<p> </p><p> </p><p> </p><p><p>Personlig assistans är en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundläggande behov åt brukaren så att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Denna lag utgör en rättighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag är brukares självbestämmande centralt.</p><p>Det förekommer dock att bestämmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rättigheter ställs mot brukares rättigheter. Ingenstans finns det uttryckt att den ena lagen står över den andra men ofta utfaller praktiken i att personliga assistenter i dessa fall får ge vika för brukarens självbestämmande. Detta kan medföra praktiska problem för vårt uppsatsföretags personliga assistenter och dess brukare.</p><p>Företaget som vi skriver vårt examensarbete för är ett privat assistansföretag med omkring 150 anställda personlig assistenter. En av deras viktigaste uppgifter är att matcha den personliga assistentens och brukarens intressen.</p><p>Vi har i denna studie valt att inrikta oss mot psykosocial arbetsmiljö och ämnar genom intervjuer belysa ett antal personliga assistenters arbetssituation och deras tankar och upplevelser kring denna, med fokus på de motsättningar som kan uppstå i rättighetslagarna arbetsmiljölagen (1977:1160, AML) och lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (1993:387, LSS). Vi har valt att undersöka och besvara följande frågeställningar:</p><p> </p><p>Vad uttrycker arbetsmiljölagstiftningen om den personliga assistentens rättigheter?</p><p>Vilken inverkan har lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade på den personliga assistentens arbetsskyldighet?</p><p>Hur upplever de intervjuade personliga assistenterna sin psykosociala arbetssituation?</p><p>Hur förhåller sig den teoretiska konflikten i praktiken utifrån de anställdas perspektiv?</p></p><p><p>Vi analyserar de personliga assistenternas psykosociala arbetsmiljö utifrån Karaseks krav och kontroll, Johnsons vidareutvecklade dimension av modellen med socialt stöd samt även Antonovskys KASAM-modell. Vidare använder vi lagstiftning till grunden för vår uppsats. Utgångspunkten är att en personlig assistent skall utföra de funktionshindrades rätt enligt LSS så länge arbetsuppgifterna inte är farliga, förbjudna eller kränker den personliga assistenten. Vi har kommit fram till att upplevelsen av arbetssituationen för våra intervjupersoner skiljer sig beroende på vilken känsla av sammanhang de känner i arbetet.</p></p>

Personlig assistans är en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundläggande behov åt brukaren så att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Denna lag utgör en rättighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag är brukares självbestämmande centralt. Det förekommer dock att bestämmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rättigheter ställs mot brukares rättigheter. Ingenstans finns det uttryckt att den ena lagen står över den andra men ofta utfaller praktiken i att personliga assistenter i dessa fall får ge vika för brukarens självbestämmande. Detta kan medföra praktiska problem för vårt uppsatsföretags personliga assistenter och dess brukare. Företaget som vi skriver vårt examensarbete för är ett privat assistansföretag med omkring 150 anställda personlig assistenter. En av deras viktigaste uppgifter är att matcha den personliga assistentens och brukarens intressen. Vi har i denna studie valt att inrikta oss mot psykosocial arbetsmiljö och ämnar genom intervjuer belysa ett antal personliga assistenters arbetssituation och deras tankar och upplevelser kring denna, med fokus på de motsättningar som kan uppstå i rättighetslagarna arbetsmiljölagen (1977:1160, AML) och lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (1993:387, LSS). Vi har valt att undersöka och besvara följande frågeställningar:   Vad uttrycker arbetsmiljölagstiftningen om den personliga assistentens rättigheter? Vilken inverkan har lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade på den personliga assistentens arbetsskyldighet? Hur upplever de intervjuade personliga assistenterna sin psykosociala arbetssituation? Hur förhåller sig den teoretiska konflikten i praktiken utifrån de anställdas perspektiv? Vi analyserar de personliga assistenternas psykosociala arbetsmiljö utifrån Karaseks krav och kontroll, Johnsons vidareutvecklade dimension av modellen med socialt stöd samt även Antonovskys KASAM-modell. Vidare använder vi lagstiftning till grunden för vår uppsats. Utgångspunkten är att en personlig assistent skall utföra de funktionshindrades rätt enligt LSS så länge arbetsuppgifterna inte är farliga, förbjudna eller kränker den personliga assistenten. Vi har kommit fram till att upplevelsen av arbetssituationen för våra intervjupersoner skiljer sig beroende på vilken känsla av sammanhang de känner i arbetet.

Framför dig har du nu en studie som berör ämnet självbestämmande ur ett personalperspektiv. Studien bygger på en kvalitativ ansats där empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerande intervjuer. De frågeställningar som ställs i denna studie är: Hur kan personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning i sitt professionella förhållnings- och arbetssätt ta hänsyn till den enskildes rätt till självbestämmande? När personal och den enskilde har olika åsikter om vad som ska bestämmas för den enskilde, hur utvecklas då rätten till självbestämmande för den enskilde? Vilka normer och värderingar kan bli dominerande från personalens sida när oenighet uppstår mellan personal och den enskilde om vad som ska bestämmas för henom? Det viktigaste resultatet från denna studie är att personalen upplever en svårighet i att den enskilde ska bestämma själv och samtidigt få stöd och hjälp. / In front of you is now a study concerning the subject of self-determination from a perspective of professionals. The study is based on a qualitative approach where empirical data was collected using semi- structuring interviews. The questions posed in this study were: How can staff working with persons with disabilities, in their professional approaches and practices while considering the individuals self-determination? When staff and the individual have different opinions on what to decide in matters concerning the individual, how then develops the autonomy of the individual? What norms and values can become dominating in the professional approach when disagreements arise between staff and the individual about what should be determined for him/her? The key finding from this study is that the staff is experiencing a difficulty in that the individual should decide for yourself while getting support and help.

Syftet med studien var att undersöka vilka tränarbeteenden som föredras av elever på svenska elitishockeygymnasier samt att få en inblick hur motivationen är hos dessa elever.  Frågeställningar: 1. Hur uppfattar eleverna olika tränarbeteenden? 2. Hur ser motivationen ut hos eleverna? 3. Finns det några skillnader mellan könen i dessa två variabler? 4. Finns det några skillnader mellan de olika spelpositionerna inom ishockey? 5. Finns det ett samband mellan specifika tränarbeteenden och viss motivationstyp? Metod: Deltagare i denna kvantitativa studie var elever på landets elitishockeygymnasier som fyllt 18 år. Undersökningen genomfördes i form av en webb-enkät i Google Forms. Enkäten har bestått av två redan färdiga enkäter, Leadership Scale for Sports och Sport Motivation Scale-II. Enkäten har skickats till de ansvariga för respektive elitishockeygymnasium i landet som sedan förmedlat enkäten vidare till eleverna. Resultatet från enkäten har bearbetats i statistikprogrammet SPSS version 24 där T-test, korrelationer, one-way ANOVA samt Cronbach’s alfa har genomförts.  Resultat: Autokratiskt beteende var det minst uppskattade beteenden och positiv feedback det mest uppskattade.  Den motivationstyp som förekom i högst grad hos undersökningsgruppen var inre motivation och i lägst grad förekom amotivation. En statistisk signifikant skillnad mellan könen i föredragna tränarbeteenden visades, då kvinnorna i högre grad föredrog demokratiskt beteende jämfört med männen. Mellan de olika positionerna fanns det statistisk signifikant skillnad inom amotivation, där målvakterna visade mer amotivation än backarna. Samband av medel-styrka kunde ses mellan inre motivation och träning/instruktion samt positiv feedback, men även mellan extern reglering och träning/instruktion. Fler samband med låg styrka kunde påvisas. Slutsats: De mest föredragna tränarbeteendena samt motivationstyperna har påvisats. Även skillnader och samband har framkommit. En viktig slutsats är att de undersökta variablerna hänger ihop och har en stor påverkan på varandra, då idrottarnas motivation påverkar tränarens beteende, samtidigt som tränarens beteende påverkar idrottarnas motivation.

Studien syftar till att undersöka erfarenheter som handläggare av personlig assistans har av att arbeta i en kontext som är föränderlig till följd av rättspraxis och Försäkringskassans tolkning och tillämpning av den. Studien syftar även till att undersöka de konsekvenser som detta medför för LSS-handläggarna i deras yrkesutövning och vilka konsekvenser som de anser att det fått för brukarna. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Den teoretiska ansatsen har bestått av Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme och Andrew Jametons koncept om etisk stress.  En bearbetning av empirin har genomförts i enlighet med tematisk analys. Olika krav och svårigheter har uppstått för LSS-handläggarna i deras yrkesutövning, såsom konflikt mellan deras professionella värderingar och den institutionella kontexten och att kunna bemöta brukare i oro och kris. Handläggarna är genomgående kritiska till Försäkringskassans restriktiva och detaljstyrda tolkning och tillämpning av den rättspraxis som ska vara styrande för dem båda. Vissa grupper av brukare har som konsekvens av förändrad rättspraxis och Försäkringskassans tolkning och tillämpning av den i stort sett uteslutits från rätten till personlig assistans. I diskussionen förs resonemang om LSS-handläggarnas yrkeskompetens, deras handlingsutrymme och etisk stress samt detaljstyrningens påverkan och konsekvenser för brukarna. / The purpose of the following study is to investigate the experiences that social workers have of working in a context that is changing with precedents and the Swedish social insurance agency's, Försäkringskassan’s, interpretation and application of them. The purpose is further to explore the consequences this has for LSS-administrators in their work and for their clients. In order to achieve this aim semi structured interviews has been used as a data collection method. The theoretical approach consists of Michael Lipsky's theory of grassroots bureaucrats and discretion as well as Andrew Jameton's concept of moral distress. The data has been processed in accordance of thematic analysis. Difficulties has emerged for LSS-administrators in their work, such as conflict between their professional values and the institutional context and meeting most anxious clients in crisis. The LSS-administrators are critical of Försäkringskassan’s restrictive and detailed interpretation and application of precedents. Some groups of clients have as a consequence of changed jurisprudence and Försäkringskassan’s interpretation and application of it more or less been excluded from the right to personal assistance.   We discuss the LSS-administrators professional competence, their discretion and ethical stress as well as the consequences detailed interpretation has for the clients.

Location-sharing services have become increasingly popular with the proliferation of smartphones and online social networks. People share their locations with each other to record their daily lives or satisfy their social needs. At the same time, inappropriate disclosure of location information poses threats to people's privacy. One of the reasons why people fail to protect their location privacy is the difficulty of using the current mechanisms to manually configure location-privacy settings. Since people's location-privacy preferences are context-aware, manual configuration is cumbersome. People's incapability and unwillingness to do so lead to unexpected location disclosures that violate their location privacy. In this thesis, we investigate the feasibility of using recommender systems to help people protect their location privacy. We examine the performance of location-privacy recommender systems and compare it with the state-of-the-art. We also conduct online user studies to understand people's acceptance of such recommender systems and their concerns. We revise our design of the systems according to the results of the user studies. We find that user-based collaborative filtering can accurately recommend location-privacy preferences and outperform the state-of-the-art when training data are insufficient. From users' perspective, their acceptance of location-privacy recommender systems is affected by the openness and the context of recommendations and their privacy concerns about the systems. It is feasible to use data obfuscation or decentralisation to alleviate people's concerns and meanwhile keep the systems robust against malicious data attacks.

The purpose with this essay is to examine if the Swedish government’s intentions regarding to the mental health care reform, have been fulfilled. We have classified the intentions into three categories, regulation, financing and responsibility for organizing the policy. The intentions have then been compared with the results of the reform. Our theoretical framework starts with a model, developed by Evert Vedung (1998). We use this model as a tool to examine the fulfillment of the mental health care reform. A very important part in the Swedish mental health care reform, are the skeleton laws. The study therefore also gives a presentation of advantages and disadvantages with skeleton laws. The result of the study shows that the intentions of the Swedish government have not been fulfilled in the process of implementation. Partly it is because the skeleton laws are vaguely formulated. This can be one explanation for failure. The conclusion of this essay stipulates that the regulation and the responsibility for organizing the policy need to be further specified and explained. Nevertheless the Swedish government’s intention of financing has been succeeded. Keywords: LSS, skeleton laws, mental health care reform, responsibility for organizing the policy

This study focuses on the influence a user may have over his or her welfare service, personal assistance. A county, an assistance firm and a user cooperative are compared with the thesis that the organisation that surrounds the users shapes the possibilities the user have to influence his or her personal assistance. There are questions that try to answer if there are outspoken social goals within each organisation. Questions regarding influence of the user when she or he is choosing the assistance provider and the users possibility to influence and his or her power to decide who and when anyone works as an assistant are asked. / Examination skedde vid Mittuniversitetet den 8 juni 2010 på campus Östersund. Betyget för uppsatsen är VG, väl godkänd enligt den äldre betygsmodellen. Uppsatsen är skriven som en del av min magisterutbildning med inriktning mot välfärdsstatens sociala och politiska ekonomi.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning kvarvarandes upplevelser överensstämmer med Layoff survivor sickness (LSS) samt att få insikt i hur de kvarvarande upplever sin arbetssituation när kollegor blivit permitterade. Undersökningen är en kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamlingen baseras på intervjuer som i respekt av social distansering på grund av Covid-19 skett digitalt. Resultatet visar att respondenterna uttrycker få negativa känslor kring upplevelsen, trots mycket bekymrande omständigheter. De uppger att deras psykiska hälsa är oförändrad eller har förbättrats samt att de trivs i hur deras arbete förändrats till följd av de åtgärder som tagits på grund av Covid-19. Anledningen till respondenternas till synes positiva upplevelse av permitteringar går med säkerhet inte att bestämma. Studien presenterar två potentiella förklaringar: (1) LSS är applicerbart och respondenternas arbetsgivare har agerat helt i enlighet med vad tidigare forskning anser vara korrekt för att minska obehag hos anställda. (2) LSS är inte applicerbart på situationen. Eftersom det under studiens genomförande är osäkert vilket stadie pandemin befinner sig i bör resultatet ses som en effekt av en relativt kortsiktig permittering då permitteringen endast pågått under ett fåtal veckor.

The aim of this study is to explore what happens when the Swedish disability policy (LSS) is translated into practice. The study focuses on the organizing that takes place at a local, municipal level. It uses a qualitative approach with a mix of qualitative methods and is actively involving practitioners in the co-­‐ production of empirical data. Drawing on Actor-­‐network theory (ANT) as a conceptual framework, the analysis focuses on how actors and actants are assembled in networks. A detailed map is developed, comprising relations, formations and tensions that emerges from the efforts of translating policy into practice, Results identify the function of front-­‐line managers as a central and overloaded hub. It shows how unforeseen, unintended and undesirable effects arise as a result of both planned action programs and recurrent, not anticipated events. An ongoing professionalization, is described as a result of internal organizational conditions, rather than policy implementation or the self-­‐ interest of professions. The study illustrates the complexity and challenges of welfare organizations and the results can be used for further organizational studies as well as serve as a roadmap for organizational development within disability services.