The purpose of this thesis is to identify power structures and instruments of power within the Jehovah’s witnesses and investigate how they affect the baptized youths baptized within the organization. The material consists of qualitative in-depth interviews and is analyzed with Foucault's theories of power. The results show that the participants have a very strict relationship to the rules of the congregation and also that they take great care in observing these rules carefully. It becomes evident that young members are exposed to disciplinary measures from the organization. It is also quite clear that the youths internalize hegemonic ideals and that they therefore try to discipline themselves in order to achieve a self image as a good servant of God. The participants concede that they are constantly being surveyed by the congregation and they also express that God is constantly surveying them. Within the organization there is a reward/punishment system which’s purpose is to strengthen the will to follow the organizations rules. My investigation shows that there are power structures and instruments of power within Jehovah’s witnesses that strongly affect the world within which the interviewees live. The instruments of power identified in this thesis drill the participants’ mental and physical operating space. In the thesis I also differentiate power structures within the organization. Foucault’s diffuse concepts about “the power” are concretized using the organization of Jehovah’s witnesses. The ones who represent “the power” are the ones who gain an advantageous position within the organization, but “the power” also stems from the atmosphere, discourse, and hegemonic ideals that surround the organization.

ABSTRACT The aim of this study has been to analyse and understand the effects of heteronormative structures in the Swedish asylum process. Homosexual refugees, seeking asylum in Sweden, is in focus when proceeding an analysis about these social structures and normative phenomena. The main discourse, being handled in this study, is between homosexuality and heterosexuality. However, central findings in this study consists of how different approaches, such as gender based identities as well as sexual preferences and ethnic background, combined is influencing the asylum process and the treatment of the asylum seekers. The analysis is based upon legal material, as well as the guidelines and work ethics of the Migrationsverket, which is being compared with theoretical approaches on heteronormativity and structural hierarchy. To achieve a wider understanding of the area and to gain more information, we have also performed interviews with relevant sources. Key-words: Heteronormativity, asylum seekers, homosexuality, power structures Sara Haugbak & Jenny Thomsen, Sociology C, University of Växjö, Sweden

<p>ABSTRACT</p><p>The aim of this study has been to analyse and understand the effects of heteronormative structures in the Swedish asylum process. Homosexual refugees, seeking asylum in Sweden, is in focus when proceeding an analysis about these social structures and normative phenomena. The main discourse, being handled in this study, is between homosexuality and heterosexuality. However, central findings in this study consists of how different approaches, such as gender based identities as well as sexual preferences and ethnic background, combined is influencing the asylum process and the treatment of the asylum seekers.</p><p>The analysis is based upon legal material, as well as the guidelines and work ethics of the Migrationsverket, which is being compared with theoretical approaches on heteronormativity and structural hierarchy. To achieve a wider understanding of the area and to gain more information, we have also performed interviews with relevant sources.</p><p>Key-words: Heteronormativity, asylum seekers, homosexuality, power structures</p><p>Sara Haugbak & Jenny Thomsen, Sociology C, University of Växjö, Sweden</p>

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken bild som konstrueras av näthatare i svensk, tryckt press och hur dessa konstruktioner kan kopplas samman med föreställningar kring genus och klass. För att undersöka detta studeras en debatt som fördes i svensk dagspress år 2014. Debatten inleddes med en artikel av Jonas Thente i Dagens Nyheter, där han diskuterar näthat som en reaktion från män med underpriviligierade klassbakgrunder, i ett samhälle med exkluderande strukturer och minskad politisk debatt kring klassklyftor. Totalt undersöks 28 artiklar, varav 9 artiklar analyseras närmre. I artiklarna undersöks skribenternas sätt att beskriva och konstruera näthatare. Denna konstruktion analyseras med hjälp av diskursanalys, utifrån Michel Foucaults definition av diskursbegreppet. Studien har genomförts med en socialkonstruktionistisk och intersektionell teoretisk utgångspunkt, där vi valt att fokusera på maktordningar gällande klass och genus. Artiklarna har analyserats med hjälp av Pierre Bourdieus teorier kring kapital, Judith Butlers teorier kring genus och Raewyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet.   Analysen visar att skribenterna skiljer sig åt när det gäller frågan om var ansvaret för näthatarens beteende ska läggas; näthatare framställs antingen som offer för strukturer eller som förövare med eget ansvar. Vidare visas i analysen att det i de artiklar som analyserats finns gemensamma föreställningar kring näthatares genus och klass. Genustillhörigheten, att näthatare skulle vara män, tycks vara betydligt mindre ifrågasatt i materialet. Tankar kring egenskaper som kan kopplas till klassföreställningar diskuteras däremot utifrån fler perspektiv. Näthatare framställs alltså ofta som män som innehar misslyckade, maskulina egenskaper och lågt kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. Denna bild konstrueras genom att skribenterna använder metaforer och systematiskt upprepar tankar kring egenskaper som associerar till dessa föreställningar.

The main aim of this study is to examine the development policies of Sweden and the European Union from a postcolonial perspective. Sweden and the European Union are increasingly coming to be viewed as normative powers rather than military powers. So how does the colonial past of the western societies affect the policies of today? Are there any signs of the power structures of the past, and if so, how are these power structures manifested in the development policies of today? Since both Sweden and the European Union have come to be viewed as normative powers they are compared with each other to highlight their similarities and differences. The results of the study shows that both Sweden and the European Union can be seen as carriers of western values and interests. These values and interests are manifested in their development policies. The analysis also shows that a lot of the colonial power structures exist today though often in other shapes or forms. A postcolonial take on development policy enables us to critically examine the underlying intentions of both actors. Further more it enables us to identify and examine power structures in effect in the international politics.

No description available.

Studien undersöker barns perspektiv på sitt inflytande i förskolan och vad inflytande kan innebära för dem. Studien genomfördes genom elva intervjuer på två olika förskolor. Tolkningar av och diskussioner runt resultatet redovisas utifrån John Deweys filosofi om demokrati och utbildning och Loris Malaguzzis teori om det kompetenta barnet. Resultatet diskuterats i relation till de maktstrukturer som barnen möter samt den rådande diskursen på förskolorna. Studien visar att de intervjuade barnen anser att de vuxna har makten att avgöra vad som är tillåtet och inte i förskolan och att det är de vuxna som bestämmer. I några fall beskrev barnen att de också bestämmer, men att det är över saker som faller under definitionen delaktighet snarare än under definitionen inflytande. Barn ansåg sig själva ha inflytande över lekens innehåll, så länge den inte överskrider reglerna för vad som är en passande lek. De ansåg sig även kunna välja huruvida de vill delta eller inte. Resultatet belyser barns önskan om att kunna påverka mer reellt, så som hur verksamheten organiseras eller vad barnen kan ägna sig åt i förskolan.

This study aims to provide a deeper understanding of how social workers relate to societal notions of gender, class, ethnicity and sexuality in meetings with clients. As the basis of the study, qualitative interviews were conducted with four social workers. The results were analyzed by means of an intersectional perspective. The respondents described that societal power structures were present in social work and affected the clients. Male clients with Western origins were experienced in most situations less vulnerable, depending on other present power relations. Clients with non-European origin were perceived as more vulnerable, while LGBTQI-identified clients largely were invisible. All the social workers emphasized the importance of questioning their own beliefs and prejudices at work, in order to provide good treatment towards the clients. Social workers felt that the power structures of gender, class, ethnicity and sexuality may affect their treatment towards the clients, in one way or another. / Denna studies syfte är att ge en djupare förståelse för hur socialarbetare förhåller sig till samhälleliga föreställningar om kön, klass, etnicitet och sexualitet i mötet med klienter. I studien genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med socialarbetare, verksamma inom socialt arbete. Studiens resultat analyserades med hjälp av ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visade att socialarbetarna ansåg att samhälleliga maktstrukturer var närvarande i det sociala arbetet och påverkade de klienter som sökte sig dit. Manliga klienter med västerländskt ursprung upplevdes i de flesta situationer som mindre utsatta i socialt arbete, beroende på vilka andra maktordningar som samspelar. Klienter med utomeuropeiskt ursprung upplevdes som mer utsatta medan hbtq-personer upplevdes vara mer osynliga. Samtliga socialarbetare framhävde vikten av att ifrågasätta egna föreställningar och fördomar i arbetet, för att kunna ge ett gott bemötande gentemot klienterna. Socialarbetarna upplevde att maktstrukturer kring kön, klass, etnicitet och sexualitet kan påverka deras bemötande på ett eller annat sätt.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett intersektionellt perspektiv samt en diskursanalytisk metod skapa förståelse för hur diskurser av maktstrukturer är synliga i svensk klimatpolitik. Det empiriska material som ligger till grund för studien utgår från den europeiska såväl som den svenska strategin för Grön Infrastruktur, samt Norrbottens handlingsplan för Grön Infrastruktur. Diskurserna avgränsas till att undersöka hur kön, klass, etnicitet samt icke-mänskligt annat är såväl explicit som implicit synligt i dokumenten. För att uppnå syftet undersöktes vilka diskurser som framträdde i det valda materialet, samt hur de kunde analyseras utifrån en intersektionell teori, vidare undersöktes vilka intressen som speglades i materialet, samt vilka konsekvenser det leder till. Uppsatsens resultat visar att svensk klimatpolitik baseras på en övergripande dominerande diskurs där ojämlika sociala förhållanden reproduceras och upprätthålls. / The aim of this essay is to create an understanding of how discourses of power structures are visible in Swedish climate policy, using a discourse analysis and an intersectional perspective. The empirical material underlying the study is based on the European as well as the Swedish strategy for Green Infrastructure and therewith Norrbotten´s Action Plan for Green Infrastructure. The discourses are delimited to investigate how gender, class, ethnicity and non-human others are both explicitly and implicitly visible in the documents analyzed.In order to full fill the purpose of the essay it was examined which discourses that appeared in the chosen material as well as how the discourses could be analyzed from an intersectional perspective. Furthermore, the paper asked which interests that were reflected in the material and what consequences that might result in. The result of the essay shows that Swedish climate policy is based on an overall dominant discourse where uneven social conditions are reproduced and maintained.

Genom en serie om åtta urbana interventioner i full skala, syftar projektet till att diskutera konflikter i det offentliga rummet och hur maktstrukturer manifesteras i rumslig fördelning. Parallellt undersöker projektet också arkitektrollens möjligheter att, som oberoende aktör, stimulera dialog om samhällsutvecklingen med fokus på staden och våra gemensamma rum. Att testa, analysera och interagera har kombinerats i fullskaliga experiment där reaktioner från förbipasserande och deltagare inkluderats. Det övergripande projektet utgår från grundfrågan om rätten till staden, men studerar olika platser, konflikter och kommunikationsstrategier för att testa metodens spännvidd och potential. / Through a series of eight full scale urban interventions, this project aims to discuss conflicts and power relations and how they become manifest through spatial distribution, within the public spaces of Stockholm. Testing, analyzing, participating and debating are combined into 1:1 experiments, which invite and include responses from the public. The projects study different sites, conflicts and means of communication in order to test the range and potential of the method.