Syftet med studien är att undersöka hur medias rapportering av LVU-kampanjen ser ut. LVU-kampanjen syftar till den kampanj där den svenska socialtjänsten påstås kidnappa muslimska barn utan rättslig grund. Med studien vill vi synliggöra de diskurser och eventuella underliggande attityder som skapas när media rapporterar om LVU-kampanjen. Fokus för studien ligger på vilka kategorier av människor som ställs emot varandra, vilka personer som kommer till tals i artiklarna och hur det påverkar hur debatten beskrivs samt hur språket används för att beskriva socialtjänsten och deras arbete. Uppsatsen redogör för och diskuterar de mest framträdande diskurserna i debatten; våldsdiskursen, diskursen om hot mot den svenska säkerheten, diskursen om den hotfulla socialtjänsten samt diskursen om den obildade andre. Analysen visar att nyhetsmedia porträtterar en bild av att debatten ger uttryck för hot och våld mot yrkesverksamma, som utifrån ett större perspektiv kan påverka den svenska säkerheten. Den visar också att socialtjänsten målas upp som hotfull samt en bild av att rädslan och misstron gentemot socialtjänsten är baserad på okunskap. / The aim of this study is to analyze how the LVU-campaign is presented in news media. The LVU-campaign aims at the campaign in which the Swedish social service is alleged to kidnap muslim children without a legal basis. With the study, we want to pay attention to the discourses and possible underlying attitudes that are created in the media. The study focuses on the categorization of people, which people are spoken in the articles and how that affects how the debate is described, and lastly how the language is used to describe social services and their work. The essay describes and discusses the most salient discourses in the debate; the discourse of violence, the discourse about threats to Swedish security, the discourse about the threatening social service and the discourse about the uneducated others. The analysis shows that the news media portrays that the debate gives expression to threats and violence against professionals, which from a larger perspective can affect Swedish security. The analysis also shows that the news media portrays the social services as threatening and that the debate is developed because of lack of knowledge.

Esmeralda, som även kom att kallas ”lilla hjärtat”, påträffades avliden hos sina biologiskaföräldrar kort efter att vården av henne enligt LVU upphörde. Som ett resultat av Esmeraldastragiska öde presenterades reformen lex lilla hjärtat, vilken resulterade i flertal lagändringarsom trädde i kraft den 1 juli 2022. Denna studie syftar till att undersöka om och i sådant fall ivilken utsträckning lex lilla hjärtat har fått betydelse för rättstillämpningen. Studien hargenomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och med dokument i form av domarsom behandlar upphörandet av vård av unga enligt LVU 2 § som datainsamlingsmetod.Domarna valdes ut genom ett målstyrt urval och bearbetades genom en tematisk analys. Deteoretiska utgångspunkter som använts i studien är rättssociologi, socialkonstruktivism ochbarndomssociologi. Resultatet från studien visar att lex lilla hjärtat har fått betydelse förrättstillämpningen, dock inte i tillräcklig utsträckning med hänsyn till förväntade effekter.Inledningsvis har det konstaterats att lex lilla hjärtat har medfört aktualiserade krav vidupphörande av vård enligt LVU 2 §. Fortsättningsvis har barnrätten fått en förstärkningmedan beaktandet av föräldrarnas intresse snarare har försvagats. Däremot visar studien attdet fortsatt föreligger brister i hänsynstagandet som görs till principen om barnets bästa samtbarnets perspektiv. / Esmeralda, also called “lilla hjärtat” was found dead at her biological parents house shortlyafter the care of her under the Care of Young Persons Act, ended. As a result of Esmeralda'stragic fate the reform “lex lilla hjärtat” was presented. This led to several changes in the lawthat came into effect on July 1 2022. The purpose of this study is to examine whether and towhat extent “lex lilla hjärtat” has had an impact on the application of law. This study hasbeen based on a qualitative method with documents consisting of verdicts that process thetermination of the care of young persons act, as the data collection method. The verdicts wereselected through a purposive selection and processed with a thematic analysis. The theoreticalperspective that has been used in this study is sociology of laws, social constructivism andchildhood sociology. The result of the study show that “lex lilla hjärtat” has had an impact onthe application of law, although not the expected level of impact. First of all, “lex lillahjärtat” has resulted in higher requirements regarding the termination of the care of youngpersons act. Furthermore the children's rights have been strengthened while the parents'interests have gotten a weakened position. However, this study shows that there is still a lackof consideration to the principle of the best interest of the child and the child's perspective.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nya bestämmelserna om barnets bästa när vård enligt LVU upphör - ”lex lilla hjärtat” påverkar socialsekreterare i avseende till att effektivisera arbetet med att stärka principen om barnets bästa. Studien har en kvalitativ inriktning och vi har intervjuat fem olika socialsekreterare inom fyra olika kommuner. Empirin har analyserats genom grundad teori. I resultatet av studien framkommer det att handlingsutrymmet är komplext och påverkas av ett flertal faktorer. Faktorer kan förstås utifrån att vara strukturer som möjliggör och begränsar socialsekreterares arbete. Slutsatser vi framställer är att lagändringen uppfattas, tolkas och används olika utifrån intervjupersonerna. Hur effektiv lagändringen är avgörs utifrån faktorer som antingen möjliggör eller begränsar socialsekreterares handlingsutrymme för att arbeta med att stärka principen om barnet bästa. Vi finner att lagändringen kan möjliggöra handlingsutrymme genom att tillföra garantier och mekanismer för socialsekreterare att kunna stärka underlag i handläggning. Men lagändringen kan även begränsa socialsekreterares handlingsutrymme när arbetet i högre grad blir präglat av byråkrati. När lagar och regler ska följas mer principfast kan det både strama åt tid och kvalité.

This essay has examined how the administrative courts evaluate boys and girls in relation to the Swedish Care of Young Persons (Special Provisions) Act (1990:52). This was examined using a qualitative social constructionist comparative design and analyzed using Fairclough's critical discourse analysis, gender theory and Foucault’s theory of power. The findings have demonstrated that gender-based disparities exist in court rulings. Girls are frequently viewed as victims, and their behavior is often associated with their sexuality, with the latter being used as a justification for risk assessment. By contrast, the presumptions that connect boys’ actions to their mindset and compulsion for destructiveness are used to evaluate them. In comparison to girls, boys exhibit a higher degree of normalization and acceptance of anti-social behavior. The study's findings demonstrate that there are indications that the courts do not treat boys and girls equally, and as a result, not everyone is treated equally. The study encourages further studies on the subject to demonstrate and amend current gender-biased legal systems. / Uppsatsen har undersökt hur Förvaltningsdomstolar bedömer pojkar och flickor som är aktuella för 3 § Lagen om vård av unga (1990:52), LVU. Detta har gjorts med en kvalitativ jämförande design och analyserats med Faircloughs kritiska diskursanalys, Foucaults maktteori och genusteori med en utgångspunkt från socialkonstruktionismen. Resultatet visar att genusskillnader finns i förvaltningsrättens domskäl. Flickor tenderar att betraktas som offer och deras beteende kopplas ihop med deras sexualitet där sexualiteten används som ett argument vid fastställandet av risk för den unge. Pojkarna bedöms i stället utifrån andra premisser där deras beteenden kopplas ihop med deras inställning och deras motståndskraft mot destruktivitet. Normbrytande beteenden normaliseras och accepteras i högre grad hos pojkarna än hos flickorna. Studiens resultat visar att det finns indikationer på att domstolarna inte behandlar flickor och pojkar på samma sätt och därmed bedöms olika. Undersökningen uppmanar till fortsatta studier om ämnet för att påvisa och förändra nuvarande genusbundna rättssystem.

The overarching aim of this study was to examine female social workers’ (ie. drug counselors’ and members of treatment staff’s) perception of the sexuality of girls and boys. The results indicate that the IPs define female high risk sexual behavior differently than male high-risk sexual behavior. For females, the mere act of having sex with multiple men in combination with drug use was considered problematic, while for males, the question was whether he was having protected sex. A history of CSA was considered to affect the sexuality of both the female and male vignette characters, but in different ways: the male character was seen to punish himself through multiple sexual partners while the female was seen to be unable to make informed sexual decisions or even to enjoy sex. Finally, the concept of sexual exploitation was analyzed and found to be inconsistently used not only by the IPs, but also in the research literature. In the discussion, it is stressed that social services and treatment personnel need to be clear about what they mean by sexual exploitation of girls. Paying undue attention to a girl’s sex life will not help her in any significant way. Instead, social workers should help girls use their gifts and strengths to express their innermost being, helping them find their voice. / Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga socialarbetares (det vill säga drogbehandlares och behandlingspersonals) uppfattning om tonårsflickors och tonårspojkars sexualitet. Resultaten indikerar att intervjupersonerna definierar sexuellt högriskbeteende annorlunda hos flickor och pojkar. För flickor uppfattades det som problematiskt att ha sex med flera män i kombination med narkotikabruk, medan det för pojkar handlade om huruvida de hade skyddat sex. En historia av sexuella övergrepp i barndomen ansågs kunna påverka sexualiteten hos både kvinnliga och manliga vinjettkaraktärer men på olika sätt: den manliga karaktären ansågs bestraffa sig själv genom många sexuella partners medan den kvinnliga upplevdes oförmögen att fatta informerade sexuella beslut eller ens njuta av sex. Slutligen analyserades begreppet sexuellt utnyttjande och visade sig användas inkonsekvent inte bara av intervjupersonerna, men också i forskningslitteraturen. I diskussionen betonas att socialtjänst och behandlingspersonal måste klargöra vad de menar med sexuellt utnyttjande av flickor. Att ge otillbörlig uppmärksamhet åt en tonårsflickas sexliv hjälper henne inte på något väsentligt sätt. Istället bör socialarbetare hjälpa flickor att använda sina talanger och styrkor för att uttrycka sitt innersta väsen och därmed hjälpa dem finna sin röst.

The United Nation’s definition of honour based violence (HRV) in 1999 defines women’s exposure of violence related to honour. In Sweden, HRV was regarded as a social problem in the 1990’s, when women were murdered by their close family members. Loss of honour was explained as a reason for the killings. Ever since the beginning of debate in Swedish media, science has noticed the complexity of HRV.   The aim of this study was to examine how Swedish social services and administrative courts constructed honour based violence (HRV) when law of mandatory care of minors is used in court cases. The lawsuits regarded both females and males, in the ages of 10-17 years old. We used a document analysis of thirteen court cases from 2016 regarding 2§ Law of mandatory care of minors (LVU), which is a paragraph of deficiencies in care of youths. We used the keyword Honour related violence when searching for court cases. We could determine that physical violence is constructed as legal issues when it’s explained in detail, fragmented and when the minor was regarded as believable to the administrative court. Psychological violence included the involvement of threats, threats of physical violence and threats of forced marriages, and was all seen as an integrated view on violence. Honour was constructed as an isolation of the youths, limiting their social and leisure time and the children were controlled by their guardians. According to social services and administrative courts, the control was not seen as age appropriate.

Barnets rätt till känslomässigt tillgängliga föräldrar synliggörs i både handböcker, riktlinjer och prejudikat. Trots det finns ingen tydlig definition eller fastställande kring hur bristande känslomässig tillgänglighet ska tillämpas rättsligt. Därför är studiens syfte att undersöka diskursen kring bristande känslomässig tillgänglighet. Detta för att få en ökad förståelse för hur förvaltningsrätten förhåller sig till begreppet i domar enligt 2 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga utan att ha en tydlig definition eller bevisbörda att utgå ifrån. Metoden som används för att studera diskursen är Faircloughs kritiska diskursanalys enligt den tredimensionella modellen. Vi vill synliggöra eventuella diskursiva skillnader gällande mammor och pappor samt socialnämnden och förvaltningsrätten. Det genomförs utifrån två genusteoretiska perspektiv, Hirdmans genuskontrakt och Bohmans teori om den “goda” och “problematiska” modern, samt Foucaults teori om makt. Resultatet visar hur diskursen skiljer sig åt mellan könen genom att benämna och belysa bristande känslomässig tillgänglighet av mammor och pappor. Resultatet påvisar även en maktordning mellan förvaltningsrätten och socialnämnden, där förvaltningsrätten har en överordnad makthierarki gentemot socialnämnden som tar sig i uttryck i ordval, formuleringar och i vilken grad av modalitet som används. Studien kompletterar nuvarande forskning och fyller ett tomrum i synliggörandet av hur bristande känslomässig tillgänglighet används i rättstillämpningen.

This study is a discourse analysis of 15 child protection cases in Sweden, analysing a total of 30 verdicts from both the Court of Administrative Law and the Administrative Court of Appeal. The study’s first aim was to analyse the construction of parenthood and parental abilities in court verdicts concerning the removal of children due to environmental factors according to The Care of Young Persons Special Provisions Act. The second aim of the study was to analyse if a parent’s gender, class, or ethnicity affected the outcome of the courts’ verdict. The results were analysed using Michél Foucault’s theories on discourse and power and Tina Mattsson’s theories on categorization and intersectionality. The study found that parents were characterized by their conceived flaws in parenting in relation to what needs they were deemed as not fulfilling for their children. Those parents were also seen as deviating from the norm. One of the key aspects influencing the court’s verdict was if the parent displayed insight into their perceived problem and showed a willingness to change and cooperate with authorities. The results also showed that verdicts where children were placed into the custody of the social services tended to be based on a child protection paradigm, whereas verdicts where parents could keep custody were based on a child welfare paradigm. Another finding was that mothers were more likely to be seen as primary caregivers than fathers, and therefore more likely to be deemed as unfit parents. A mother’s mental illness was seen as a sign of unfit parenthood. Parents with substance abuse issues were often deemed unreliable as parents. Non-European parents who controlled their children were seen as the most deviant from the norm. Their children were seen as having to choose between either “freedom” or their family. An intersectional analysis showed how social injustices were maintained in the current discourse of child protection through marginalization. Finally, implications for social work were discussed based on the findings of the study.

Fallet ”Lilla hjärtat” föranledde en granskning samt en förändringsprocess av socialnämndernas sätt att arbeta med tvångsvård av barn. Förloppet som följde ledde fram till promemorian Barnets bästa när vård enligt LVU upphör som är framtagen av en utredare på Socialdepartementet. Utredaren presenterade fyra förslag på förändring av lagstiftningen som ämnar att stärka barnets bästa. Jag har genomfört en diskursanalys av promemorian med utgångspunkt i forskningsfrågan: Hur påverkar en specifik händelse, omdebatterad såväl medialt som politiskt, det sociala arbetets styrning? Det är tydligt att de lagförslag som utredaren presenterar har en påtaglig koppling till socialnämndens hantering och debatten kring fallet Lilla hjärtat. Därtill präglas promemorian av en rättslig diskurs som i och med översättningsprocessen från det sociala arbetets praktik till en rättslig praktik förenklar representationen av problemet vilket resulterar i att socialarbetarens maktposition befästs medan barn framställs som passiva mottagare av stöd och skydd. Om lagförslagen antas kommer de påverka den enskilda socialarbetarens handlingsutrymme inom området tvångsplacering av barn. / The case "Lilla hjärtat" led to an evaluation of the social welfare committees' way of working with compulsory care of children. The process that followed led to the memorandum “The child's best interests when care according to LVU ceases” prepared by an investigator at the Ministry of Social Affairs. The investigator presented four proposals for changes in the legislation that aim to strengthen the best interests of the child. I have conducted a discourse analysis of the memorandum based on the research question: How does a specific event, debated both in the media, and politically, affect the governance of social work? It is clear that the legislations presented by the investigator have a strong connection to the Social Welfare Board's handling of the case and the debate surrounding the case Lilla hjärtat. Moreover, the memorandum is characterized by a legal discourse which, through the translation process from social work practice to a legal practice, simplifies the representation of the problem, which results in the social worker's position of power being consolidated while children are portrayed as passive recipients of support and protection. If adopted, the legislations will affect the individual social worker's capacity of action in the area of child protection.

The purpose of this qualitative study is to highlight how children who commit crimes are constructed in a social legal context. Critical children´s rights theory and socialconstructionism were used to process and analyze the material. 33 judgements in compulsory custody cases concerning children from Stockholm´s administrative court from the year 2021 were analyzed. Only children taken into care due to criminal activities were included in the study. The subject of this study is how narratives about children who commit crimes, the child´s needs and situation are constructed in administrative courts´judgments. The study is divided into two parts, a description of the legal framework, and an analysis of the judgments. The conclusions are that the Convention on the Rights of the Child seems to have a limited role in the courts practical applications and the basis on which these decisions rest, and the construction of the children in the legal system is greatly influenced by the legal framwork and context. How the professionals talk and write about the child in the process can affect the child´s view of itself, its identity creation and, by extension, its opportunity to reintegrate into society, which is the goal.