Avhandlingen undersöker ett centralt steg inom vetenskapliga praktiker: hur laboratorieprov översätts till data som anses giltiga och användbara av forskargemenskapen. Baserat på ett multilokalt fältarbete bestående av observationer och intervjuer i laboratorier för genetisk forskning, visas i avhandlingen hur laboratoriepersonalens yrkesskicklighet, samt normer och ideal om vetenskaplig forskning, formade deras praktiker av att producera giltiga data. Eftersom maskiner var väsentliga i forskningen undersöker avhandlingen också de former av agens som människor och maskiner ansågs bidra med till produktionen av giltiga data; giltighet tolkades som reproducerbarhet av forskarna. Med hjälp av representationsbegreppet och Latours begrepp om inskriptioner och immutable mobiles analyserar avhandlingen arbetet med att förvandla laboratorieprov till giltiga data som en tvåstegsprocess. Proven omvandlades först till rådata som sedan tolkades till data. Personalens huvudsakliga ansträngningar fokuserade i det första steget på att uppnå säkra resultat genom att bekämpa osäkerhet i material och metoder. I det andra steget var det viktigaste att eliminera subjektivitet och att göra objektiva tolkningar av rådatan. Laboratoriepersonalens yrkesskicklighet och användning av maskiner var viktiga verktyg för att eliminiera osäkerhet och subjektivitet. Säkra och objektiva resultat, dvs giltiga data, förväntades uppnås med hjälp av maskiner. Med användning av bl a Barad’s begrepp agential realism analyserar avhandlingen de olika förståelser av människor och maskiner som formade forskarnas praktiker och möjliggjorde skapandet av giltiga data. / This dissertation explores a central step in scientific practices: how samples are turned into data that is considered valid and useful by the research community. Based on multi-sited fieldwork, with observations and interviews at laboratories involved in genetic research, the study focuses on how the laboratory staff’s professional skill, norms, and ideals of scientific research formed their practices of making valid data. As machines were essential for this research, the study also investigates the forms of agency that humans and machines were seen as contributing to the making of valid data; validity being interpreted as reproducibility by the scientists involved. Drawing upon notions of representations as well as Latour’s concepts of inscriptions and immutable mobiles, the study analyzes the practices of transforming samples into valid data as a two-step process. The samples were first turned into raw data, which was subsequently interpreted as data. During the first step, the staff’s central concern was to battle uncertainty in materials and procedures and establish certainty of results, whereas in the second step it was of vital importance to eliminate subjectivity and make objective interpretations of the raw data. Central tools for eliminating uncertainty and subjectivity were the laboratory staff’s professional skill and the use of machines. Certainty and objectivity of results, i.e. valid data, were expected to occur with the help of machines. Drawing upon e.g. Barad’s framework of agential realism, the study analyzes the various understandings of notions of humanness and machineness which shaped scientists’ practices and made the creation of valid data possible.

<p>The purpose of this project has been to redesign an already existing cook-book. The title of the book <em>(directly translated)</em>, “Season in food – the year around with herbs and spices”, contains what the headline imposes: spices, herbs and food. But when the author tries to entwine these parts and communicate it to the reader it is not working all to well due to a poor and inconsistent graphic design.</p><p>I have followed the theories and values of information design when I redesigned the book layout with the intent to simplify the communication between author and reader. In the progress to make a complete dummie of the book I did multiple literature studies, book analysis, tests and a vast number of drafts.</p><p>In this report I will describe the whole process from start to finish. It is impossible to explain every aspect of every theory and still make it interesting to read. Instead I try to explain the processes in a more comprehensive way. But details are inevitable and at those times it helps to use the appendix.</p> / <p>Mitt examensarbete har inneburit att göra en redesign på en redan befintlig kokbok. På bokensomslag står det: ”Kryddan i maten – året om med örter och kryddor” och den handlar om just detrubriken antyder: örter, kryddor och mat. Tyvärr har författarens syfte, att knyta samman dessa tvåbitar, gått förlorad i bokens inlaga. Detta beror på en inkonsekvent och ostrukturerad formgivning.</p><p>Mitt arbete har varit att med hjälp av informationsdesignens regler och teorier göra om och styraupp bokens layout på ett sånt sätt så att informationen på nytt blir lättillgänglig för användaren. Föratt lyckas med det har jag förutom ett gediget skissarbete även utfört utprovningar, litteraturstudiersamt bokanalyser.I denna rapport avhandlar jag hur hela arbetsprocessen sett ut– från bakgrund till färdigt resultat.</p><p>Rapporten har omöjligt kunnat behandla alla de frågor och tankegångar jag ställts inför utanbehandlar processen på ett mer övergripande sätt. Ibland beskrivs vissa moment detaljerat för attläsaren skall förstå, men genom bilagorna går det att snabbare få en förståelse för vad som menas.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet. Forskningen visar att det finns många positiva sidor med den virtuella kommunikationen t.ex. anonymiteten, multiple kommunikation och att individer är fysiskt skyddade på grund av okroppslig kontakt. Den visar också nya möjligheter som finns i virtuella communitys och Internet i allmänhet kontra den fysiska världen. Trots att den virtuella kommunikationen spelar stor roll i det sociala livet sågs ändå den fysiska kommunikationen som viktig. Detta eftersom känslomässiga responser och fysiska uttrycks uteblir till stor del på Internet. Forskningen upprätthåller också ny fakta inom ämnet virtuella communitys och visar att användare ser mediet som ett sätt att vara social men ändå inte, något som de kallar “semiaktiv”. Virtuella communitys användes mestadels för att hålla kontakten med vänner, istället för att skapa nya som tidigare forskning mer syftar på.</p> / HT09 P6 Grp1

<p>The purpose of this essay is to look at how museums design their activities as tourist destinations through the dissemination of history. In order to research this problem we have posed the following questions: How do museums act in order to animate and interpret history? What does the future hold for the museums? In order to find the answers to these questions we have made a deep-going analysis of the activities of four museums, Nordiska Museet, Etnografiska Museet, Historiska Museet and Naturhistoriska Museet. These museums have been analyzed by means of interviews, observations and the study of documents. Our theoretical perspective is informed by a hermeneutic perspective as well as Foucault´s definition of museums as institutions, and the concept of storytelling. Our conclusions are as follows: Museums have progressed from an Enlightenment ideal to a more post-modern approach, which means that they want to activate the visitors and make them reflect and form their own opinion by presenting different versions of the past that will stimulate imagination. Our belief is that this trend will continue and the museums will become even more oriented towards creative tourism at the same time as they will protect their position as vehicles and creators of knowledge and guardians of the Swedish cultural heritage. Unfortunately a growing centralization of the field is working in the direction of limiting the range of offers and restricting the museums´ potential to offer different versions of the past.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur museer genom förmedlandet av historia formar sin verksamhet som besöksmål. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor: Hur verkar museerna för att levandegöra och tolka historia? Vad har museerna för framtid? För vår undersökning har vi genomfört en djupgående analys av fyra museers verksamhet, Nordiska museet, Etnografiska museet, Historiska museet samt Naturhistoriska Riksmuseet. Dessa har analyserats genom intervjuer, observationer samt dokumentstudier. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är hermeneutik, Foucaults definition av museer som institution samt storytelling. De slutsatser vi kommit fram till är följande: Museerna har utvecklats ifrån ett upplysningsideal till en mer postmodernistisk inriktning där de vill aktivera besökarna till att tänka själva. Museerna arbetar aktivt för att visa fler perspektiv i historieredovisningen och försöker på olika sätt finna nya sätt att aktivera besökarna för att ge en levande bild av det förflutna. I framtiden tror vi att museerna kommer att fortsätta denna utveckling mot att bli mer upplevelseorienterade samtidigt som de värnar om sin unicitet som kunskapsförmedlare och bevarare av vårt gemensamma svenska kulturarv. Tyvärr går utvecklingen mot en ökad centralisering vilket minskar mångfalden av museer samt ger färre möjligheter till fler tolkningar av historien.</p>

The thesis investigates team talk and team collaboration from a dialogical perspec­tive, and is based on video recordings of 15 multi­professional team conferences involving a pain rehabilitation team. The analyses also draw upon a vast material of interviews, field notes and documents collected during almost a year of fieldwork at the clinic. The main purpose of the thesis is to shed light on some of the distinguish­ing linguistic features of such team confe­ren­ces and on the pragmatic strategies deployed by the team members in order to bring into play the variety of professional perspectives represented in the team. Ana­lyses of their lexical choices and interaction show three areas of responsibility: professional, overlapping and shared. Analyses of phases, activities and participant structures show how the team conferences can be understood as a specific type of institutional interaction, a communicative activity type that makes it possible both to share information and to reach a shared understanding of the patients’ problems. A deeper interactional analysis reveals pragmatic strategies enhancing the team’s multiprofessional com­munication: the identification and sorting of information, in-depth discussions of specific problems and decision-making procedures. The results illustrate central aspects of what is often called interprofessional competence within the field of health care, i.e. the ability to make the most of multiprofessional collabo­ration. The thesis adds to our understanding of team conferences as a communi­ca­tive activity type and increases our understanding of how participants can offer their perspec­tive through conversation, thereby making it possible for the others to adopt this perspective – in short, to achieve what is often referred to as a democratic dialogue. / Med utgångspunkt i ett dialogiskt perspektiv analyseras samtalen under teamkon­ferenserna i ett smärtrehabiliteringsteam för att beskriva språkliga strategier som stödjer samarbetet mellan företrädare för olika professioner. Analyserna baseras på videoinspelningar av 15 teamkonferenser (motsv. c:a 40 tim) samt fältanteck­ningar, intervjuer och dokument insamlade under ett knappt års fäl­tarbete. Analys­erna av ordförråd och interaktion visar att teammedlemmarnas ansvars­områden består av tre typer: professionsspecifika, delade och gemen­samma ansvarsom­råden. Analyser av faser, delaktiviteter och deltagarstruktur visar hur samtalen kan beskrivas som en form av inominstitutionella arbetsmöten, en verksamhetstyp som både ger möjlighet för teammedlemmarna att dela med sig av information till varandra och att nå en delad förståelse av patienternas situation och möjliga lös­ningar. Vidare har en mer omfattande interaktionsanalys resulterat i en beskriv­ning av språkliga strategier som stödjer samarbetet i teamet: inventering och sortering av information, fördjupande diskussioner av specifika problem samt för­handling och förankring av beslut. Analyserna visar också hur teammedlemmarna tillsammans definierar vilket förklaringsdjup som krävs i dis­kussionen av en viss aspekt av ett problem för att en delad förståelse av prob­lem och potentiella lös­ningar ska kunna uppnås. Tillsammans tydliggör resultaten några centrala aspek­ter av det som brukar kallas interprofessionell kompetens – förmågan att på ett socialt smidigt och interaktionellt effektivt sätt förhålla sig till och överskrida gränserna mellan olika professioners kompetens- och ansvarsområden. Avhandlingen bidrar till för­ståelsen av team­konferenser som verksamhetstyp och fördjupar förståelsen av hur samtalsdel­tagare kan göra sina respektive perspektiv tillgängliga för varandra – en grundläggande förutsättning för att uppnå det vi brukar kalla det goda samtalet.

No description available.

The main concern of this licentiate thesis is to discuss how built space is used for communication in the manufacturing industry, from a visual communication perspective. The thesis presents and develops the notion of 'communication space' and presents a model to describe the relation between different factors in the communication space. In a multiple case study, six different cases from the manufacturing industry are described and analyzed to highlight how built space is used for communication in a lean production context. Research results on how built spaces such as improvement places, meeting places and a development workshop affect improvement processes and communication are presented. What the studied improvement areas, meeting places and workshop can be said to communicate about the improvement processes is analyzed. The research results show that the built spaces in manufacturing industry are used for communication on two levels, both as places for interaction between employees and as a part of a communication process. The study also shows a relation between architecture from a specific time and the relation to the improvement work in the industrial context. How the results can be used to facilitate communication in the built spaces used for improvement processes in manufacturing industry is suggested in the thesis. / DeViP and Kaikaku

Syftet med denna studie är att försöka utreda vilken roll arkitektoniska icke-människor spelar för skapandet av socialt samspel i en ekoby. För att utreda detta utgår studien från ett antal posthumanistiska teoribildningar, främst actor-network theory och begreppet materielldiskursiv. Dessa teoribildningar anser att även icke-människor, så som hus och brevlådor, ska ses som medskapare till världen men att deras agens bestäms av vilka andra aktörer de kopplar ihop sig med i nätverk. Genom observationer och intervjuer med sju boende i en ekoby har material insamlats om det sociala samspelet i ekobyn. Empirin vittnar om att många olika icke-människor spelar en roll för skapandet av det sociala samspelet som uppstår där. Det handlar bland annat om att gemensamhetshus ger plats för gemensamma aktiviteter, att öppna gräsytor möjliggör lek och att brevlådor uppmanar till rörelse. I sig själv skapar dock inte de arkitektoniska icke-människorna socialt samspel. För att de ska få den betydelsen behöver de användas och tolkas av andra aktörer. Svaret på frågeställningen blir följaktligen att de arkitektoniska icke-människorna spelar en roll för att socialt samspel uppstår i ekobyn men vilken roll de spelar är beroende av vilka andra aktörer som de kopplar ihop sig med. / The purpose of this study is to try to investigate the role that architectural non-humans play for the creation of social interaction in an eco-village. In doing this, the study uses a number of post-humanist theories. Mainly actor-network theory and the material-discursive concept. These state that even non-humans, like houses or mailboxes, are to be seen as co-creators of actions, but that their possible roles are decided by which other actors they attach to in a network. Through observations and interviews with seven residents of an eco-village, the information was gathered. The empirical data shows that many different non-humans are taking an active role in the creating of the social interactions that goes on in the eco-village. To mention a few, the community hall gives room for group activities, open lawns create a possibility for child’s play and mailboxes call for physical movement. In themselves, however, the nonhuman actors do not create social interaction. It is only when used by and interpreted by other actors that they gain their active role. The answer to the question would consequently be that the architectural non-humans in the eco-village do play an active role in the creation of social interaction but that the role is dependent on the other actors that they connect to.

In this paper we have examined why seniors do not use e-business to the same extent as other age groups. Seniors belong to the age group that, according to statistics from Statistics Sweden (SCB) in 2011, utilizes e-business the least in relation to the number who use the internet. To understand how seniors reason and perceive the possibility to shop on the internet, we have conducted four interviews with people from 65 years and older. We have let the respondents answer questions regarding utility aspects, e-business interfaces, general shopping habits, risks, and whether or not they usually shop online. We also found out how seniors reason when they sell products and services. The results of our study show that seniors must see a benefit in using an e-business, that lack of knowledge can make them opposed to it and that they are characterized by a certain reluctance and aversion towards learning how e-business works. In this study we have used Technology Acceptance and Adoption Model (STAM) by Renaud and van Biljon (2008), to see what constitutes the seniors accepting or rejecting a technology. The model is focused on seniors and technology but not on e-business so we developed our own model, Senior E-Business Adoption &amp; Acceptance Model (SEAM), focusing on seniors and e-business. / I den här uppsatsen har vi valt att ta reda på varör seniorer inte nyttjar möjligheten att handla via e-handel i samma utsträckning som övriga åldersgrupper. Seniorer tillhör den ålderskategori som, enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) år 2011, handlar via e-handel minst i förhållande till antalet som använder internet. För att förstå hur seniorerna resonerar och upplever möjligheten att handla via internet har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med personer från 65 år och uppåt. Vi har låtit intervjupersonerna besvara ett antal frågor gällande nyttoaspekt, e-handelsgränssnitt, generella shoppingvanor, risker och huruvida de själva brukar handla via internet. Vi har också tagit reda på hur seniorerna resonerar gällande att sälja produkter och tjänster. Resultatet av vår undersökning visar att seniorer måste se en nytta i att använda en e-handel, att okunskap kan göra dem negativt inställda och att de präglas av en viss ovilja och olust att lära sig hur e-handel fungerar. I studien har vi utgått från Technology Acceptance and Adoption Model (STAM) av Renaud och van Biljon (2008), för att se vad som leder fram till att seniorerna accepterar eller förkastar teknik. Modellen fokuserar på seniorer och teknik men inte på e-handel så vi valde att vidareutveckla den och skapade Senior E-business Adoption &amp; Acceptance Model (SEAM) med inriktning på både seniorer och e-handel.

I en skola för alla finns olika behov och elever med olika förmågor. Trots att det finns två skolformer i Sverige för att möta allas behov, så behövs det ibland extrainsatser för att specialläraren ska nå fram. Det finns verksamheter där människorna som arbetar där, har djur som samarbetspartner och där djuren fungerar som ett pedagogiskt stöd i kommunikationen mellan djur och människa. Genom detta självständiga arbete avses att vetenskapligt undersöka vad det är som sker i kommunikationen människa – djur som kan berika livsvärlden för människor, framförallt människor som reagerar på kravfyllda situationer. I studien undersöks, med hjälp av ett försök till en fenomenologisk ansats och semistrukturerade intervjuer, hur arbetet med människor i behov av särskilt stöd upplevs enligt de som i olika verksamheter arbetar med djur som samarbetspartner. Studien avser att studera de upplevelser som de som arbetar i dessa verksamheter har. Dessa upplevelser undersöktes tillsammans med vad forskare bidragit med redan på detta område i forskarvärlden. Resultatet visar att både hästar och hundar kan fungera som stöd vid läs och skrivundervisning. Djuren minskar stress för människan genom beröring. Slutsatsen är att djur har positiv effekt som pedagogiskt stöd, särskilt för personer som den traditionella skolmiljön inte fungerat som lärmiljö för. I kommunikationen mellan människa och djur uppstår en osynlig, ordlös kommunikation som är kravlös och skapar trygghet. Andra effekter är stärkt självkänsla och att naturupplevelser tillsammans med djuren hjälper människan tillbaka till sin sanna, ursprungliga natur i ett digitaliserat, stressande samhälle. / In a school there is different needs and students with different abilities. Even if there is two school forms in Sweden to meet the needs of everybody, sometimes extra measures is needed for the special needs teacher to get across. There are facilities where people who work there, have animals as co-workers and where the animals act as a pedagogical support in the communication between animal and human. The purpose of this degree project is to scientifically examine what is happening in the communication people and animal that can enrich the lifeworld for the people, especially people who react on situations filled with demands. In the study, it is examined, with an attempt to a phenomenological approach and the help of semi-structured interviews, how the work with people in need of special support.appears according to the people working in various facilities with animals as co-workers. The purpose of the study is to highlight those effects that those who work in these facilities have experienced. These experiences were examined together with what researchers have contributed with already in this field in the world of research. The result shows that both horses and dogs can be of help with the literacy teaching. Animals lower the stress level for humans through touch. The conclusion is that animals have a positive effect as a pedagogical support, especially for people that the traditional school environment didn´t work out as a lerning environment for. In the communication between people and animal an invisible, non-verbal communication emerge, that is undemanding and brings security. Other effects is strengthened self-confidence and that nature experiences together with the animals helps the human back to her true, primordial nature in a digitalized, stressful society.Sökord/