<p>Detta examensarbete tar upp frågan om kommunikationsproblem mellan de komponenter som ingår i ADDAX systemet, till största del de problem som uppstår mellan router och mätare. ADDAX systemet är uppbyggt på ett hierarkiskt vis med ADDAX server högst upp och mätaren längs ned. Systemet kommunicerar via PLC ”power line comunication”. Uppgiften har varit att kartlägga hur mätsystemet fungerar, vilka geografiska problemområden som finns med avseende på kommunikations problem, lokalisering av störkällor, åtgärdning av dessa störkällor och framtagande av ett flödesschema som skall kunna användas av montörerna vid felsökning i systemet. Arbetet inleddes med att ta fram underlag för vilka områden som påverkas av störningar i elnätskommunikationen. Detta gjordes med hjälp av programmet ”TC Meter Surv SA Edition 0.61” som arbetar mot ADDAX systemets databas för att se vilka mätare som är installerade och vilka som kommunicerar med systemet. Efter vissa problem togs två områden fram, ett på landsbygden och ett i centrala Grästorp. Vid mätning i dessa områden användes till en början två instrument, PL-monitor och HF+. HF+ visade sig vara överflödigt då samma information ges av PL-monnitor båda versioner visar på vilka störningsnivåer som finns i elnätet. HF+ är mer svårtolkat då användaren själv måste ta ställning till informationen som visas medan PL-monnitor enbart visar på den störning som stör ut kommunikationen. Då mätningarna genomförts och analyserats har det visat sig att programmet ej fungerat tillfredställande och att fel information om antal felaktiga mätare i de område som är beläget i centrala Grästorp, detta har resulterat i att en ny slutsats dragits där istället för en störning i LV nu problemet verkar ligga i MV. Kommunikations problemet på landsbygden kan troligtvis lösas med att installera filter hos de kunder vars mätare ej kommunicerar. Andra åtgärder som kan vara aktuella vid framtida kommunikationsproblem kan vara byta av kommunikations fas på mätaren, flytt av mätaren till matningsskåp, installation av repeterare eller att i samråd med kund få denna att stänga av störande utrustning vissa tider på dygnet. En slutsats som dragits av de erfarenheter som ackumulerats under projektets gång är att all mjukvara bör uppdateras och att master-routrar ersätts med en nyare version.</p> / <p>This report handles the issue of communication problems that appears between the components in the ADDAX system, mainly between the router and meter. The system is built around a hierarchy with the ADDAX server at the top and the meter at the bottom. The system uses the power grid as communication medium, this is called PLC “power line communication. The task has bin to se how the system works, witch geographical areas that have problems with communication, localization of source for the disturbing of the communication, attend to the disturbing and to make a flow chart that the electricians can use when they are conducting a measurement. A program called “TC Meter Surv SA Edition 0.61” was used for finding which areas that have problems with the communication. Two areas were chosen, one in the countryside and one in central Grästorp. The program firs showed that some meters where missing but when the measurements where don the program showed that all meters where missing. The reason for this problem is unknown. The problem in the central Grästorp area is not in the LV butt in the MV. The conclusion will be that al of the software must be updated and that the master routers could be replaced with a never versions before any new measurements are to be done. The power quality measurement instruments that has bin used are PL-monitor and HF+. On other conclusion that can bi don is that HF+ is superfluous because it chows the same information that PL-monitor dose but it’s harder to interpret. In the area on the countryside the solution to the communication problem can bi to install a filter. Other solutions to PLC problems can bi to switch the phase the meter uses for communication, move the meter farther from the customer, installing a repeater or in consultation with the customer get him or here to turn of the devise that disturb the communication under some ours in a 24-hour period.</p>

Introduktion Medicinsk vetenskap och sjukvårdens möjligheter att hjälpa utvecklas ständigt. Sjukvården idag kan i många fall ställa rätt diagnos och ge en effektiv behandling för att bota den som drabbats av ohälsa. Radiologiska undersökningar är ett viktigt hjälpmedel men innebär också risker i form av strålning samt felaktigt resursanvändande. Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att skapa en bättre användning av radiologi och följsamhet till medicinska riktlinjer så att patienten får rätt undersökning utifrån sitt behov samt att resur-ser nyttjas mer optimalt. Målsättningen var att öka andelen berättigade undersökningar. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att få en förståelse för vilka faktorer som påverkar remittentens val av radiologisk undersökning och därmed berättigandegraden vilka aktiviteter i förbättringsarbetet påverkar berättigandegraden och på vilket sätt Metod Interventioner i form av utbildning och mätningar användes för att höja berättigandegraden. Bedömning av berättigandegraden gjordes av en ST-läkare. En fallstudie med kvalitativ ansats genomfördes och fokusgruppintervju användes för att stu-dera förbättringsarbetet. Resultat Studien visar att berättigandegraden ökar något som ett resultat av de valda interventionerna. Utbildningen på plats gav också upplevda positiva effekter i form av bättre kunskap och lä-rande för deltagare. Analysen visade att osäkerhet som läkare upplever i sitt arbete med patienten kan härledas till kategorierna kunskap och krav. Diskussion/Slutsats Utbildning genomförd av radiologispecialist har visat sig vara framgångsrikt koncept. Mät-ningar som metod för lärande och förändring uppfattades istället som mätning för uppföljning. Förbättrad kunskap kring vilka faktorer som styr läkares val av undersökning har uppnåtts och områden för fortsatt förbättring har identifierats / Introduction Medical science and medical facilities and clinical possibilities to help patients evolve con-stantly. Healthcare today can often make the diagnosis and provide effective treatment to cure the victim of ill health. Radiological surveys are an important tool but also provide risks in the form of radiation, and improper use of resources. Purpose The purpose of the improvement work was to create a better use of radiology and adherence to medical guidelines so that the patient gets the right for increase based on their needs and resources will be used more optimally. The goal was to increase the proportion of eligible studies. The purpose of the study of the improvement was to gain an understanding of what factors affect physicians choice of radiological investigation and thereby provide entitlement degree which activities in the improvement process affects eligibility degree and in what way Method Interventions in the form of education and measurements used to improve eligibility rate. As-sessment of the eligibility rate was made by a resident physician. A case study with a qualitative approach was implemented and focus-group interviews were used to study the improvement process. Results Results indicates that the eligibility rate increased slightly as a result of the selected interven-tions. Education in place, however, gave perceived benefits in terms of improved knowledge and learning for participants. The analysis showed that the uncertainty that physicians experience in their work with pa-tients can be attributed to the categories of knowledge and requirements. Discussion / Conclusion Education conducted by a radiology specialist has is shown to be a successful concept. Meas-urements as a method of learning and change were perceived as measurement for monitoring. Improved knowledge about the determinants of physician choice of survey has been achieved and areas for further improvement are identified.

Detta examensarbete tar upp frågan om kommunikationsproblem mellan de komponenter som ingår i ADDAX systemet, till största del de problem som uppstår mellan router och mätare. ADDAX systemet är uppbyggt på ett hierarkiskt vis med ADDAX server högst upp och mätaren längs ned. Systemet kommunicerar via PLC ”power line comunication”. Uppgiften har varit att kartlägga hur mätsystemet fungerar, vilka geografiska problemområden som finns med avseende på kommunikations problem, lokalisering av störkällor, åtgärdning av dessa störkällor och framtagande av ett flödesschema som skall kunna användas av montörerna vid felsökning i systemet. Arbetet inleddes med att ta fram underlag för vilka områden som påverkas av störningar i elnätskommunikationen. Detta gjordes med hjälp av programmet ”TC Meter Surv SA Edition 0.61” som arbetar mot ADDAX systemets databas för att se vilka mätare som är installerade och vilka som kommunicerar med systemet. Efter vissa problem togs två områden fram, ett på landsbygden och ett i centrala Grästorp. Vid mätning i dessa områden användes till en början två instrument, PL-monitor och HF+. HF+ visade sig vara överflödigt då samma information ges av PL-monnitor båda versioner visar på vilka störningsnivåer som finns i elnätet. HF+ är mer svårtolkat då användaren själv måste ta ställning till informationen som visas medan PL-monnitor enbart visar på den störning som stör ut kommunikationen. Då mätningarna genomförts och analyserats har det visat sig att programmet ej fungerat tillfredställande och att fel information om antal felaktiga mätare i de område som är beläget i centrala Grästorp, detta har resulterat i att en ny slutsats dragits där istället för en störning i LV nu problemet verkar ligga i MV. Kommunikations problemet på landsbygden kan troligtvis lösas med att installera filter hos de kunder vars mätare ej kommunicerar. Andra åtgärder som kan vara aktuella vid framtida kommunikationsproblem kan vara byta av kommunikations fas på mätaren, flytt av mätaren till matningsskåp, installation av repeterare eller att i samråd med kund få denna att stänga av störande utrustning vissa tider på dygnet. En slutsats som dragits av de erfarenheter som ackumulerats under projektets gång är att all mjukvara bör uppdateras och att master-routrar ersätts med en nyare version. / This report handles the issue of communication problems that appears between the components in the ADDAX system, mainly between the router and meter. The system is built around a hierarchy with the ADDAX server at the top and the meter at the bottom. The system uses the power grid as communication medium, this is called PLC “power line communication. The task has bin to se how the system works, witch geographical areas that have problems with communication, localization of source for the disturbing of the communication, attend to the disturbing and to make a flow chart that the electricians can use when they are conducting a measurement. A program called “TC Meter Surv SA Edition 0.61” was used for finding which areas that have problems with the communication. Two areas were chosen, one in the countryside and one in central Grästorp. The program firs showed that some meters where missing but when the measurements where don the program showed that all meters where missing. The reason for this problem is unknown. The problem in the central Grästorp area is not in the LV butt in the MV. The conclusion will be that al of the software must be updated and that the master routers could be replaced with a never versions before any new measurements are to be done. The power quality measurement instruments that has bin used are PL-monitor and HF+. On other conclusion that can bi don is that HF+ is superfluous because it chows the same information that PL-monitor dose but it’s harder to interpret. In the area on the countryside the solution to the communication problem can bi to install a filter. Other solutions to PLC problems can bi to switch the phase the meter uses for communication, move the meter farther from the customer, installing a repeater or in consultation with the customer get him or here to turn of the devise that disturb the communication under some ours in a 24-hour period.

Det pågår idag arbete på många håll för att göra våra bostäder mer energieffektiva, ofta genom tekniska förbättringar av till exempel klimatskärm och värmesystem. En post i energianvändningen som inte alltid får lika mycket fokus är varmvattenanvändningen. Varmvattenanvändningen mäts sällan i flerbostadshus, vilket gör att kunskapen kring den är relativt låg. På senare år har dock allt fler bostadsbolag börjat arbeta för att minska vattenanvändningen och en metod som har blivit allt vanligare är individuell mätning och debitering. I denna rapport redovisas ett examensarbete kring olika aspekter på vattenanvändning i flerbostadshus. Vattenanvändningen i ett bostadsbolag som överväger att införa individuell mätning och debitering undersöktes och jämfördes med statistik från ca 2000 lägenheter i två bostadsbolag som redan infört individuell mätning. Resultaten visar att användningen i allmänhet är lägre i fastigheter med individuell mätning, men också att användningen varierar stort, framförallt mellan olika lägenheter. Det finns också stor variation i hur stor andel av den totala användningen som är varmvatten, men resultaten tyder på att 40% är ett bättre antagande än de 30% som ofta används som schablonvärde. För att ge en bild över vattenanvändningen i svenska flerbostadshus och hur den utvecklats genom åren sammanställdes också statistik från vattenmätningar i olika undersökningar från de senaste 60 åren. Resultatet visar att variationen är stor, men att användningen per person varken är högre eller lägre nu än på 1950-talet. En möjlig utveckling är att användningen tidigare stigit, men sedan vänt nedåt igen. Per lägenhet och per kvadratmeter finns det dock en tydligare minskning, sannolikt på grund av minskande boendetäthet. Detta illustrerar en problematik i analyser av vattenanvändning: nyckeltalet måste väljas med omsorg. Sammanställningen visade också att intresset för att följa upp vattenanvändningen verkar ha varierat och att mätningar gjorts främst under tre perioder. I studien sammanställdes även vilken effekt införande av individuell mätning och debitering haft i olika undersökningar. Tydligt är att effekten varierar beroende på förutsättningarna i olika fastigheter, men en minskning av varmvattenanvändningen med 15-40% bör kunna förväntas. Med hjälp av boendestatistik undersöktes också olika variablers inverkan på vattenanvändningen. Endast en mindre del av variationen i vattenanvändning mellan olika fastigheter kunde förklaras med variabler som ålder och inkomstnivå. Viss ökad användning för åldersgrupperna 16-19 och 45-54 år kunde ses. Andra resultat var att vattenanvändningen minskar något med ökad andel lokalyta, medan fastigheternas byggår inte påverkar användningen. Individuella variationer och skillnader i beteende och vanor hos de boende är dock sannolikt de viktigaste förklaringarna till variation i vattenanvändning. En huvudslutsats i studien är att vattenanvändningen varierar stort mellan olika användare, och det kan vara svårt att förklara varför användningen är högre i vissa fastigheter och lägre i andra. Inte bara den totala vattenanvändningen utan också andelen som blir varmvatten varierar, vilket gör att det finns ett behov av att mäta även varmvattenanvändningen i de fall detta inte görs. Kollektiv varmvattenmätning skulle också ge bättre underlag för beslut om att införa individuell mätning och debitering – och för uppföljning av resultatet. / As multi-family houses get more energy efficient thanks to technical improvements of for example the building envelope and heating system, domestic hot water becomes an increasingly important part of the overall energy performance. Despite this fact, water use does not always get much attention, and in Sweden it is not common practice to measure the amount of hot water used in multi-family houses. In recent years, more and more housing companies have realized that there is a potential for improving the energy performance further by reducing the use of hot water. One increasingly popular method for this is individual metering – which is common in other countries but not the established practice in Sweden. This thesis deals with various aspects of water use in multi-family houses. Water use in a housing company considering to introduce individual metering was analyzed and compared with data from approximately 2000 flats in two other housing companies, which had already introduced individual metering. The results show that water use is generally lower in houses with individual metering, but that there is a considerable variation, particularly when studying water use in individual flats. There is also a large variation in the proportions between hot and cold water, but 40% hot water seems to be a better estimate than 30%, which is a commonly used value. Data on water use from other studies, covering the last sixty years, was also collected, in order to give an overview of water use in Swedish multi-family houses. The data shows great variation, and neither a significant increase nor decrease in water use per capita can be seen. One possible scenario is that water use per capita has previously increased, but then turned to a decrease. When measured as water use per square meter of living area or per flat there has been a significant reduction, mainly due to a gradually decreasing housing density. This illustrates a problem when analyzing water use: care must be taken when choosing which unit to use when comparing different data. Another result is that studies of water use in Swedish multi-family houses mainly appear in three periods, showing that there has been a varying interest in water use and its impact on energy performance. Data from other studies of individual metering was also collected, showing that the effect varies between different projects and houses, but that an expected result might be a reduction of hot water use by 15-40%. The thesis also includes an analysis of to what degree variation in water use can be explained by factors such as age and income levels. The variables available in the data could only explain part of the variation in water use, but some impact could be seen, e.g. that people in the ages of 16-19 and 45-54 years seem to use more water than others. However, most of the variation in water use is probably caused by different users’ individual behaviour and habits. One important conclusion is that there is a large variation in water use, and that it is difficult to explain why water use is high in some houses and low in some. Not only does the total water use vary, but also the proportions between hot and cold water. With this in mind, installing hot water meters would be beneficial for many housing companies, not only giving better data on energy performance but also as a first step before introducing individual metering.

Global Navigation Satellite System (GNSS) är ett system för global satellitpositionering och navigering och innefattar bland annat Global Positioning System (GPS) och Globalnaya Navigatsionnaya Sputnikovaya Sistema (GLONASS), dessa två system är de enda fullt globala operativa systemen i dagsläget. Galileo är ett europeiskt satellitsystem under utveckling och erbjuder för närvarande 14 satelliter, men ska bestå av totalt 30 satelliter när systemet beräknas vara fullt fungerande 2020. Den mätmetod med GNSS som har lägst osäkerhet är statisk mätning. Det är en relativ metod vilket innebär att minst två mottagare samlar observationer samtidigt, vanligtvis i flera timmar. Snabb statisk mätning är en vidareutveckling av statisk mätning och erbjuder mycket kortare observationstider, däremot innebär det en begränsning på baslinjelängden. Syftet med denna studie var att undersöka Galileos påverkan vid snabb statisk mätning och se huruvida Galileo kan bidra med lägre osäkerheter, avvikelser och observationstider i olika konstellationer tillsammans med GPS och GLONASS. Mätningarna utfördes under två dagar i fyra respektive två timmar. Två baslinjer mättes; ena baslinjen hade en längd på 0,4 km och den andra på drygt 2 km. I ett bearbetningsprogram delades därefter konstellationerna upp i tio tidsfönster (epoker) och varje tidsfönster delades i sin tur upp i tre sessioner (1, 5 och 10 minuter). Fyra typer av konstellationer testades: GPS, GPS och GLONASS, GPS och Galileo och sist alla tre tillsammans. Resultatet i studien visar på låga osäkerheter när fler än en konstellation används. Lägst osäkerhet uppnås generellt när mätning med alla konstellationer görs. Mätning med endast GPS ger högst osäkerhet i samtliga fall, men detta är framförallt kännbart vid den kortaste sessionen (1 minut). Likheten i osäkerheterna vid den korta och långa baslinjen är tydlig, men osäkerheterna är större för den långa baslinjen. Avvikelserna är lägst med alla konstellationer, men baslinjelängden är i nästan alla fall för kort mot sin referens. Slutsatsen från studien är att Galileo kan användas för att minska observationstider och osäkerheter vid snabb statisk mätning. Detta är dock försumbart ifall GPS och GLONASS redan används, åtminstone för de två baslinjerna i detta test. Låga osäkerheter uppnås antingen med multi-konstellation eller längre observationstider. / Global Navigation Satellite System (GNSS) is a global system for satellite positioning and navigation and consists, amongst other, of Global Positioning System (GPS) and Globalnaya Navigatsionnaya Sputnikovaya Sistema (GLONASS). Currently, these systems are the only fully global operative satellite systems for positioning. Galileo is an upcoming satellite system and offers at the present time 14 active satellites, but will consist of 30 satellites once it is fully operational by 2020. The survey method with GNSS that has lowest uncertainties is static survey. It is a relative method which means that a minimum of two receivers observe simultaneously, usually for several hours. Rapid static surveying is a further development of static surveying and offers much shorter observation times, but it imposes a restriction of the baseline length. The purpose of this study is to evaluate Galileo’s contribution on rapid static surveying and see whether Galileo can decrease uncertainties, deviations and observation times in different constellations with GPS and GLONASS. Measurements were conducted during two days for two and four hours respectively. Two baselines were measured; the first baseline had a length of 0.4 km and the second nearly 2 km. Later in a software, each constellation was divided in ten time windows (epochs) and each time window was then divided in three sessions (1, 5 and 10 minutes). Four types of constellations were tried: GPS, GPS and GLONASS, GPS and Galileo and lastly all three combined. Results show that low uncertainties are obtained when more than one constellation is used. Lowest uncertainties can be obtained with all constellations active. Surveying with only GPS gives the highest uncertainties in all cases, but this is especially true for the shortest session (1 minute). Similarities in uncertainties between the short and long baseline is clear, but uncertainties are higher for the long baseline. Deviations are lower with all constellations active, but the baseline length is in almost all cases too short. The conclusion from the study is that Galileo can be used to lower observation time and uncertainties. However this is negligible when used with GPS and GLONASS, at least for the two baselines in this test. Low uncertainties can be achieved with multi constellation or longer observation time.

Good continuity of care is considered desirable and is often referred to as an essential component in creating a more patient-centered health care. However, what is meant by continuity of care is not entirely self-evident and there are different ways to quantify and address it. The purpose of this study is to introduce a method for continuous measurement of continuity, where visits between patients and physicians in various care clinics are of interest. Five established measurements (indices) of continuity of care were evaluated; MFPC, K, COC, MCI and SECON. Calculations on these indices were made using hospital visits-related data from January 2011 to April 2015, where a  time window of 1.5 years was used when calculating index values. The results from the calculations show a high correlation between all indices when calculated on an average of all patients at a clinic. Based on this, properties such as intuitive interpretation and simple calculations made MFPC-index this study’s single choice of index. It can be used to examine the change of  a clinic’s patient’s continuity over time. The index also allows to assign a value to a physician, showing how much continuity that doctor contributes to all its patients. A tool was also developed to visualises how many visits each patient has had with how many different doctors at a clinic. This tool allows the identification of individual patients whose continuity can be seen as undesired. These three components of the method for continuous measurement of continuity can be seen as representations of continuity from a system’s, physician’s and patient’s perspective.

Denna studie undersöker reflektorlös mätning av vägmitt med totalstation samt skapande av markmodeller av vägar genom terrester laserskanning (TLS) och unmanned aerial system (UAS). Målet är att utvärdera metoder som undviker traditionell mätning på väg med handhållen prisma eftersom detta innebär att den som mäter måste befinna sig på vägen, vilket medför risker för trafikrelaterade olyckor samt kostnader för skyddsåtgärder. Studieområdet är en asfaltsbelagd parkeringsyta med vita markeringar liknande väglinjer. Genom TLS och fotogrammetrisk bearbetning av UAS-bilder skapades punktmoln och sedan markmodeller över en 60x10 m yta. Toleransen för markmodeller av asfaltsytor beskrivs i SIS-TS 21144:2016, som anger att den maximalt tillåtna medelavvikelsen i höjd är 0,02 m. Markmodellerna från både TLS och UAS-fotogrammetri uppfyllde kraven och erhöll medelavvikelser på -0,001 m respektive 0,005 m. Reflektorlös mätning som utförs från marknivå och ned mot terrängen med totalstation eller TLS resulterar i stora infallsvinklar, vilket i sin tur orsakar en förlängd träffbild. Pga. stråldivergens ökar dessutom träffbildens storlek med avstånd. En ytterligare faktor som påverkar reflektorlös mätning är mätobjektets reflektans. Asfalt har en reflektans på knappt 20 %, medan reflektansen hos de vitmålade markeringarna är tre gånger så hög. När det gäller TLS minskar dessutom punkttätheten, som påverkar vilka detaljer som kan identifieras, i samband med ökande avstånd. Toleranserna för inmätning av kontrollpunkter har i denna studie satts till 0,05 m i plan och 0,02 m i höjd. Resultaten visar att reflektorlös totalstationsmätning mot väglinjer uppnår RMS under toleransgränsen på upp till 55 m från instrumentet. I plan syns en trend som visar att avvikelserna ökar i samband med avstånd/infallsvinkel. I höjd syns inte en lika tydlig trend men vid ett avstånd på 57,5 m ökar avvikelserna drastiskt i både plan och höjd, vilket får betraktas som ett överskridande av den maximala räckvidden. Med dessa mätmetoder behöver hänsyn tas till bl.a. fri sikt, vägens utformning och skick, faktorer i omgivningen, trafikbelastning samt det rådande vädret. För både punktmoln och bilder behöver dessutom georeferering göras och lämplig upplösning bestämmas. Slutsatsen är dock att samtliga metoder kompletterar varandra och kan användas för insamling, kontroll, inpassning och komplettering av markmodeller och undviker samtidigt riskerna som medföljer handhållen prismamätning på väg. / This study evaluates the potential of reflectorless total station (TS) measurements when surveying road centerlines and the creation of digital terrain models (DTM) of road surfaces based on terrestrial laser scanning (TLS) and unmanned aerial system (UAS). The aim is to evaluate methods that avoid traditional surveying using a handheld prism since this means that the surveyor must be on the road, which creates risks of traffic related accidents as well as costs for protective measures. The study area is an asphalt-covered surface with white markings resembling roadlines. Through TLS and photogrammetric processing of UAS-images, pointclouds and subsequently DTM:s were created over a 60x10 m surface. The tolerance for DTM:s of asphalt-covered surfaces is specified in SIS-TS 21144:2016, which states a maximum average vertical deviation of 0,02 m. The DTM:s from the TLS and UAS-photogrammetry both fulfilled the requirements and obtained a quality of -0,001 m and 0,005 m respectively. Reflectorless measurements performed from ground level and down toward the terrain with TS or TLS result in large angles of inclination, which in turn causes an extended footprint of the laser beam. Because of beam divergence the footprint expands further with longer distances. Another factor that affects reflectorless measurements is the reflectance of the surface. Asphalt has a reflectance of barely 20 % while the reflectance of the white painted markings is three times as high. Additionaly when it comes to TLS, the point cloud density, which affects what details can be identified, diminishes with increasing distance. The tolerances for surveying of control points has in this study been set to 0,05 m horizontally and 0,02 m vertically. The results show that the reflectorless measurements of roadlines with TS achieves RMS below the tolerance limit up to 55 m from the instrument. The horizontal coordinates show a trend that the deviations increase with distance/angle of inclination. Vertically such a trend is not quite as clear, but at a distance of 57,5 m both the horizontal and vertical deviations increase drastically, which may be considered as exceeding the maximum range. With these methods adherences to some limitations need to be taken into consideration, such as line of sight, the road’s shape and condition, environmental factors, traffic and the weather. Furthermore, for both point clouds and images georeferencing needs to be done and a suitable resolution determined. The conclusion however, is that all methods complement each other and can be used for collecting, checking, fitting and completing DTM:s while avoiding the risks that traditional surveying methods using handheld prism creates.

Under de senaste decennierna har världen genomgått en stadig ökning av konsumtion av varor. Medan konkurrensen mellan företag ständigt ökar är det viktigare än någonsin att förse konsumenter med rätt produkt, vid rätt tidpunkt och till rätt pris. På grund av detta har supply chain management blivit en nyckelfunktion i de flesta företag, inte minst eftersom det har en stor inverkan på viktiga aspekter som kundtjänst, lönsamhet och företags generella prestanda. För att som företag uppnå förbättringar och uppnå mål såsom ökad konkurrenskraft är det fördelaktigt att mäta och analysera sin prestanda kontinuerligt. Rapporten syftar till att undersöka vilka mätvärden som representerar försörjningskedjans prestanda och hur dessa kan kombineras till en modell. En litteraturstudie genomfördes där data samlades in från ett stort antal vetenskapliga artiklar. För att få ytterligare kunskap och expertis från e-handelsbranschen samlades data in genom intervjuer och dokument från företaget Jollyroom, som sedan jämfördes med tidigare studier inom forskningsområdet. Den presenterade litteraturen indikerar att det finns ett befintligt utbud av modeller för att mäta prestanda inom försörjningskedjor, men få av dem tar hänsyn till aspekter som tillämpning, benchmarking eller lokalisering av förbättringar. Med hänsyn till detta har en föreslagen modell med namnet Supply Chain Performance Measurement Tool (SCPMT) utformats för att mäta supply chain performance med hjälp av en uppsättning av 61 mätvärden. Den föreslagna modellen använder en hierarkisk struktur vilket möjliggör konsolidering av mätetalen utefter både processer och attribut. Modellens processer är uppdelade i kategorierna anskaffning, intern affärsprocess, distribution, retur och stöd- &amp; ledningsprocess. Modellen använder även de tre finansiella attributen intäkter, kostnader och tillgångar. Mätvärdena som används i modellen bör fördelaktigt jämföras mot ett måltal som sätts av modellens användare vilket kommer att generera en grad av måluppfyllelse. / During the last decades the world has seen a steady increase in the consumption of goods. While the competition among companies is constantly increasing it is more important than ever to provide customers with the right product, at the right time and at the right price. Due to this, supply chain management has become a key function in most companies as it has a large impact on important aspects such as customer service, profitability and the overall performance of a business. In order to achieve improvements and accomplish goals such as increased competitiveness, it is preferable to measure and analyze its performance constantly. This paper aims to investigate which metrics that represent supply chain performance and how these can be combined into a model. A literature study was conducted where data was collected from a large number of scientific papers. In order to gain further knowledge and expertise from the industry of e-commerce, data was collected through interviews and documents at the company Jollyroom, and then compared to previous studies. The literature presented indicates that a range of models exist to measure supply chain performance, however, only some of them take application, benchmarking or localization of improvements into consideration. With this taken into consideration, a proposed model named Supply Chain Performance Measurement Tool (SCPMT) has been designed in order measure supply chain performance using a set of 61 metrics. The proposed model uses a hierarchical structure and consists of metrics that can be consolidated to processes and attributes. The processes used in the model are categorized as source, internal business process, distribution, return and supportive/management process. The model uses the three financial attributes revenues, costs and assets. The metrics used in the model should preferably be compared against an objective or target set by the user of the model, which will generate a rate of fulfillment.

When stormwater flows from hard surfaces in urban areas it contributes with pollutants to nearby watercourses. Also runoff from rural areas dominated by agriculture and forestry can contribute with nutrients and pollutants to watercourses. How maximum concentrations and annual loads of pollutants are transported yearly to lakes and seas is crucial information for an adequate management of our natural waters. Several metals, like lead, copper, cadmium and zinc are harmful to humans, animals and plants. Estimates of concentrations and transports of metals is today often based upon manually collected samples, flow proportional samples or modeling in programs calculated from standards. All of these methods contains a lot of uncertainties. The yearly transports in watercourses is calculated through linear interpolation between samples. Uncertainties in the calculated yearly transports tend to increase with lower sampling frequencies, since changes in metal concentration is often overlooked. This study is based on samples from Hågaån, a stream located in the proximity of Uppsala, Sweden. The stream has influences from both stormwater and runoff from agricultural lands. The purpose of the study was to investigate in what ways turbidity can be used as an indirect measurement of metals. The relationship between turbidity and different metals were analyzed through linear regression. The results shows that a high frequency measurements with a turbidity sensor can be used in several different ways depending on the strenght in the relationship between turbidity and metal. If the obtained relationship is strong, as is the case for lead, a turbidity sensor could be used as an indirect measurement in the watercourse. In those cases when the relationship does not have the same credibility, a turbidity sensor could instead be used to model the metal concentrations between samples. It might be possible to apply a relationship between turbidity and metals also for stormwater for some metals, but further studies are inquired. Since the quality and flow of stormwater are highly variant, high frequency measurements with a turbidity sensor could provide a more complete picture of how the concentrations of pollutants vary over time. The relationship between turbidity and metals is dependant of the metal content in particles, optical properties but also the concentration of dissolved metals, which vary between watercourses and over time. It is therefore necessary to measure turbidity and metal concentrations in the watercourse of interest under different hydrological conditions. The more complex the relatinship is, the more measurements are required. This limit the usage of sensors to monitor metals. / Dagvatten som rinner av från hårdgjorda ytor i bebyggda områden bidrar med föroreningar till närliggande vattendrag. Även naturlig avrinning från icke-hårdgjorda ytor, som odlingsmark och skogsmark, kan bidra med näringsämnen och föroreningar  till vattendrag. Hur höga halter som förekommer, samt vilka mängder av föroreningar som årligen transporteras ut i sjöar och hav är viktigt att veta för att kunna följa upp Sveriges miljömål Giftfri miljö och vattenförvaltningens krav på god status. Många metaller som exempelvis bly, koppar, kadmium och zink är skadliga för människor, djur och växter. Uppskattningar av totalhalter och metalltransporter görs idag ofta baserade på relativt glest uttagna stickprover, flödesproportionell provtagning eller modelleringar i dataprogram beräknade från schablonhalter.  Alla dessa metoder innehåller stora osäkerheter. Årstransporter i vattendrag beräknas genom linjär interpolering mellan uttagna stickprover. Osäkerheterna i de beräknade årstransporterna ökar vid lägre provtagningsfrekvens, eftersom det är lätt att förändringar i metallhalten förbises. Denna studie baseras på mätningar från Hågaån utanför Uppsala, ett vattendrag som är påverkat av  både dagvatten och avrinning från jordbruksmark. Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt turbiditet kan användas för indirekt mätning av metaller. Samband mellan turbiditet och metaller undersöktes genom linjär regression. Resultatet från mätningarna i Hågaån visade att högfrekventa mätningar med en turbiditetssensor kan användas på flera sätt beroende på styrkan i sambandet mellan turbiditet och metall. Om sambandet som erhålls är starkt, vilket är fallet för bly, skulle en turbiditetssensor kunna användas som en indirekt mätning i vattendrag. I de fall då sambandet inte är lika starkt, kan en turbiditetssensor istället användas för att fylla i data mellan stickproverna vid transportberäkningar. Detta minskar behovet av tät provtagning vilket kan ge en kostnadsbesparing. Samband mellan turbiditet och metaller borde kunna upprättas och appliceras även på dagvatten för vissa metaller, men vidare studier med längre mätserier krävs. Eftersom dagvattnets kvalitet och flöde är så varierande skulle en turbiditetssensor kunna ge en bättre bild av hur föroreningshalterna varierar över tid för metaller som är bundna till partiklar. Det finns överlag stora utmaningar kopplade till att mäta i dagvatten och en sensor kan i vissa fall utgöra ett bra komplement till andra metoder. Sambandet mellan turbiditet och metallhalt beror av partiklarnas metallinnehåll, optiska egenskaper och även halten lösta metaller, vilket varierar mellan vattendrag och även över tid. Det är därför nödvändigt med mätningar av turbiditet och metallhalter i varje enskilt vattendrag och under olika hydrologiska förhållanden. Ju mer komplext sambandet är desto fler mätningar behövs. Det begränsar användningen av sensorer för att övervaka metaller.

Abstract   The purpose of this work was to scientifically evaluate the sustainability of parts of  a company-specific survey within the Occupational Health Services (FHV). The service is called HALU which is an abbreviation of the “Work Health and Lifestyle” survey and provided by Feelgood AB. HALU is a questionnaire that is used frequently towards the customer and answered on an individual level with subsequent health interviews and a statement regarding the organization's performance in order to identify the health, lifestyle and working situation of the organization. In this work, questions regarding workloads were evaluated. There were six different workload questions, and the question in this paper were whether these issues had an internal consistency, validity and reliability, and if these issues’ correlation to questions about health during the past year. These analyzes were designed as cross-sectional studies The work also included a longitudinal study in which survey responses from the same individual on two occasions analyzed to see if the responses of workload and health has correlation at two different response times. The material used is a selection from Feelgood database from which includes total includes 130,422 HALU surveys. This sample includes 17,513 surveys from 201007. The study was performed in three steps: Step 1 was a reliability study in which the internal consistency analysis regarding workload questions in the questionnaire . A workload index was created (AI) Stage 2 was a validity study where the correlation coefficient analyzed for correlation between the AI which was calculated in step 1 and the in -depth study of health issues. Step 3 was also a validity study where the correlation coefficient was analyzed in terms of relationships between different survey occasions in the same individual, in order to see if the change in workload results in change in self-perceived health . The result showed that there was strong internal consistency regarding workload issues and that there was correlation between workload and health in a cross section . There were also correlation between survey responses occasions but this was low. / Syftet med detta arbete var att på ett vetenskapligt sätt utvärdera hållbarheten i delar av enföretagsspecifik tjänst inom Företagshälsovården FHV. Tjänsten heter HALU vilket är en förkortning av Hälso Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning och tillhandahålls av Feelgood AB. HALU är en enkät som används frekvent ut mot kund och besvaras på individnivå med efterföljande hälsosamtal och en sammanställning beträffande organisationens resultat i syfte att kartlägga hälsa, livsstil och arbetsmiljöläget för organisationen. I detta arbete har frågor gällande arbetsbelastning utvärderats. Validiteten och reliabiliteten i detta index har analyserats. Indexet består av 6 frågor. Arbetet innefattar dels en tvärsnittstudie men även en longitudinell studie där enkätsvar från samma individ vid två tillfällen analyserades i syfte att se om svaren från arbetsbelastning och hälsa hade korrelation vid två olika svarstillfällen. Materialet som användes var ett urval  från Feelgoods databas vilken innefattar totalt 130.422  HALU enkäter. I detta urval ingick 17.513 enkäter från juli 2010 Studien gjordes i tre steg: Steg 1 är en reliabilitetsstudie där den interna konsistensen analyseras vad beträffar arbetsbelastningsfrågorna i enkäten. Ett arbetsbelastningsindex skapades (AI). Steg 2 är en validitetsstudie där korrelationskoefficienten analyserades beträffande samband mellan AI som räknades fram i steg 1 och de i studien ingående hälsofrågorna. Steg 3 är även det en validitetsstudie där korrelationskoefficienten analyserades vad gäller samband mellan olika enkättillfällen hos samma individ, i syfte att se om förändring i arbetsbelastning resulterade i förändring i självupplevd hälsa. I både steg 2 och 3 är det Begreppsvaliditet (construct validity) som mäts. Resultatet visar att det finns stark internkonsistens beträffande arbetsbelastningsfrågorna, det vill säga att dessa frågor mäter arbetsbelastning. Det finns även en korrelation mellan arbetsbelastning och hälsa vid ett tvärsnitt, om skattningen av arbetsbelastningen ökar påverkas svaren på hälsofrågorna negativt. Det rådde även svag korrelation mellan de olika enkätsvarstillfällena.