Användandet av sociala medieplattformar ökar där kunder lämnar ifrån sig stora mängder data, även kallat big data. Datan kan innehålla värdefull information, varav företag försöker extrahera denna genom data mining, för att erhålla viktiga kundinsikter. S-CRM har blivit ett aktuellt begrepp som syftar till att hantera kundrelationer på sociala medier. Forskning pekar dock på svårigheten för företag att hantera big data och omvandla den till värdefulla kundinsikter. En utmaning är även att mäta avkastningen på sin S-CRM investering. Genom en kvalitativ fallstudie är syftet att skapa en större förståelse för hur ett företag inom konfektyrmarknaden använder S-CRM för att hantera stora mängder data, hur kundinsikter utifrån datan kan erhållas samt hur resultat mäts. Information har erhållits från semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att insikter om den alltmer engagerade kunden, erhålls framgångsrikt genom användandet av en plattform för social mediaövervakning, varav denna effektivt hanterar och sorterar big data. Big data är inte den stora utmaningen, utan användarvänligheten av plattformen anses vara den begränsande faktorn. Resultat visar att det fortfarande är svårt för företag att mäta ROI, men att mjuka värden som erhålls är väldigt värdefulla. / The use of social media platforms is increasing as customers leave large amounts of data, also called big data. The data can contain valuable information, of which companies try to extract this through data mining, in order to obtain important customer insights. S-CRM has become a current concept aimed at managing customer relations on social media. However, research points to the difficulty for companies to handle big data and turn it into valuable customer insights. A challenge is also to measure the return on the S-CRM investment. Through a qualitative case study, the purpose is to create a greater understanding of how a company in the confectionery market uses S-CRM to handle large amounts of data, how customer insights can be obtained from the data and how results are measured. Information has been obtained from semi-structured interviews. The result shows that insights about the increasingly committed customer are successfully achieved through the use of a platform for social media monitoring, of which this effectively handles and sorts big data. Big data is not the big challenge, but the user-friendliness of the platform is considered the limiting factor. Results show that it is still difficult for companies to measure ROI, but that soft values obtained are very valuable.

What does the climate and the body have to do with each other? In some ways, they are widely different. The body is local, individual, a lived experience; the climate is global, collectively felt, and hard to observe in everyday life. In other ways, the body and the climate are inextricably linked. The ways in which we feed, dress and transport our bodies impact the climate, and the climate impacts the ways in which it is possible to feed, dress and transport our bodies. In this thesis, I aim to explore the connections between the body and the climate through two types of digital technology: web tests and apps for assessing and tracking different kinds of metrics related to the body and the climate. I use a theoretical framework centered on how the individual is presented as an arena for constant improvement, and study the interfaces through their different affordances and uses of metaphor. In my analysis, I find that these interfaces position the user as someone who can, and should, do more for both the body and the climate. They also position the user as someone in control and with the power to actually change and/or make an impact. Finally, I discuss two different ways to interpret these results. On one hand, it could be interpreted as a way to empower individuals and encourage them to act for the good of themselves and the world as a whole. On the other hand, the emphasis on individual actions may underplay the need for collective action on a systemic level. I conclude that digital technology for measuring ourselves and our behavior may offer us insights that could strengthen support for collective action, but we need to contextualize data in order to interpret it properly and act accordingly.

In today’s society our residents and premises consume 38 % of the total energy use in Sweden. 2011 that number corresponded to 77,8 TWh/year. Governments and the public’s strive to lower the energy use and the European Union’s goal that all member countries should lower their energy consumption with 20 % until year 2020 creates incentives to renovations and energy efficiency measures. A possible measure that could lead to reduced energy consumption for rental apartments and smaller residences like row-houses is to install individual metering. Individual metering is a method to measure how much energy is consumed in residences. Devices are installed in homes and can measure the water and heat consumption and let the residence pay for what is actually used. In this report the consumption and the costs for heat and warm water and the attitude to individual metering between two row-house areas is investigated. Both areas are located in Stockholm, in Huddinge and Farsta, where one of the areas has installed individual metering. Our study shows difference of the consumption and costs between the two areas. The installation of individual metering has result in a higher awareness for the people living in that area which has led to a reduced consumption and cost. The attitude for individual metering is positive in both areas and unchanged after the installation of individual metering. / I dagens samhälle förbrukar våra bostäder och lokaler ca 38 % av den totala energianvändningen i Sverige. 2011 motsvarade den siffran 77,8 TWh/år. Myndigheter och allmänhetens strävan att minska energiförbrukningen och EU:s målsättning att alla medlemsländer ska sänka sin energikonsumtion med 20 % fram till år 2020 skapar incitament för renoveringar och energieffektiviseringsåtgärder. En möjlig åtgärd för hyreslägenheter och mindre boenden som radhusområden är införandet av individuell mätning. Individuell mätning är en metod för att mäta energiförbrukningen i bostäder. Mätare installeras i hemmen och kan mäta vatten och värme och låter de boende betala för det de faktiskt konsumerar. I rapporten undersöks förbrukningen och kostnaderna för värme och varmvatten samt hur de boendes inställning är till individuell mätning mellan två radhusområden. Båda är belägna i Stockholm, i Huddinge respektive Farsta, där ett av områdena har infört individuell mätning. Studien visar skillnader på förbrukningen och kostnaderna mellan områdena jämfört med det andra området). Införandet av individuell mätning har medfört att de boende i området fått en högre medvetenhet vilket lett till en minskad förbrukning och kostnad. Inställningen och attityden till individuell mätning är lika positiv i båda områdena och attityden är oförändrad efter införandet i det området.

Trafikverket bedriver Forskning och Innovation (FoI) i syfte att etablera ny kunskap, samt uppmuntra innovativa lösningar som bidrar till att nå det övergripande transportpolitiska målet, om ett samhällsekonomiskt och hållbart transportsystem för medborgare och näringsliv i hela landet. Vid utvärdering av FoI-projekt är ett delmoment att bedöma "ekonomisk nytta". För statligt finansierad geoteknisk forskning har det återkommande visat sig utmanande att bedöma ekonomisk nytta till följd av att begreppet används utan närmare definition. För att bättre fårstå att geotekniska FoI-projekt leder till kostnadsbesparande effekter initierades denna analys av ekonomisk nytta av geoteknisk forskning. Studien har genomfört en översiktlig litteraturstudie gällande befintlig utvärderingsmetodik av ekonomisk nytta genom att undersöka Trafikverkets interna databas, nationell och internationell litteratur. Litteraturstudien har syftat till att tolka begreppet ekonomisk nytta för ämnesområdet geoteknik. Därefter har 3 st metoder tillämpats för att försöka bedöma ekonomisk nytta för ett avslutat FoI-projekt. De viktigaste slutsatserna från studien är: * Definitionen av begreppet ekonomisk nytta avser: Den härledda kostnadsbesparing som erhålls vid tillämpning av ett FoI-resultat. Begreppet kommer från kostnads-nyttoanalysen och kan för statligt finansierad geoteknisk forskning formellt definieras som: effekten av forskningen på bruttonationalinkomsten. * Ekonomisk nytta kan approximerat beräknas om vissa kriterier är uppfyllda. Är dessa uppfyllda genomförs beräkningen kortfattat genom att (i) Identifiera ett FoI-projekts effekter med en effektbedömningsmetod, (ii) Genomföra en kostnads-nyttoanalys får de identifierade effekterna. Beräkningsresultatet blir en försvarbar bedömning av den uppskattade kostnadsbesparingen. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

I februari 2014 lämnade Regeringen i en lagrådsremiss förslag på genomförande avdet europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslår atten ny lag införs med krav på den som äger eller uppför en byggnad att se till att varjelägenhets användning av värme, kyla och tappvarmvatten kan mätas, om det ärtekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuellmätning och debitering, även benämnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typav informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och LundsKommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillämpande avIMD i flerbostadshus. Vi undersöker också hur ett urval av de studerade bolagenshyresgäster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar.Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagenstillvägagångssätt när de informerar sina hyresgäster om IMD till viss delöverensstämmer med den typ av informationsgivning som i tidigare forskning visatsig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har välgenomtänkta handlingsplaner för hur de ska gå tillväga när de informerar berördahyresgäster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsätta på den inslagnavägen med stegvist införande och löpande information under denna process.Företagen informerar sina hyresgäster om att systemet kan bidra till en bättre miljö,lägre kostnader och en mer rättvis kostnadsfördelning. Tips och goda exempel, samtwebbaserad återkoppling används för att inspirera de boende att minska sinenergianvändning. Den information företagen förser sina hyresgäster med är enligtvår bedömning tillräckligt detaljerad, tydlig och lättförståelig för att ökad kunskapoch medvetenhet om IMD ska kunna uppnås. Det finns dock hyresgäster som är av enannan uppfattning och därför bör informationen i viss mån anpassas beroende påmottagarens kunskap, förståelse, kultur, beteende och motivation. I arbetet med attutforma informationen rekommenderar vi bolagen att samarbeta och utbytaerfarenheter med varandra. Företagen bör i egen regi göra mer omfattandeundersökningar bland sina hyresgäster för att identifiera attityder, möjligheter ochproblem samt eventuella informationsgap som behöver fyllas. / Individual metering and charging of heat and hot water is currently on the agenda inSweden, partly because of shortcoming in the techniques of metering heat, partlybecause of the pressure the EU put on the building sector to improve energyperformance. The purpose of this research is to examine what type of information thethree Swedish municipal real estate companies MKB Fastighets AB, ABHelsingborgshem and Lunds Kommuns Fastighets AB provide their tenants withwhen implementing the system of individual metering and charging of heat and hotwater in apartment buildings. We also examine how some of the tenants perceive thecommunication and what type of information they prefer.The survey shows that the companies, to some extant, are informing their tenants in away that in previous research has shown to be effective. MKB, Helsingborgshem andLKF has well-considered information plans. They are implementing the system in aprogressive way and provide ongoing information during the process. They informtheir tenants that the system can contribute to a better environment, lower costs and afairer allocation of costs. Advice and tips, as well as web-based feedback is used toinspire the tenants to reduce their energy consumption. Although the information isdetailed, clear and understandable, there are tenants who feel they are not givenenough information and that the information could be clearer. To some extent, theinformation should therefore be adjusted depending on the recipient's knowledge,understanding, culture, behavior and motivation.In the process of designing and developing information, we recommend MKB,Helsingborgshem and LKF to collaborate and share experiences with each other. Wealso recommend the companies to do more extensive research amongst its tenants toidentify attitudes, opportunities and problems as well as possible information gapsthat needs to be filled.

This pre-study investigates the possibility of U-value measurements through an acoustic method. A hypothesis about an acoustic model built on acoustic theories combined with U-value theories is presented to answer the questions:•Can U-value theory be combined with acoustic theories?•Can the coefficient of heat be affirmed trough an acoustic measurement?The idea for this dissertation begun with a logical idea in mathematical similarity, between the coefficient of heat transmission units and sound intensity units. The U-value theory is based on assumptions such as initial resistance for inner walls and initial resistance for outer walls. The resistance in the material is interpreted through sound intensity theory.The argument is built upon mass law theory, which means if the frequency or thickness of the material layer doubles it implies an increase of sound reduction by 6 dB. Six different materials; foam, glas fiber insulation, MDF, gypsum, concrete and glass are being investigated through Insul 7 simulations. A practical lab assessment with two glass fiber insulation boards with different density is presented. These fiberboards were received from Saint-Gobain Isover, with alredy measured density and lambda value.The conclusions are drawn from simulations, practical lab testing and different theories. This dissertation confirms that it´s possible to use an acoustic model for U-value measurements, but the hypothesis need a further investigation. That means that the hypothesis is based on mass law theory only and the second degree effects are not calculated in this model. In other words, the model will most probably work better for materials with low density and will be less reliable on materials with high density.

Geodetiska provfält är viktiga för att geodetiska instrument kan kontrolleras och kalibreras. Exempelvis så kan en längdbas användas för att kontrollera nollpunktsfelet hos en Electronic Distance Measuement. Provfältets höga noggrannhet möjliggör även att detaljpunkterna exempelvis kan användas för att kontrollera noggrannheten vid utsättning eller inmätning. Att hålla provfältets koordinater uppdaterade är viktigt för att bibehålla den höga noggrannheten. Tidigare forskning visar att kända punkter kan vara bra för att kontrollera GNSS-antenner innan de sätts i bruk. Precisionen av mätningar var något man valde att utveckla på Statens Institution för Byggnadsforskning i Gävle på 70-talet (Statens Institut för Byggnadsforskning, 1984). Byggforskningen byggde ett provfält i Mårtsbo där punkter mättes in som sedan redovisats i en koordinatlista. Till en början användes provfältet för att kontrollera olika instrument och mätmetoder, men nu har det stått orört under en längre tid. Denna studie görs för att ta reda på om punkterna i området har rört sig något sen 1977 då fältet upprättades och därigenom avgöra om punkterna måste tilldelas nya koordinater innan användningen av fältet återupptas.   Innan mätning kontrollerades och kalibrerades instrumenten som skulle användas. För att koppla stomnätet till SWEREF 99 16 30 och RH 2000 gjordes en statisk GNSS-mätning på de två mest öppna punkterna i nätet. Vinklar och avstånd mellan punkterna erhölls genom att använda satsmätning med multistation. För att få med alla detaljpunkter gjordes en koordinattransformation med hjälp av de gamla koordinaterna och de nya som mätts in. I efterarbetet bearbetades GNSS-mätningarna i programvaran Leica Geo Office. Satsmätningarna behandlades i programvaran SBG Geo och där gjordes två nätutjämningar, en med lokala koordinater och en med koordinater i  SWEREF 99 16 30 och RH 2000. Slutligen transformerades resterande koordinater från det lokala systemet till SWEREF 99 16 30 och RH 2000 i  programvaran Gtrans. Baserat på resultatet har signifikant deformation uppstått på flera av punkterna. De största förändringarna som skett är i plan 2,2 mm i P5 och i höjd 1,7 mm i P7. Noggrannheten som uppnåtts i denna studie är inte lika bra som tidigare, men ändå tillräckligt för att använda fältet. / Geodetic test fields are important because they allow geodetic instruments to be tested and calibrated. For example, the baseline can be used when checking the zero-point error in an Electronic Distance Measurement. The high accuracy of the test field will also make it possible to use the detail points for checking the accuracy of the measurements when surveying. Keeping the coordinates of the field updated is important to maintain the high accuracy of the points. Previous research shows that known points were used to check GNSS-antennas before commercial use. The precision of measurements was something that the Swedish Institute of Constructional Science chose to develop even further in the late 1970s. A geodetic test field was constructed in Mårtsbo where points were established and presented in a coordinate list. The field was at first used to control different measuring equipment and methods, but in later years it has not been used at all. The aim of this study is to re-measure and update the coordinates of the test field. For this study, the instruments was controlled and calibrated before any measurements. To link to the well-established points with known coordinates in the control network static GNSS-measurements were performed on the two points located in the most open areas and positioned in SWEREF 99 16 30 and RH 2000. The angles and distances between the points were given by using rounds of measurements. To get coordinates for every detail point a coordinate transformation was used with the measured points as control points. During the post-processing of the GNSS-data the Leica Geo Office software was used to compute the coordinates. The rounds of measurements with multistation were processed in the software SBG Geo and network adjustments with both old and new coordinates were carried out. Finally, the rest of the coordinates were transformed into the new coordinate system which was done in the software Gtrans.. The result shows that significant local deformation has occurred on several points. The largest of deformation in plane is 2,2 mm in P5 and in height is 1,7 mm in P7. The uncertainties of the measured points are a bit higher in this study compared to earlier one, but they are still good enough to be use in this test field.

Innovation anses fortfarande vara en praktisk ledarskapsutmaning, speciellt eftersom många företag idag inte har ett systematiskt sätt att mäta innovation. Trots detta är innovation en av de viktigaste drivkrafterna för hållbar ekonomisk tillväxt. Denna studie hade därför som syfte att utforska vad ett företag kan göra för att arbeta med innovation och vad ett företag kan mäta för att avgöra om de ökar sin innovationsförmåga. För detta ändamål har en induktiv och kvalitativ forskningsansats valts ut, inspirerad av klassisk grundad teori. Studien resulterade i att en första modell för innovationsorientering togs fram som visar vad ett företag kan göra för att arbeta med innovation och att en andra modell togs fram för mätning av innovationsförmåga som integrera olika innovationskoncept och nyckeltal och visar vad ett företag kan mäta för att avgöra om deras innovationsförmåga ökar. Studiens slutsats är att även om det finns ett flertal olika nyckeltal som företag kan välja på för att mäta sitt företags innovationsförmåga, så bör dessa nyckeltal anpassas till företagets affärsmål och specifika affärskontext, samt att en sådaninnovationsmätning kräver att innovationsrelaterade koncept såsom ”nytt”, ”skapa nytta”, och ”bli nyttiggjort”, integreras med de nyckeltal som företaget väljer ut för sin innovationsmätning. / Innovation is still considered a practical leadership challenge, especially since many companies today do not have a systematic way to measure innovation. Despite of that, innovation is considered one of the most important drivers of sustainable economic growth. This study therefore aimed to explore what a company can do to work with innovation and what a company can measure to determine if they have increased their innovativeness or innovation capability. For this purpose, an inductive and qualitative research approach was selected, inspired by classical grounded theory. The study resulted in the development of a first model for innovation orientation that shows what a company can do to work with innovation, and the development of a second model for the measurement of innovativeness that integrates different innovation concepts and key performance indicators and shows what a company can measure to determine if their innovativeness has increased. The study’s conclusion is that although there are several different key performance indicators that companies can choose from to measure their company’s innovativeness, such indicators should be adapted to the company’s business goals and specific business context, and that such innovation measurement requires that innovationrelated concepts such as being “new”, providing “benefits”, and being “useful”, are integrated with the company’s chosen key performance indicators when used for innovation measurement.

What does the climate and the body have to do with each other? In some ways, they are widely different. The body is local, individual, a lived experience; the climate is global, collectively felt, and hard to observe in everyday life. In other ways, the body and the climate are inextricably linked. The ways in which we feed, dress and transport our bodies impact the climate, and the climate impacts the ways in which it is possible to feed, dress and transport our bodies. In this thesis, I aim to explore the connections between the body and the climate through two types of digital technology: web tests and apps for assessing and tracking different kinds of metrics related to the body and the climate. I use a theoretical framework centered on how the individual is presented as an arena for constant improvement, and study the interfaces through their different affordances and uses of metaphor. In my analysis, I find that these interfaces position the user as someone who can, and should, do more for both the body and the climate. They also position the user as someone in control and with the power to actually change and/or make an impact. Finally, I discuss two different ways to interpret these results. On one hand, it could be interpreted as a way to empower individuals and encourage them to act for the good of themselves and the world as a whole. On the other hand, the emphasis on individual actions may underplay the need for collective action on a systemic level. I conclude that digital technology for measuring ourselves and our behavior may offer us insights that could strengthen support for collective action, but we need to contextualize data in order to interpret it properly and act accordingly.

Följande studie har utförts på begäran av energiföretaget Norrenergi AB, där det finns en önskan att tillförlitlighetssäkra den nuvarande driften av stofttransportsystemet tillhörande två av värmeverkets hetvattenpannor. Studien har undersökt huruvida det finns möjlighet att framförallt minska underhållskostnaderna. Studien har framförallt inriktats mot två stofttransportfläktar som vardera tillhör ett stofttransportsystem, eftersom mycket underhållsarbete lagts på de fläktarna. En jämförelse med andra liknande verk har även utförts då det visats att Norrenergi AB:s lösning av stofttransporten är ytterst ovanlig. Vidare har en analys av fläktarna utförts, vilken visade att de är underdimensionerade för systemet. Det har konstaterats utifrån genomförda SPM-, temperatur- och bullermätningar. Olika typer av lösningar på problemet har undersökts och då på en förändring av hela systemet, alternativt enbart av fläktarna eller lagren till stofttransportfläktarna. Rapporten har utmynnat i flera förslag vilka innefattar en ny systemutformning, installation av nya fläktar samt en uppgradering av det nuvarande systemet, där installation av nya fläktar rekommenderas. / This study has been carried out at the request by the energy company Norrenergi AB. It consists of an analysis on how they can reduce the maintenance regarding two dust transporting fans installed in the flue gas cleaning compartment of their thermal power plant. The study also compares what solutions other plants have regarding the dust-transport. The solution installed at Norrenergi AB was found to be rather unusual. Measurements and calculations have been performed to investigate further what have caused the high maintenance on the fans. The study looks into what upgrades are available to the entire dust transporting system. The result of the study turned into different suggestions, which includes a new configuration of the dust transporting system, and installation of new fans and also an upgrade of the existing dust transporting system. Among the suggestions the final recommendation is the alternative of installing new fans.