Syfte: Den här studien undersöker hur företaget Icehotel arbetar med marknadsföring samt vad som lockar turisten att besöka denna turistattraktion. Vi har valt att studera och forska närmare kring människans fem sinnen, vilket består av syn, ljud, lukt, smak och känsel. Metod: I denna studie arbetar vi med kvalitativa metoder. Vi har utfört en deltagande observation på plats för att kunna få en djupgående förståelse för hur de fem sinnena påverkas under vistelsen. En stor del av empirin består av information som vi har fått genom email- och kvalitativa intervjuer. Det är sju informanter som har besvarat våra intervjufrågor. I analyskapitlet framkommer en diskussion om vår observation och våra egna tankar kring studien. Teori: Vi har i denna uppsats använt oss utav fem teoretiska referensramar och en modell. Teorierna är Sinnesmarknadsföring, Destinationsmarknadsföring, Konsumentkultur, Image och Word of mouth. Modellen heter Människans fem sinnen och sinnesupplevelser. Slutsats: I denna studie om Icehotel har vi kommit fram till att en marknadsföringsstrategi med fokus på människans fem sinnen kan gynna ett företag. Vi har dragit slutsatsen att sinnesmarknadsföring är ett okänt begrepp och om fler företagare blir informerade om dess inverkan kommer de förmodligen att tillämpa det. En förbättrad image kan höja gästernas och dagsbesökarnas helhetsupplevelse. / Purpose: This study examines how the company Icehotel works with marketing and what attracts tourists to visit this tourist attraction. We have chosen to study and research closely on the five human senses, which consists sight, sound, smell, taste and touch. Methodology: The chosen method for this study is that of qualitative method. We have conducted a participatory observation on the destination in order to get a deeper understanding of how the five senses are affected. The empirical data consists of information that we have received by email- and qualitative interviews. In the study seven respondents have answered our interview questions. In the analysis section emerges a discussion of our observation and our own thoughts on the study.  Theory: We have used five theoretical frameworks, as well as one theoretical model from this study. Our theories include, Sensory Marketing, Destination Marketing, Consumer Culture, Image and Word of mouth. The model is called, “The sensory experiences” Findings: In this study about the Icehotel, we came to a conclusion that a marketing strategy with a focus on the five senses can be beneficial for businesses. Sensory marketing is currently an unknown concept. If more entrepreneurs are informed about its impact, they will perhaps apply it. By applying the five senses to their marketing strategies, businesses' images can improve. Hence, raise guests and 'day visitors' overall experiences.

Att veta hur en internationell besökare eller eller turist upplever en maritim kulturarvsattraktion är av yttersta vikt för att kunna utveckla produkter som kan attrahera, tillfredsställa och ge en god upplevelse. Att veta vad det är som motiverar dem att besöka olika sorters attraktioner är viktig kunskap för att kunna komponera en komplett produkt.Syftet med studien är att kartlägga vilka sinnen som är de mest viktiga för internationella besökare och turisters upplevelse av en maritim kulturarvsattraktion samt att se vilka motiv de har till besöket.Uppsatsen har en kvantitativ forskningsmetodik i form av enkäter baserade på valda teorier och innehåller kvalitativa inslag då den har öppna frågor med svar som kan variera utifrån respondentens egna preferenser. Studiens resultat visade på att synsinnet är det mest vitala och att smaksinnet är det minst viktiga för de undersökta segmenten. Studiens resultat gällande besöksmotiv för de valda segmenten var ganska likvärdiga. De mest framträdande besöksmotivet för de valda segmenten var lärande- och utbildningssyfte. Det minst framträdande besöksmotivet var kunskapsutvecklande för arbete eller hobby.

Den biologiska mångfalden är hotad och det beror troligtvis på antropogena störningar. Detta på grund av att människan exploaterar jordens resurser som bland annat skapar klimatförändringar och förändringar i habitat. Människan är beroende av många ekosystemtjänster så som pollinering, men det råder delade meningar kring hur stor betydelse mångfald har för människan. Planetary Boundaries är ett perspektiv/ramverk som utgår från människans behov, för att sätta upp gränser för olika system på jorden. Det finns nio stycken olika Planetary Boundaries varav Biologisk mångfald är en. Syftet med studien är att undersöka ramverket Planetary Boundaries och belysa kritik, kunskapsluckor och utvecklingsmöjligheter. Studien syftar även till att göra en fördjupad undersökning specifikt gällande Förlust av biologisk mångfald. I denna studie har vi utfört textanalyser där vi analyserar ramverket utifrån våra egna iakttagelser och från vad andra forskare har framför för kritik, kunskapsluckor och utvecklingsmöjligheter för Planetary Boundaries. Utifrån textanalyserna har flera olika teman identifierats. En av de slutsatser vi kunnat dra från studien är att det finns en problematik kring ramverkets avgränsningar. Flera av de studerade artiklarna ansåg att den stora skala som ramverket utgår ifrån försvårar användandet av ramverket på en sub-global nivå. Enligt oss råder det även en inkonsekvens kring ramverkets möjlighet att appliceras på lokal och regional nivå och att detta bör förtydligas. Sociala aspekter bör även inkluderas i ramverket då det grundar sig på ett mänskligt perspektiv. Slutligen, ramverket hanterar komplexa system som troligtvis aldrig kommer kunna redovisa en fullständig bild av jordsystemen. / The world's biodiversity is threatened and it is most likely because of anthropogenic impact. In a world where human exploits the earth's resources and thus make climate change and alterations to habitats. Mankind is dependent of a lot of ecosystem services such as pollination, but there's a difference in opinion how big of a dependency mankind have for biodiversity. Planetary Boundaries is a framework that derives from the needs of mankind and creates limitations on different earth-system processes. There are nine different Planetary Boundaries and biodiversity is one of them. The purpose of the study is to examine the Planetary Boundaries framework and to highlight critique, knowledge gaps and potentialities. The study also aims at doing an in depth research specifically regarding loss of biodiversity. In this study we attempt to find criticism, knowledge gaps and potentialities for Planetary Boundaries. This by conducting text analyses based on research that analyze the framework and through analyzing the framework ourselves. Based on the text analyses several themes have been identified. Several conclusions could be drawn from the study. One of them illustrates the problem regarding the delimitations of the framework. Several of the analyzed articles also considered the large scale that the framework is based on complicates the use of the framework at a sub-global level. According to us, there is also an inconsistency about the framework's ability to apply at local and regional level and thus needs clarification. Since the framework is based on human perspectives social aspects should also be included. Finally, due to the complexity of the systems included in the framework it will probably never be able to present a complete picture of the earth systems.

In 1958 the German philosopher Hannah Arendt released The Human condition, a book in which she famously discusses the terms of life on earth. Amongst her many important contributions to the field of political thinking that this book contains, her understanding of the two concepts natality and plurality perhaps make up the most groundbreaking and influential ones. Natality, for Arendt, is what constitutes man’s capacity to begin. The new beginning which every newborn born into the human world inherently entails is closely related to the human condition of plurality. This essay aims at understanding how Arendts analysis of the human conditions of natality and plurality together shapes the collective life of humans. With comments from feminist philosopher Adriana Cavarero who proposes a critique of Arendt’s understanding of natality as being far too abstract, and political thinker Chantal Mouffe, who critiques Arendt for having an unrealistic understanding of the common world as devoid of antagonistic conflict. The essay also discusses the critique against modernity which Arendt forms against the background of her understanding of the modern era as a time where the human conditions are being neglected.

Attefall-house: Greater than the sum of its parts? I am exploring how to create a small scale space which is more than just a functional space, a space that also provides an architectural experience. I am using the Swedish Attefall-house as a case study. This small, permit-free construction comes with a frame and it has clearly defined rules and limitations. The smallness of it allows for experimentation and in the normally hard-regulated Swedish building climate, it provides an opportunity to try out ideas without having to be too serious. I am trying to create this sensory experience by fusing function and context together with selected architects’ and artists’ ideas. What happens when these seemingly disparate ingredients combine? Will the whole be greater than the sum of its parts? / Attefallshus: Större än summan av delarna? Jag utforskar hur man kan skapa ett rum i liten skala som är mer än bara ett funktionellt rum, ett rum som också är en arkitektonisk upplevelse. Jag använder mig av Attefallshuset som fallstudie. Denna lilla, bygglovsbefriade, konstruktion kommer med en ram, den har tydligt definierade regler och begränsningar. Dess storlek tillåter experimenterande och, i det normalt hårt reglerade svenska bygglovsklimatet, erbjuder en möjlighet att testa idéer utan att behöva vara för allvarlig. Jag försöker skapa denna sensoriska upplevelse genom en fusion av funktion och kontext tillsammans med ett urval av arkitekters och konstnärers idéer. Vad händer när dessa till synes disparata ingredienser kombineras? Blir helheten större än summan av delarna?

The ideas of Richard Sennett in his most influential book The Fall of Public Man from 1974 are many, but the main point is that the resolution of the lines between the public life and the private life has affected society, the democracy and individuals in a negative way. The main point of this essay is to understand the nature of Sennet’s thinking, ideas and philosophy and how they are connected. I am focusing on the true nature of the way he is formulating the issues and conflicts he is dealing with. Even though Sennett is a very influential thinker, very few people actually have analyzed his works, especially The Fall of Public Man. “Res publica” is the Roman expression of the bigger responsibility each citizen has in a society that goes beyond themselves. This is when you are a part of something bigger than yourself, your friends and your family, you are a part of a close connected community and society. You are not strangers to each other, you are all one. This is exactly the type of society that sociology professor of London School of Economics Richard Sennett means has gone away. Richard Sennett is often described as a person standing on the left on the political scale when it comes to economics and at the same time culturally conservative. The result of this essay shows that Richard Sennett blames industrial capitalism, secularism and urban planning for the new modern society when the distinction between public life and private life has gone away. This is the new kind of society in the western world where people shifted focus from an extrovert personality to an introvert one, a world where we are trapped in our own minds instead of stepping out of it and actually living in it. Many times, the sociology professor goes back to the mid 18th century to understand the thriving public life in Paris and London. My theoretical perspective is based upon Collingwoods thoughts about question and answer which you need to understand the question in order to understand the thinker's answer. You could call Sennett either a nostalgic or a very sharp critic of the modern world, it all depends on how much you resonate and believe in his ideas.

Subtitling is a discipline within the Audiovisual Translation (AVT) field that requires some special techniques and strategies to channel the information from a multichannel and polisemiotic document into a written text within the screen. It’s a constrained translation that demands an additional effort to convey the content and the form of the source text into the target one. The aim of this paper is to analyse whether the model of the kernel sentences and clausal ranks of the generative-transformational grammar would work as a more systematic method to extract the essential information of the audiovisual text and organize it in more concise and reduced units of text, i. e., the subtitles. We will also analyse whether this linguistic approach will be enough to meet our objective or if, on the other hand, other extralinguistic aspects intervene. The texts we will be using for our study are Roy Andersson’s commentary on three deleted scenes of his film “Songs from the second floor” and the documentary Den lilla människans storhet, a behind-the-scenes or making-of on the same feature.

Denna uppsats behandlar den katolska kyrkans syn på grunden för mänskliga rättigheter och religionsfrihet. Idén om mänskliga rättigheter började ta fast form under upplysningen på 1700-talet. Vid den tiden var dock katolska kyrkans syn på de mänskliga rättigheterna inte förenlig med den sekulära uppfattningen. De demokratiska principerna och mänskliga rättigheterna, inklusive religionsfrihet, integrerades i den katolska socialdoktrinen först genom Andra Vatikankonciliet (1962–1965), även kallad Vatikan II. Syftet är dels att undersöka hur den katolska kyrkan argumenterar för mänskliga rättigheter och religionsfriheten efter Vatikan II, dels att analysera relevanta skrifter och kanoniska bestämmelser i jämförelse med FN:s Allmänna förklaring och konventioner om de mänskliga rättigheterna. Uppsatsens tes är att området mänskliga rättigheter är ett tvärvetenskapligt akademiskt fält där den katolska teologin också har relevans i diskussioner kring hur mänskliga rättigheter kan rättfärdigas. För att nå syftet används flera metoder. Genom text- och argumentanalys av skrifter från Vatikan II kan det konstateras att det finns vissa skillnader mellan den katolska kyrkans argumentation för mänskliga rättigheter och de sekulära argumenten. Analysen visar att grunden för mänskliga rättigheter och religionsfrihet enligt katolska kyrkan är den mänskliga personens värdighet. I detta avseende är Jürgen Habermas teori om människans värdighet, som ofta benämns teori om människovärde, relevant att användas som teoretiskt ramverk. En begreppsanalys gällande de kursiverade begreppen görs även i uppsatsen. Som ytterligare metoder används juridisk metod och kanonisk tolkning i rättsavsnittet.  Jag argumenterar för att katolska kyrkans människosyn ger en ökad förståelse för vad religionsfrihet innebär. Med tanke på mångfalden av religioner och traditioner i den postmoderna världen bör teologer även involveras i diskurser om religionsfriheten. Därför föreslår jag att mänskliga rättigheters dimensioner utvidgas till att ta mer hänsyn till teologiska människorättsargument. / This essay deals with the Catholic Church's view of the basis of human rights and freedom of religion. The idea of ​​human rights began to take shape during the Enlightenment in the 18th century. At the time, however, the Catholic Church's view of human rights was inconsistent with secularism. Democratic principles and human rights, including freedom of religion, were first integrated into Catholic social doctrine through the Second Vatican Council (1962–1965), also known as Vatican II. The purpose is partly to examine how the Catholic Church argues for human rights and freedom of religion after Vatican II, and partly to analyse relevant writings and canonical provisions in comparison with the UN Universal Declaration and Conventions on Human Rights. The thesis of this essay is that the field of human rights is an interdisciplinary academic field where Catholic theology also has relevance in discussions about how human rights can be justified. To achieve the purposes, several methods are used. Through a text- and argument analysis of writings from Vatican II, it can be stated that there are certain differences between the Catholic Church's arguments for human rights and the secular ones. The analysis shows that the basis of human rights and religious freedom, according to the Catholic Church, is the dignity of the human person. In this respect, Jürgen Habermas' theory of human dignity, often referred to as human worth (människovärde), is relevant to be used as a theoretical framework. A concept analysis regarding the italicized concepts is also done in the essay. As additional methods, legal method and canonical interpretation are used in the legal section. I argue that the Catholic Church's view of human beings gives a greater understanding of what freedom of religion means. Because of the diversity of religions and traditions in the postmodern world, theologians should also be involved in discourses on freedom of religion. Therefore, I propose that dimensions of the human rights be extended to take more account of theological human rights arguments.

For effective Human-Robot Interactions, robots have to achieve the same level of understanding as humans in every aspect. Humans are highly versatile, able to switch between frames of reference and consider multiple perspectives efficiently. Additionally, humans help and care for each other in the hope of contributing to a better society. When we talk about interacting with robots, the uncertainty around how to collaborate with them has become an emerging topic in the past few years. To bring social robots into humans’ lives, researchers need to understand the conditions and implications of robots’ actions on human responses and perceptions of robots. This project aims at understanding the link between a robot taking a human’s perspective and the human’s exhibition of prosocial behaviour toward the robot. To test our hypotheses, we have designed an activity where the participant picks an object from an array of objects in front of them, after listening to the robot’s descriptions of that object. Divided into three between-subject conditions, the robot took different perspectives to address the objects in each condition. After completing the tasks, participants could either help the robot collect speech data or move on with filling the final questionnaire and finishing the experiment. Our findings show that the participants were significantly more likely to help the robot when the robot took their perspective (human-centred) compared to both the control condition (object-centred) and when the robot did not take their perspective (robot-centred). Additionally, the results show that when the robot’s descriptions of an object were ambiguous, in the first instruction, 96% of the participants perceived the robot’s first instruction using an egocentric perspective. However, when the robot made such ambiguous instructions again later, participants perceived the instructions based on the mental model developed about the robot for that condition. / Robotar måste, i alla avseenden, uppnå samma nivå av förståelse som människor, i syfte till att skapa ett effektivt samspel. Människor är versatila, kan växla mellan olika referensramar och beakta flera perspektiv på ett effektivt sätt. Dessutom hjälper dem och även tar hand om varandra i hopp om att bidra till ett bättre samhälle. När man talar om att interagera med robotar har osäkerheten kring samarbetet blivit ett framväxande ämne under de senaste åren. För att få in sociala robotar i människors liv måste forskarna förstå förutsättningar för och konsekvenser av robotars handlingar gentemot människors reaktioner och uppfattningar om dem. Detta projekt syftar därför till att förstå kopplingen mellan en robot som intar en människas perspektiv samt människans uppvisande av prosocialt beteende gentemot roboten. För att testa hypotesen har en aktivitet designats där en robot ger instruktioner till en deltagare att välja ett visst föremål som den beskriver, utifrån en rad med olika objekt. Med tanke på att deltagarna endast tilldelas ett villkor av tre möjliga, tog roboten olika perspektiv för att adressera objektet i varje betingelse. Efter den slutförda uppgiften kunde deltagarna antingen hjälpa roboten att samla in tal-data eller gå vidare med att fylla i ett sista frågeformulär och avsluta experimentet. Resultatet visar på att deltagarna var mer benägna att hjälpa roboten när den tog deras perspektiv (människokoncentrerad) i jämförelse med både kontrollvillkoren (objektcentrerad) och när roboten inte tog deras perspektiv (robotcentrerad). Dessutom visar även resultatet att robotens beskrivning av ett objekt var tvetydliga. I den första instruktionen upplevde 96% av deltagarna att robotens instruktion hade ett egocentriskt perspektiv. När roboten gjorde ytterligare sådana tvetydliga instruktioner, När roboten gjorde ytterligare sådana tvetydliga instruktioner, uppfattades instruktionerna däremot utifrån den mentala modellen som utvecklades om roboten för just det villkoret.