Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) kan leda till ett brett spektrum av symtom och påverka många områden i de drabbades liv. Många får diagnosen i sin ekonomiskt och socialt mest produktiva ålder. Syftet med studien var att belysa unga människors upplevelser av att leva med IBD. Metoden som användes var en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna baserades på kvalitativa studier och materialet var inhämtat genom intervjuer. Vi fann att de ungas upp-levelser kunde relateras till sex huvudsakliga områden nämligen behandling, framtid, mognad, måltider, relationer och symtom. Hur svår sjukdomsupplevelsen var för de unga berodde på om de vid tillfället var i en stabil eller i en instabil fas i sjukdomen. De upplevde att det i båda fallen krävdes mer ansträngning och efter-tanke av dem än av deras friska jämnåriga. Motsatsen till att vara sjuk uttrycktes ofta ”att vara normal”. Flera unga gav förslag på förbättringar riktade till vården till exempel att i god tid förbereda överflyttning från barn- till vuxenvård. / Inflammatory Bowel Diseases (IBD) can lead to a broad spectrum of symptoms and influence many aspects of the affected person’s life. Many get diagnosed during their most economically and socially productive age. The aim of this study was to display how young people experience living with IBD. The method used was a literary review which included seven scientific articles. The articles were based upon qualitative studies and the material was obtained through interviews. We found that the experiences of the young people could be related to six main themes namely future, maturity, meals, relations, symptoms and treatment. How difficult the experience of the disease were depended on if they at the time were in a stable or instable phase of the disease. In both cases they experienced that it demanded more effort and reflection of them than of their healthy peers. The opposite of being sick was often expressed ”to be normal”. Several young people made suggestions of improvements aimed at health services for example that in good time prepare the transition from pediatric to adult care.

Older people are an increasing group of Internet users, but their usability needs when using digital technology are not always being met. In this qualitative study the usability for older adults of a Swedish e-commerce website, and the Internet and mobile technology using habits of older people were investigated. Five participants were recruited to participate in an observed think aloud test followed by interviews where feelings and opinions about the user experience were expressed. The purpose of the study was to investigate what potential obstacles could occur for older people in the usage of the studied website and how the overall user experience felt like to the participants, to gain a deeper understanding of accessibility, usability and user experience for older people in the context of ecommerce. The findings of the study were that the website was perceived as difficult for the participants to navigate and understand, and improvements of the website are proposed in this paper. The results also showed that four out of five participants had experience in engaging in e-commerce and thought of it as a helpful and effective activity, although only one of the participants were used to shopping online using mobile technology.

Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunskapen om automatisering i informationsflödet på stora, producerande företag. Utifrån studiens syfte har två frågeställningar formulerats: • Vilka automatiseringsmöjligheter finns i informationsflödet hos stora, producerande företag? • Vilka är de potentiella utmaningarna vid automatisering i informationsflödet hos stora, producerande företag? Metod: Studiens design är en enfallsstudie med ett fallföretag som är ett stort, producerande företag. En förstudie har genomförts för att få förståelse för ämnesområdet och problematiken. Datainsamlingen är av främst kvalitativa data med kvantitativa data som komplement. Data har samlats genom triangulering, och de datainsamlingsmetoder som använts är intervjuer, observationer och dokumentstudie. Vidare analyserades det teoretiska ramverket och det empiriska resultatet analogt utifrån PPT-ramverket som använts som analysverktyg, för att söka teman och sortera insamlade data. Resultat: Studiens resultat visar automatiseringsmöjligheter inom informationsflödet och exempel på utmaningar att beakta vid automatiseringsinitiativ. Automatiseringsmöjligheterna innefattar manuella arbetsuppgifter, optimering av ERPsystem, förbättra informationshantering och arbetsflödet. Identifierade utmaningar inkluderar mänsklig innovation, fungerande automatiseringsflöde, utvärdering av effekt, tillgång till resurser samt medarbetares attityd och inställning. Implikationer: Denna studie fyller ett gap i tidigare forskning genom att undersöka automatisering av informationsflödet hos stora produktionsföretag. Resultaten kan hjälpa företag att genomföra framgångsrika automatiseringsinitiativ i informationsflödet. Det finns även potential för framtida forskare att ytterligare undersöka ämnesområdet. Studien betonar vikten av att förstå de identifierade faktorerna och användningen av ett analysverktyg för att få en helhetsbild av en organisation. Avgränsningar/begränsningar: Studien är begränsad till ett fallföretag och fokuserar på informationsflödet inom dess inköps- och planeringsavdelning, med IT-avdelningen som stöd. De involverade aktiviteterna är granskade från ett övergripande perspektiv.

Bakgrund: Stress kan definieras som ett mått av en individs interaktion med dennes omgivning. En väl individanpassad miljö ger bättre förutsättningar för att uppleva en låg stress och kunna hantera stressfaktorer på ett för individen mer adekvat sätt. Husdjur kan skapa positiva känslor och reducera stressreaktioner och därmed även påverka individens hälsa positivt. Syfte: Syftet var att undersöka självupplevd stress hos vuxna samt analysera om det finns skillnader i självupplevd stress och hantering avseende om individen har husdjur eller inte. Metod: En enkätstudie delades ut via sociala medier. 112 individer besvarade frågor om upplevd stress med Perceived Stress Scale - 14 samt sju bakgrundsfrågor, utformade för att kunna besvara tvärsnittsstudiens syfte. Resultat: Ingen signifikant skillnad kunde påvisas i de totala stress- och hanteringsnivåerna hos respondenterna relaterat till om de ägde husdjur eller inte. 91,14% (n=72) av husdjursägarna ansåg att deras husdjur hade en positiv inverkan på deras självupplevda stress. Husdjursägarnas hanteringsnivå av stress var signifikant (p=0,016) bättre om respondenten hade en positiv inställning till att äga husdjur. Av dem som inte ägde husdjur menade signifikant (p=0,019) fler deltagare att upplevelsen av att äga ett husdjur skulle vara positiv. Andelen kvinnor och heltidsarbetande bland respondenterna var övervägande. Resultatet av analysen visar att den övervägande delen av samtliga deltagare upplevde en låg total stressnivå (p=0,027). Diskussion: Att som distriktssköterska kunna uppmuntra patienter till att skaffa ett husdjur, besöka/vara nära ett djur eller ordinera ett assistansdjur/vårddjur, skulle kunna bidra till en förbättrad psykisk och fysisk hälsa hos patienten. Slutsats: Att ha ett husdjur inverkar positivt på den självupplevda stressen. Resultatet från denna studie kan användas i omvårdnadspraxis genom en uppmuntran till att ha närhet till djur i förebyggande och rehabiliterande/stressreducerande syfte. / Background: Stress can be defined as a measure of an individual's interaction with their environment. A well-adapted environment provides better conditions for experiencing low stress and being able to manage stress factors in a way that is more adequate for the individual. Pets can create positive emotions and reduce stress reactions and thus also affect the individual's health positively. Aim: The aim was to investigate self-perceived stress in adults and analyze whether there are differences in self-perceived stress and management regarding whether the individual has pets or not. Method: A questionnaire study was distributed via social media. 112 individuals answered questions about perceived stress with Perceived Stress Scale - 14 and seven background questions, designed to be able to answer the purpose of the cross-sectional study. Results: No significant differences could bedetected in the total stress and stress management levels of the respondents related to whether they owned pets or not. 91.14% (n = 72) of the pet owners considered that their pets had a positive impact on their self-perceived stress. The pet owners' level of stress management was significantly (p = 0.016) better if they had a positive attitude towards owning pets. Of those who did not own a pet, significantly (p = 0.019) more participants thought that the experience of owning a pet would be positive. The proportion of women and full-time workers among the respondents was predominant. The results of the analysis show that the vast majority of all participants experienced a low total stress level (p = 0.027). Discussion: Being able to encourage patients as a district nurse to acquire a pet, visit/be close to an animal or prescribe an assistance animal/care animal, could contribute to an improved mental and physical health of the patient. Conclusion: Having a pet has a positive effect on self-perceived stress. The results from this study can be used in nursing practice through an encouragement to be close to animals for preventive and rehabilitative/stress-reducing purposes. / <p>Godkännandedatum: 2021-12-06</p>

Behandlingar inom hälso- och sjukvården måste överensstämma med kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet (VBE) för att erbjudas patienter enligt svensk rätt. Däremot underställs inte medicinsk forskning som avser människor kravet på VBE eftersom behandlingar som ges till människor inom ramen för forskning inte har beprövats i samma utsträckning som behandlingar inom hälso- och sjukvården och anses såldes inte lika effektiv och säker. Behandlingar inom ramen för forskning får i stället utföras på människor efter ett godkännande av Etikprövningsmyndigheten i enlighet med lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (EPL).  Experimentella behandlingsmetoder har inget uttryckligt lagstöd i svensk rätt men tillämpas i den medicinska praktiken; det handlar om metoder utöver gängse behandlingspraxis som syftar till att ge bot eller lindring till en enskild patient. Sådana behandlingsmetoder uppfyller inte kravet på VBE men anses inte heller omfattas av EPL. Metoderna är således oreglade men motiveras med hjälp av medicinska normer. Att utöva vård inom hälso- och sjukvården som inte lever upp till kravet på VBE är ansvarsgrundande, men enligt nödrätten i 24:4 brottsbalken (BrB) kan utövandet av experimentella behandlingsmetoder innebära ansvarsfrihet vid skuldfrågan. Således finns det utrymme att utföra oreglerade experimentella behandlingar utan att ställas till svars om patienter kommit till skada, eller till och med avlidit.  Det nuvarande rättsliga systemet skiljer med andra ord på människor som utgör patienter och människor som undergår medicinsk forskning och benämns som forskningspersoner. Den kliniska forskningen är däremot inte sällan beroende av vårdens resurser samt strukturer och den grupp som oftast rekryteras till forskningsstudier är just patienter. I praktiken kan alltså en patient också vara en forskningsperson. Hälso- och sjukvårdslagstiftningen skall således vara tillämpbar på en patient som dessutom genomgår forskning och som också enligt EPL utgör en forskningsperson, men varken författningstext eller förarbeten till aktuella regelverk klargör varandras samexistens och således skapas ett juridiskt ingenmansland.  Enligt internationella konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige förbundit sig till får ingen utsättas för vetenskapliga och medicinska ingrepp utan ett frivilligt och informerat samtycke. Den svenska rätten är däremot inte förenlig med internationell rätt eftersom det är möjligt att enligt EPL forska på människor utan inhämtandet av ett informerat samtycke.  Patienter och forskningspersoner är en sårbar grupp eftersom sjukdom och nedsatt hälsa inte sällan försvagar oss. Det kan handla om människor som på olika sätt har en nedsatt funktionsförmåga. Patienter och forskningspersoner kan således ha svårt att ta tillvara sina egna intressen och det kan innebära att det kan vara svårt att förstå risker och konsekvenser som är förenade med olika ingrepp. Legala ställföreträdare som kan ta beslut i frågor som rör en annan människas vård och behandling om denne inte själv är kapabel till att ta ett beslut saknas i svensk rätt, vilket också strider mot traktat som Sverige har ingått.  Den svenska hälso- och sjukvårdslagstiftningen är dessutom inte en rättighetsbaserad lagstiftning vilket innebär att enskilda inte kan gå till domstol och få sina rättigheter prövade. Enskildas enda rättsliga möjlighet är i sådana fall att söka anhängiggöra svensk domstol genom åberopandet av Europakonventionen (EKMR) genom 3:4 Skadeståndslagen (SkL), under förutsättningen att rättigheter enligt konventionen har överträtts. Det kan alltså ifrågasättas om människor som genomgår medicinska behandlingar i Sverige innehar adekvata rätts- och skyddsmekanismer och om det rättsliga systemet på ett tillfredsställande sätt skyddar och respekterar människors rätt till ett fritt och informerat samtycke.

Människans relation till natur är problematisk och leder till en alltmer separerad tillvaro från natur och mekanisk syn på andra-än-människor. Studien befinner sig i fältet Design för framtiden i den antropocena tidsåldern och använder sig av design för att uppmärksamma människans relation till natur och sten genom Spekulativ och Posthumanist Design. Resultatet är en Provotype och utställning som belyser problematiken i människans relation till natur och sten genom att spekulera i ett framtidsscenario som tagits fram av forskare inom biologisk mångfald och relaterande forskningsområden. Genom explorativa metoder utforskas ämnet människa och natur. Teori som behandlar Posthumanist Design, Natureculture och Ontologi och människans relation till de mer-än-mänskliga leder studien i en utforskning om hur Spekulativ Design kan besvara frågeställningen om att uppmärksamma människans problematiska relation till natur. / The human relationship with nature is problematic and leads to an increasingly separated existence from nature and a mechanistic view of non-humans. The study is situated in the field of Design for the Future in the Anthropocene and utilizes design to raise awareness on the human relationship with nature and stone through Speculative and Posthumanist Design. The result is a Provtotype and exhibition highlighting the issues in the human relationship with nature and stone by speculating on a future scenario developed by researchers in biodiversity and related research areas. Through exploratory methods, the subject of human and nature is explored. Theory addressing Posthumanist Design, Natureculture, and Ontology, and the human relationship with the more-than-humans, guide the study in an exploration of how Speculative Design can address the question of raising awareness of the problematic human relationship with nature.

<p>Det här examensarbetet är gjort på uppdrag av Scania CV AB. Det har lett fram till ett förslag som visar hur Scania på ett bättre sätt kan utforma informationen i sin förarhandbok. Förarhandboken är en manual som innehåller information om hur lastbilsförare på ett säkert och riktigt sätt ska använda Scanias lastbilar.</p><p>Rapportens syfte är att beskriva hur jag med hjälp av principer för informationsdesign kan förbättra layout, innehåll, text och bild i en manual.</p><p>Min arbetsgång följer Zetterlunds TI-pyramid (Zetterlund, 1997, s. 62) men jag har även hämtat inspiration från Ottersten och Berndtssons modell för användbarhet (Ottersten och Berndtsson, 2002). Mitt förslag bygger på resultat från en målgruppsanalys, flera användningstester och rekommendationer från litteratur inom informationsdesign.</p><p>Resultatet är en jämförelse mellan mitt förslag och förarhandboken och ger en motivering till de förändringar som jag föreslår.</p><p>Rapportens slutsats är att layout, innehåll, text och bild är beroende av varandra. För att förbättra en manual bör skribenten därför utgå från dessa områden och rätta till de brister som han/hon hittar inom varje område samt i samspelet mellan dem.</p><p>Den viktigaste åtgärden som Scania kan göra för att förbättra sin förarhandbok är att arbeta fram riktlinjer för förarhandboken för att skapa en mer konsekvent utformning av texter och bilder. Mitt förslag kan användas som underlag för det arbetet. Jag föreslår också att Scania lägger text och bild bredvid varandra för att utnyttja utrymmet i förarhandboken effektivare.</p>

<p>This has been a practical innovation graduation project with</p><p>the focus of studying the impacts of downsizing on a learning</p><p>organization. The study took place at Karlsson Spools in Sala.</p><p>This has been a part of an ongoing EU project funded by the</p><p>European Social Fund, ESF. We have, with the help of</p><p>interviews and surveys, gathered information on the present</p><p>situation and with the help of theoretical studies built a</p><p>framework on how a learning organization is viewed in</p><p>theory.</p><p>During our study we found that there are many components</p><p>to a learning organization. The company in question has</p><p>displayed some qualities that characterize a learning</p><p>organization such as a plan to train and further develop their</p><p>employees. The problem we found was lack of communication</p><p>and how this has resulted in a less successful outcome of the</p><p>ongoing courses. The reason for this has been primarily due to</p><p>major cuts in personnel. In that aspect we have found that the</p><p>downsizing has hurt the organization. It was, however,</p><p>unavoidable to make those cutbacks and we hope they can</p><p>move forward from this point. Luckily the project has just</p><p>begun and we hope that our suggestions will bring a more</p><p>cohesive structure to the project in the end.</p>

<p>Communication in professional settings is essential to arriving at end results. Managers use speech acts to delegate, instruct, and in other ways get subordinates to perform everyday tasks. The present study aims to investigate how speech acts are performed using different politeness strategies, how these politeness strategies affect the motivation in subordinates, and how politeness can be used strategically in specific situations. The results indicate that politeness strategies used by managers are important for the motivation of subordinates and that different situations and different individuals call for different politeness strategies. Thus it is necessary for managers to make conscious and strategic linguistic choices adapted to specific situations and individuals.</p>

<p> </p><p>Bakgrund: I ett samhälle där heteronormativiteten är en norm kan homosexuella personer vara mer eller mindre öppna med sin sexuella läggning och negativa erfarenheter av tidigare vård kan leda till att vård söks i mindre utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa attityder i sjukvården gentemot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och fem subkategorier identifierades. Kategorier: Bemötande, Kommunikation samt Kunskap. SubKategorier: Vårdpersonalens attityder, Vårdstudenternas attityder, Patienternas attityder, Att våga berätta om sin sexualitet samt Utbildning. Resultatet visar att god kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner inverkar positivt på vårdpersonalens attityder gentemot dessa personer. Resultatet belyser även vikten av god, icke-heteronormativ kommunikation i vården. Diskussion: Att ge vårdpersonal och vårdstudenter utbildning om hur homosexuella, bisexuella och transpersoner lever sina liv samt att ge dem erfarenhet av möten med dessa patienter kan leda till ett bättre bemötande, minskade negativa attityder samt en mer holistisk vård. Slutsats: Negativa attityder gentemot homosexuella, bisexuella samt transpersoner hos vårdpersonal leder till att de riskerar att få en sämre vård än heterosexuella patienter.</p>