<p>En del av de klienter som är aktuella inom kommunernas socialtjänst är i behov av tolk i mötet med socialsekreterare, eftersom saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Detta är något som inte tas inte upp på socionomprogrammet och det tycks som om åsikterna om tolkanvändning inom det sociala arbetes praktik går isär. Syftet med detta examensarbete är att, utifrån ett professionellt perspektiv, förstå socialsekreterares uppfattning om tolkanvändning i kommunikationen med de klienter som inte behärskar det svenska språket. Frågeställningarna är vad som är utmärkande för det tolkade samtalet samt vilken betydelse tolkens egenskaper har. Empirin i examensarbetet har samlats in genom informella, tematiserade intervjuer med socialsekretare som handlägger försörjningsstöd eller utreder barn- och familjeärenden inom socialtjänsten. Intervjuerna har analyserats utifrån kommunikationsteorin. En del av resultatet visar att utredningar som bygger på tolkade samtal tar längre tid och att de inte alltid blir lika innehållsrika som när tolk inte används. Samtliga av de intervjuade socialsekreterarna uppger att de inte har någon utbildning i tolkanvändning.</p>

<p>Vårt syfte var att undersöka hur rektorer, fältkuratorer och mobbningsteam arbetar</p><p>för att stävja mobbning respektive nätmobbning bland barn och unga. Ämnet</p><p>intresserar oss båda för att det är högaktuellt i dagens skola. Vi anser att det är</p><p>viktigt att få förståelse för vad som kan vara orsaken till nätmobbning, men även</p><p>åtgärder och metoder skolan tillämpar.</p><p>Vårt metodval var semistrukturerade intervjuer och utvald litteratur som berör</p><p>ämnet. Vi genomförde intervjuer med rektorer och fältkuratorer som också</p><p>representerade skolornas mobbningsteam. Detta för att få klarhet om deras</p><p>föreställningar och arbetssätt angående mobbning respektive nätmobbning.</p><p>Resultatet visar att rektorer och fältkuratorer har metoder och åtgärder i sitt</p><p>förhållningssätt kring mobbning. Däremot anser intervjurepresentanterna att</p><p>nätmobbning är mer raffinerad och hemsk än den vanliga traditionella mobbningen.</p>

No description available.

Bakgrund: Människor är sexuella varelser från födseln till döden och att kunna uttrycka sin sexualitet är viktigt för människans hälsa, välbefinnande, livskvalitet och ingår dessutom i de mänskliga rättigheterna. Forskning har visat att samhället har en tes om att äldre människor inte har sexuella begär eller sexuella känslor. I dagens läge speglar media de äldres sexualitet som antingen obefintlig eller oacceptabel. Vårdpersonalens roll är att främja välbefinnande och livskvalitet vilket även omfattar sexuell hälsa, därför är det viktigt att få mera kunskap om vårdpersonalens inställning och förhållningssätt till äldres sexualitet. Syfte: Syftet var att genom en litteraturöversikt beskriva vårdpersonalens attityd gentemot äldres sexualitet. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med hjälp av åtta vetenskapliga studier, varav tre med kvalitativ design, fyra med kvantitativ design och en mixad metod. Begränsningar som gjordes var åren 2000-2015, Ålder 65 och uppåt, peer rewied samt engelska. Sökord är aging, Sexuality, Nursing care, Sexual behavior, Nursing Homes, Attitudes, Health personnel, Aged sexuality, older people, Nurses. Dessa kombinerades i olika konstellationer för att få fram material till resultatet. Resultat: Resultatet visade positiva attityder så som att vårdpersonalen menade att saker och ting inte måste förändras bara för att man är äldre, negativa attityder så som att de äldres sexuella behov beskrevs som olämpliga av vårdpersonalen. Resultatet visade även att vårdmiljön, rutiner och policys samt utbildning och kunskap hade inflytande på vårdpersonalens attityder. Diskussion: Resultatet diskuterades med hjälp av Virginia Hendersons omvårdnadsteori om människans behov. Vidare diskuterades risken att äldre undertrycker sitt sexuella behov om vårdpersonalen uppvisar en fördömande attityd mot sexualitet hos äldre, men om vårdpersonalen däremot har en öppen attityd gentemot fortsatta sexuella relationer så bejakar äldre sina behov och vågar visa sexuellt intresse. / Background: People are sexual beings from birth to death and to be able to express one’s sexuality is important for one´s health, well-being, quality of life, and is also part of the human rights. Notwithstanding, there are theories in society that older people do not have sexual desires or sexual feelings. In today’s media it is reflected that the elderly’s sexuality is either non-existent or unacceptable. The role of health personnel is to promote the well-being and quality of life of humans which also includes sexual health. This is why it is important to acquire more knowledge about health personnel’s attitudes to older people's sexuality. Aim: The aim was that through a literature review describe the nursing staff 's attitude towards older people 's sexuality. Method: A literature review was conducted with the help of eight scientific studies out of which three have a qualitative design, four a quantitative design and one uses a mixed method. Restrictions included 2000-2015 , Age 65 and up, peer rewied and English. Selected keywords were Aged sexuality, Aging, Attitudes, Health Personnel, Nurses, Nursing care , Nursing Homes, Older People Sexual Behavior , Sexuality. Results: The results showed positive attitudes such as the health personnel meant that things do not have to change just because of old age, negative attitudes such as the healthpersonnel described elderly people 's sexual needs as inappropriate. The results also showed that the care environment , procedures and policies, education and knowledge had influence on health personnels attitudes. Discussions: The results were discussed with the help of Virginia Henderson nursing theory of human needs. Also discussed was the risk för older people to suppress their sexual needs due to healthpersonnels judgmental attitude toward elderly sexuality.

Med anledning av ISPS- kodens inträdande 2004 och personliga erfarenheter från fartyg och skyddsvaktsarbete har vi valt att fördjupa oss i ämnet portvaktens arbetsuppgifter. Vad vi har observerat sedan tidigare är att den allmänna uppfattningen bland ombordanställda är att portvakten är i vägen och det tar lång tid att komma till sin arbetsplats på fartyget. Detta är en deskriptiv uppsats, där vi gjort en kvalitativ studie som bygger på intervju med vaktpersonal. Intervjun är sedan jämförd med de regler som finns för vakten i porten. Vi har avgränsat oss till att undersöka Göteborgs hamn, då denna var först i Europa att införa ISPS. Vi har intervjuat Magnus Rosenqvist, gruppchef på G4S i Göteborgs hamn. Detta har vi sedan jämfört med vad sjöbefälsstudenter på Högskolan i Kalmar har för erfarenheter och uppfattningar. Vakten ansvarar för tillträdet till hamnområdet. Anledningen varför kontrollerna är så höga är för att upprätthålla hamnskyddet, inte fartygsskyddet. Vakten har samma ISPS- utbildning som resterande hamnpersonal, den utbildning en väktare måste inneha, men i Göteborgs hamn måste man dessutom vara skyddsvakt. / In connection with the ISPS- code's arising in 2004 and personal experiences from ships and security guarding, we have selected to deepen ourselves in the matter the gatekeeper’s duties. We have observed already that the general view among the vessel’s apployes, that the gatekeeper is in the way and it takes a long time to get to the workplace onboard the ship. This is a descriptive essay, where we have done a qualitative study that builds on interview with local security personnel. The interview is then compared with the rules that are for the security guard in the gate. We have delimited ourselves to examining Gothenburg's port, because this is the first port in Europe to introduce the ISPS- code. We have interviewed Magnus Rosenqvist, squad commander at G4S in Gothenburg’s port. This result is then compared with the experiences and thoughts of students at Kalmar Maritime Academy. The security guards are responsible for the access to the port area. The reason why the controls are so high is in order to maintain the port’s protection, not the ship’s protection. The security guard has the same ISPS education that all port personnel have, the education a general security guard must hold, but in Gothenburg’s port a security guard also must have a “skyddsvakt’s” education.

Bakgrund: Ensamhet beskrivs som en upplevelse av tomhet med anknytning till den emotionella känslan, känslan av att ge upp, sorg, längtan och hopp. Hälsa, välbefinnande och livskvalitet försämras på grund av den plågsamma ensamheten. Livskvalitet hänger ihop med människans existens och välbefinnandet är individens upplevelse av hälsa som omfattar människan som helhet, inte bara kropp och själ. Syfte: Syftet var att beskriva äldre människors upplevelser av ensamhet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats har använts för att analysera tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att ensamhet kan upplevas som både positivt och negativt. Negativ ensamhet upplevs som en brist på socialt stöd, känslan av övergivenhet, att leva med fysiska hälsohinder, att leva med sorg och att vara beroende av andra. Den negativa ensamheten har koppling till kroppsförändringar på grund av åldrandet. Att kunna ha egen tid och att känna sig fri upplevs som positiv ensamhet. Slutsats: Ensamhet upplevs som en riskfaktor relaterad till försämring av välbefinnande, hälsa och livskvalitet, även om ensamhet upplevs individuellt. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan ha betydelse i omvårdnaden av äldre människor. Sjukvårdare måste vara observanta och ta sig tillräcklig tid vid varje möte med äldre människor. Att vara lyhörd kan hjälpa en äldre människa att tillhöra en gemenskap och förhoppningsvis få dem att känna sig tillräckligt. Detta kan förhindra ensamhet hos äldre människor. / Background: With age comes also the increase of loneliness. Loneliness is described as an experience of emptiness that is related to the emotional feeling, feeling of giving up, grief, longing and hope. Health, well-being and quality of life deteriorate because of the protruding loneliness. Quality of life is linked to the human existence and well-being is the individual´s perception of health that includes the person as a whole and not just the body and mind. Objective: The aim of this study was to describe the experience of loneliness from the elderly person´s perspective. Metod: A literature review with qualitative approach was used to analyze ten qualitative research articles. Results: This study´s results indicate that loneliness can be seen as both positive and negative. The negative loneliness is experienced as lack of social support, feelings of abandonment, living with physical health obstacles, living with grief and being dependent on others. It however shows that the so called negative loneliness is much related to the body changes with aging. The positive loneliness had to do with being able to have time to one’s self and feeling free and independent. Conclusion: Loneliness seemed to be a risk factor related to the deterioration of well-being, health and quality of life, even if loneliness is experienced individually. Clinical significance: The results of this study may be of importance in the care of an elderly person. Being observant and taking time to each meeting with the elderly person can possibly help them feel like they belong to a community and even feel involved in some way. All this can help to prevent loneliness.

No description available.

Syftet med studien var att beskriva hur äldre personer som bor i ordinärt boende och har matsdistribution genom kommunen upplever sin matsituation. Studien har genomförts genom ostrukturerade intervjuer med åtta personer som var över 75 år som bodde i hemmet och hade matdistribution genom kommunen. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem olika kategorier som handlar om matens beskaffenhet och innehåll, interna och externa förutsättningar, anpassning, behov och strategier och beroende av andra personer. De äldre personerna upplevde att de saknade socialt sällskap vid måltider. De upplevde att matdistributionen var ett bra sätt att få i sig mat när man inte klarade det själv. Det största missnöjet med matlådan var att potatisen inte upplevdes smaka bra. Upplevelsen att inte känna hunger var särskilt märkbar bland de som upplevde att hälsan var försämrad, var nedstämd, hade få sociala relationer, hade fysiska begränsningar och var i behov av mycket hjälp från hemtjänsten. Hemtjänsten beskrevs vara en viktig social kontakt, men alla informanter upplevde att personalen var stressade. Studiens slutsats visar att informanter önskar aktivare personal som stöd vid måltider och att matlådans portion bör minskas. Den minskade portionen ska innehålla näringstät kost för de som är i behov av det. Matlådorna och potatisen bör göras mer aptitlig för att äldre ska få ökad aptit. Nyckelord: äldre människor, undernäring, matdistribution, ordinärt boende. / The aim of the study was to describe how older people living in ordinary housing and had food distribution by the municipality was experiencing its meal situation. The study has been carried out through unstructured interviews with eight people who were over 75 years who living in their own homes and had food distribution by the municipality. Data were analysed using qualitative manifest content analysis and five categories revealed: about food's nature and content , internal and external conditions , adaptation, needs and strategies and being dependent on other people. The informant felt that they missed having social companionship at mealtimes. They felt that the food distribution was a good way to ingest food when you were unable to do it youself . The biggest gripe with the mealbox was that the potatoes were perceived not tasting good. The informant also described not feeling hungry this was particularly noticeable among those who felt that their health was deteriorating , was miserable, had few social relationships, had physical limitations and was in need of much help from home care services . Home service was described as an important social contact, but all informants felt that the staff was stressed. The study's conclusion indicates that informants wish more active staff support at mealtimes and that lunchbox portion should be reduced. The reduced portion should contain nourished diet for those who are in need of it. Lunch boxes and the potatoes should be made more appetizing to older should get increased appetite Keywords: older people , malnutrition, food distribution, ordinary housing .

Genom en undersökning i stuck har jag funderat över stuckaturens plats i vår samtid. Jag har skulpterat rummet och gett det nya kvalitéer, samtidigt som jag utforskat relationen mellan människan och rummet. Många rum som byggs idag kan liknas vid vita kuber. Jag har i det här arbetet utforskat stuckaturens potential att luckra upp dessa rum och därigenom påverka upplevelsen av rummet. Jag har ifrågasatt hierarkier kring smak. Vems smak syns i offentligheten? Genom att förhålla mig till vardagen har jag strävat efter att låta spår eller anspelningar av människor ta plats i våra offentliga rum. Genom att observera människors beteende har jag hittat en vardags ritual, bärandet av kassar, och genom den försökt lyfta något mänskligt och vardagsnära i rummet.

Bakgrund: I samband med ådlrandet sker många förändringar hos äldre. Förändringarna kan vara kroppsliga, psykologiska eller sociala vilket kan ha en negativ inverkan på äldres välbefinnande. En högre medellivslängd leder således till en ökning av den globala äldre befolkningen vilket ställer ytterligare krav för att förbättra äldres välbefinnande. Problem: En stillasittande livsstil eller en bristande tillgång till meningsfulla aktiviteter kan leda till uppkomst av olika sjukdomar eller att de äldre upplever nedstämdhet. Syfte: Att översiktligt kartlägga betydelsen av aktivitet för välbefinnande hos äldre människor. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på fyra kvalitativa, fem kvantitativa och fyra mixade artiklar. Tre övergripande teman identifierades: betydelse för det själsliga välbefinnandet, betydelse för det kroppsliga välbefinnandet samt betydelse för det sociala välbefinnandet. Resultat: Aktiviteter har visat sig påverka äldre människors kroppsliga, själsliga och sociala välbefinnande. Positiva effekter som de äldre upplevde genom att delta i olika aktiviteter var förbåttrad rörlighet, minskad smärta, förbättrad sömn och aptit, förbättrat humör, ökad självkänsla, förmåga att hantera stress, motverkade känsla av ensamhet samt upplevde en känsla av tillhörighet. Slutsats: Aktivitet ansågs vara ett viktigt verktyg för att kunna uppleva välbefinnande. Kunskap kring aktvitets betydelse för välbefinnandet bör uppmärksammas för att de äldre ska få uppleva meningsfullhet under de sista levnadsåren.