vår rätt att få möjlighet att uttrycka sig med teater. Studiens slutsats har en tydlig riktning i betydelsen av att ständigt ifrågasätta de rådande normer som vi alla omges av i teaterarbete med funktionsnedsatta. Studien startar också med flera frågeställningar som löpande korrigeras till det slutgiltiga undersökningsproblemet.

Författaren uppmärksammande under hösten 2016 att personer med funktionsnedsättningars personliga assistanstimmar minskade helt eller delvis. Studien ämnar därför undersöka hur det har skett en diskursiv förskjutning av begreppet personer med funktionsnedsättningar sedan LSS blev lag tills idag. Detta görs genom en diskursanalys av LSS propositionen och domar från varje årtionde, det vill säga 90-tal, 00-tal och 10-tal som förflutit sedan lagen togs i kraft. Resultaten av analysen visar att det skett två diskursiva förskjutningar under de år som LSS har funnits, den första angående de grundläggande behoven redan ett par år efter att LSS hade trätt i kraft. Den andra stod att hitta i regeringsrättens dom från 2009 där de grundläggande behoven drogs till sin spets för att endast gälla krävande och privata behov för personer med funktionsnedsättning.

The aim of the study is to examine the possibilities and limits that the employees working in sheltered workshops perceive as they work with individual clients. Thus, in order to get a better understanding of which strategies are achieving the goal of insertion in the labor market. From a qualitative approach, the study was conducted through six interviews with representatives currently working in sheltered workshops in a community situated in the south of Sweden. The results of the study relates to the process known as ”role exit” theory of Ebaugh, new institutional theory of Johansson and Svensson, Johnsson and Laanemets. Further, accounts theory of Scott and Lyman and Knutagård were used to analyze our data. The study shows that the employees plays an important role in the process which individuals with disabilities go through in order to be established in the labor market. Additional, the study shows that there are limits related to both the capability of the individual and the lack of resources. In conclusion, the study shows that there are no explicit strategies to reach from the sheltered workshop to the labor market.