<p>I denna studie fördjupar jag mig i ämnesområdet dramapedagogik. Med utgångspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förståelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnå detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgått från de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Dramapedagogik är ett ämnesområde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv på olika sidor av personlighets-, förståelse- och kunskapsutveckling. Genom det dramapedagogiska arbetet som är framtids- och verklighetsinriktat får eleverna prova samt utveckla och förändra sina värderingar och attityder. Eleverna utvecklar även medvetenhet kring sina egna förmågor och hur dessa kan användas i olika situationer. All agering i det dramapedagogiska arbetet utgår från vår verklighet eller i vilja att förändra densamma. Genom ageringen får eleverna möjlighet att prova olika lösningar, det dramapedagogiska arbetet blir på så sätt en repetition inför verkligheten. Leken och reflektionen är båda viktiga delar inom dramapedagogiken. Leken är det som dramat grundar sig på och det är först genom reflektionen som förändring och djupare förståelse kan nås. Läraren har i det dramapedagogiska arbetet en viktigt om än lågmäld roll, vägledande snarare än styrande. De fyra dramapedagogiska perspektiven är en bra inspirationskälla samt utgångspunkt men de bör inte fungera som ett regelverk över den dramapedagogiska aktiviteten. Det är svårt att ge ett enkelt och entydigt svar på de frågor som ställs i denna studie. Däremot ges ett antal alternativa svar då dramapedagogiken inte kan beskrivas som en utan flera arbetsmetoder.</p>

<p>Denna uppsats är en narrativ studie om hiphopkulturen som ungdomskultur. Målet med undersökningen har varit att förstå hur hiphoparna blir en del av den egna kulturen och hur de ser sig själva som medlemmar av hiphopkulturen. Som insamlingsmetod har jag använt mig av tre fokusgrupper samt en enskild intervju. Informanterna har varit 20-26 år och kommer från två mellanstora städer i Sverige.</p><p>Det resultat som framkommit är att hiphoparen gör en slags karriär inom kulturen. För att kunna göra denna karriär är hiphoparen beroende av mer erfarna personer. Det finns även ett beroende av det övriga samhället för att kunna lyckas. Tankarna kring den egna kulturen kan sammanfattas i fyra olika huvudteman: Genus, Attribut, Äkthet och Battle.</p> / <p>This is a narrative study of the hiphop culture as a youth culture. The aim has been to understand how and why young people in middle-sized Swedish towns become hiphopers and also how they look at themselves as members of the hiphop culture.</p><p>The research methods applied are three focus group interviews and one single person interview. The participants are between 20 and 26 years. The hiphoper makes a kind of a career in the culture. To be able to make the career, the hiphoper is dependent of other people with better skills as well as of the society. The thoughts of the hiphopers in question can be summarized in four main themes: gender, attribute, genuine and battle.</p>

<p>Internet  has  given  possibilities  to  a  whole  new world within communication. Nowadays  the communication  inside organisations and companies  takes place  through  the Internet. The  idea  of  this paper  arose when one of  the  authors discussed  the  general  involvement of  the  tenant-owner’s association  in  the committee. Providing a new channel  for  communication  through a homepage  could  affect  the  attitude  of  the  tenants.  We  were  curious  of  what  effect  on communication  introducing a homepage would give. Also how you would  reach  the proposed effect, which is to increase the communication in the association. Through feasibility study we examined  the way of how the members communicated. After  the production of  the homepage we could see the effect of communication by having personal interviews.   Our  conclusion  is  that  the  communication  has  been  simplified  for members  and  for  the committee. Unfortunately not all members have used  the new  service,  this has been analysed. We  think  that  a  more  intensive  marketing  would  lead  to  more  interest.  The  user  must  be motivated and see the benefit of the product.</p>

<p>During the past twenty years, the Swedish school systems have slowly changed to becomemore and more performance-driven. Private schools have been growing in general and, likeindependent schools and schools managed by municipalities, they profile themselves. Schoolsare becoming more performance and result-oriented, which has changed the roles of teachersin a dramatic way and is in general, still changing.</p><p>By profiling students based on theirindividual performance, schools are able to help students identify themselves and their owngoals. The process of profiling is a slow one in which some teachers adapt more quickly thanothers, and one that is critical for other teachers to learn in order to keep up with the demandsof society.Schools, like ordinary businesses, are in constant competition with each other to keep up withthe newest and greatest models of teaching and to rank among the best in high achievements.Perhaps the downside of this modern school structure is that it is often difficult to have aschool where both school management and teachers see eye to eye. School management must heavily focus on the school’s results as a whole. They rely on the teachers to produce theseresults among their students, which at times creates a heavy burden on teachers. The teachersare expected to have a much larger role, often ones that have to do with advertising for theschool in addition to teaching their students. In order to attract more student applications,school management expects that their teachers follow a curriculum that will produce highscores and grades.</p><p>This study was done with a secondary school in Stockholm, where four teachers and oneprincipal were interviewed in order to have their opinion of the discussion about teachers newposition in the school as they operate today.</p>

Denna uppsats är en narrativ studie om hiphopkulturen som ungdomskultur. Målet med undersökningen har varit att förstå hur hiphoparna blir en del av den egna kulturen och hur de ser sig själva som medlemmar av hiphopkulturen. Som insamlingsmetod har jag använt mig av tre fokusgrupper samt en enskild intervju. Informanterna har varit 20-26 år och kommer från två mellanstora städer i Sverige. Det resultat som framkommit är att hiphoparen gör en slags karriär inom kulturen. För att kunna göra denna karriär är hiphoparen beroende av mer erfarna personer. Det finns även ett beroende av det övriga samhället för att kunna lyckas. Tankarna kring den egna kulturen kan sammanfattas i fyra olika huvudteman: Genus, Attribut, Äkthet och Battle. / This is a narrative study of the hiphop culture as a youth culture. The aim has been to understand how and why young people in middle-sized Swedish towns become hiphopers and also how they look at themselves as members of the hiphop culture. The research methods applied are three focus group interviews and one single person interview. The participants are between 20 and 26 years. The hiphoper makes a kind of a career in the culture. To be able to make the career, the hiphoper is dependent of other people with better skills as well as of the society. The thoughts of the hiphopers in question can be summarized in four main themes: gender, attribute, genuine and battle.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom bloggosfären legitimerar sig som en viktig medial kanal i relation till redan etablerade medier. Vi söker genom en diskursanalytisk metod finna bloggarens tillvägagångssätt att i sina texter legitimera sitt eller arenans skrivande, och finner i vår analys en trend som kan komma att leda till stora förändringar i traditionella redaktioners arbetssätt.

Dagens samhälle är präglat av ett enormt reklamutbud och reklamstrategier. I denna djungel av marknadsföring har företag ibland valt en annan strategi, en relativt outnyttjad strategi, som baseras på rykten om produkten, tjänsten eller företaget och är det som används som marknadsföring. Denna strategi kallas för word of mouth. Ena syftet har varit att undersöka hur word of mouth definieras av olika författare. Genom att göra en jämförelse av teorier av begreppet word of mouth har ett försök gjorts att skapa en definition av begreppet, som tillämpas på vårt andra syfte med undersökningen. Det andra syftet är att undersöka om kommunikationen på det utvalda internetforum prisjakt.nu kan liknas vid vår definition av word of mouth. Genom vår undersökning ville vi exemplifiera vad word of mouth är och vilket som är dess användningsområde. Forskningen har därför genomförts genom en litteraturstudie där word of mouth som begrepp har kartlagts och förklarats. Genom litteraturstudien utvecklades sedan en jämförelse av teorier av begreppet word of mouth. Dessa jämförelser av begreppet gjorde det möjligt för oss att kunna applicera begreppet på det tidigare nämnda utvalda internetforum. När slutdefinitionen fanns tillhanda, utfördes studien på Internetforumet Prisjakt.nu, med inriktning på en produkt som det pratades mycket om på detta Internetforum. Denna produkt valdes strategiskt då vi ansåg att det var väsentligt för undersökningen att produkten ännu inte fanns på marknaden, då tidigare teorier om word of mouths beteende tydde på att frekvensen på kommunikation om produkten var som högst innan produkten släppts. Denna produkt var Apple Iphone, som då ännu inte lanserats i Sverige. Därefter genomfördes studien med vår definition av traditionell och generaliserad word of mouth som teoretisk utgångspunkt, och studien resulterade i att förekomsten var positiv för word of mouth-baserad kommunikation på internetforumet prisjakt.nu. Vår definition av begreppet word of mouth lyder så som följer: “Word of mouth är interpersonell kommunikation, där självgenererande ryktesspridning om personer, företag, produkter eller tjänster kan ske via telefon, Internet eller mun-till-mun-kommunikation”. Kommunikationen på det undersökta forumet innehåller en hög grad av interpersonell kommunikation, självgenererande ryktesspridning och har en kommersiell karaktär på dess kommunikation, och uppfyller således de tre delar som enligt vår definition behövs för att kalla det en word of mouth-baserad kommunikation. / Today’s society is characterized by an enormously large advertising range and commercial strategies. In this jungle of marketing companies often chosen another strategy, a comparatively unknown strategy based on rumors about a product, service or company as marketing. That strategy is called word of mouth. The purpose of examine word of mouth as concept is important, because today the concept is defined on various manner of several different authors. By making a theory comparison of the conception word of mouth it is possible to create a good definition of the concept, this because that the concept word of mouth lacks a definite definition, that can be applied on our second purpose. The second purpose is to examine if the communication on the selected internet forum prisjakt.nu is word of mouth. In earlier cases this would been examined according to electronic word of mouth that is an adjustment to the internet, but we felt that the concept almost was identical to other word of mouth-theories we choose to make a theory comparison of the concept as described above. Through our examination we wanted to exemplify what word of mouth is and what it can be used for. A literature study was done as a replacement for the earlier research, the earlier research missed an evident significance of the conception word of mouth, and it handled its usage. The research had therefore been made through a literature study where the concept has been plotted and explained. Through the literature study the theory comparison of the concept word of mouth developed. . The theory comparison made it possible for us to apply the concept on the earlier mentioned internet forum. When the finished definition was at hand, the study was made on the internet forum prisjakt.nu, with the concentration on a product that had a big talk about it on this internet forum. This product was strategically selected as we considered it as an essential part for the research as the product didn’t even exist on the market; this due to the earlier theory’s about word of mouths behaviour that indicated that the frequency of the communication about the product was highest just before the product was released in the USA. The product was the Apple Iphone, and has after this research not yet been released in Sweden.The result shows that our definition of word of mouth can be applied on internet forums and that a separate concept for word of mouth on the internet is unnecessary. Our definition of word of mouth is as follows: “Word of mouth is an interpersonal communication, where self generating rumour spreading about people, companies, products or services can be made via telephone, internet or by mouth-to-mouth-communication“. The communication on the studied forums contain a high pitch of interpersonal communication, self generating rumour spread and have a commercialized character on it’s communication and fulfil the three parts that according of our theory comparison is needed for being called word of mouth-based communication.

Successful interaction makes sense to its participants – it is, in other words, coherent. As different resources are employed to indicate mutual orientation by showing which actions are linked and where attention is paid, coherent conversation can be said to be achieved multimodally. This thesis builds on an interactional and ecological theoretical basis, and investigates how strategies for sense-making vary depending on the context of interaction. Specifically, this is a study of interaction in different types of multimodal and multiplex communication situations. The characteristics of these technology-rich communication situations are mapped and, primarily through ethnographic methods and interaction analysis, it is investigated how conversational coherence is maintained. Furthermore, it is suggested how the findings can be applied to inform interaction design. The analysis presented is based on results from four case studies, dealing with different aspects of coherence creation in different English speaking contexts. Study 1 investigates coherence in intertwined threads in dyad instant messaging (IM) interaction, and Study 2 focuses on coherence through conversational feedback strategies in interaction in a multimodal desktop video conferencing system. Study 3 has a somewhat broader focus, as the multiple communication channels in which one participant is involved are all taken into consideration in the investigation of sequential coherence. Finally, in Study 4, the physical and digital interaction in a partly shared studio space is investigated, with an emphasis on how mutual orientation is established during conversation initiation. The findings show that when addressing coherence it is important to acknowledge both dynamic aspects of context, such as activity and participants, and more static aspects, such as communicative affordances of environments and tools. In online and mixed-mode interaction, the notion of context becomes particularly complex, as participants are simultaneously part of both the individual context, which may include digital tools for communication, and the shared context of interaction (polycontextuality). In this thesis, it is further shown that this has consequences for coherent conversation initiation and possibilities to engage in multiple semi-simultaneous conversations (polyfocality). Additionally, the results emphasize the importance of explicit linguistic strategies in computer-mediated interaction.

Coaching har blivit en trend i vårt samhälle och denna studie kan ses som en resa genom ”coachingdjungeln”. Undersökningen består av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier där syftet var att ta reda på i vilken utsträckning NLP – neurolingvistisk programmering – förekommer i coaching av arbetslösa och hur det används. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 län och består av kommunala, privata och statligt anställda jobbcoacher som arbetar med individer som står utanför arbetsmarknaden. Resultatet visar att NLP i coaching av arbetslösa inte är en vanlig modell utan det lösningsfokuserade arbetssättet dominerar. Studien belyser att förhållningssätt, begrepp, metoder, inställning till klienter och kommunikativa verktyg är centralt inom all coaching. Undersökningens resultat visar att likheter finns mellan olika coaching- och vägledningsmodellers innehåll fast de kan ha olika benämningar inom respektive modell. Studien visar också coachingens för- och nackdelar samt tankar kring utbildning, professionalitet och yrkestiteln ”coach”. / Coaching has become a trend in our society and this study can be seen as an expedition through the “coaching jungle”. The inquiry consists of structured interviews by telephone mixed by studies of related literature and articles, where the purpose was to find out to what extent NLP – Neuro Linguistic Programming – occurs in coaching of the unemployed and to what extent it is used in coaching. The selection-group can be found in 14 of the 21 counties of Sweden and it contains job coaches from the local government, private and also staff from the public sector who works with unemployed. The results exhibit that NLP is not a regular model in coaching of unemployed – instead the solution-focused model is quite the dominant one among the selection-group in this inquiry. The study also illustrates approaches, concepts, various methods, attitudes to the clients as well as communicative tools which are all central parts of coaching.  The survey reveals that there are similarities between the contents of different coaching- and counselling models, even though they might have different names for it.  The study shows the pros and cons of coaching in general and also thoughts and opinions of education, professionalism and the job title “coach”. / Examensarbete inom påbyggnadskurs i studie- och yrkesvägledning, studie- och yrkesvägledarprogrammet

I denna studie fördjupar jag mig i ämnesområdet dramapedagogik. Med utgångspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förståelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnå detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgått från de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Dramapedagogik är ett ämnesområde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv på olika sidor av personlighets-, förståelse- och kunskapsutveckling. Genom det dramapedagogiska arbetet som är framtids- och verklighetsinriktat får eleverna prova samt utveckla och förändra sina värderingar och attityder. Eleverna utvecklar även medvetenhet kring sina egna förmågor och hur dessa kan användas i olika situationer. All agering i det dramapedagogiska arbetet utgår från vår verklighet eller i vilja att förändra densamma. Genom ageringen får eleverna möjlighet att prova olika lösningar, det dramapedagogiska arbetet blir på så sätt en repetition inför verkligheten. Leken och reflektionen är båda viktiga delar inom dramapedagogiken. Leken är det som dramat grundar sig på och det är först genom reflektionen som förändring och djupare förståelse kan nås. Läraren har i det dramapedagogiska arbetet en viktigt om än lågmäld roll, vägledande snarare än styrande. De fyra dramapedagogiska perspektiven är en bra inspirationskälla samt utgångspunkt men de bör inte fungera som ett regelverk över den dramapedagogiska aktiviteten. Det är svårt att ge ett enkelt och entydigt svar på de frågor som ställs i denna studie. Däremot ges ett antal alternativa svar då dramapedagogiken inte kan beskrivas som en utan flera arbetsmetoder.