I Sverige så har användningen av inhyrd arbetskraft under de senaste åren starkt ökat (Handelns utredningsinstitut, 2010b). Användningen av inhyrd arbetskraft kan antas vara en vilja från företaget att anpassa sig efter teorin om den flexibla organisationen (Olofsdotter, 2008:7). En funktionellt flexibel kärna av arbetskraft skall kompletteras med en periferi av numeriskt flexibel arbetskraft (Atkinson & Gregory, 1986:13). Det saknas dock studier på hur företagets inre maktförhållanden påverkas av en sådan organisering. Syftet med denna studie är att beskriva och kartlägga hur en organisations maktstrukturer påverkas av uppdelningen av organisationens arbetskraft enligt kategorierna funktionellt- och numerisktflexibel arbetskraft. För att uppnå detta syfte så har en kvalitativ studie, bestående av observationer och intervjuer, genomförts på ett företag inom den marina tillverkningsindustrin. Studiens resultat visar på att företagets informella maktstrukturer ändras till följd av användningen av inhyrd arbetskraft. Produktionen i det studerade företaget är organiserat så att verkstadsarbetare ifrån de båda arbetskraftskategorierna, funktionellt och numeriskt flexibla, utvecklar ett ömsesidigt beroende. Det ömsesidiga beroendet gör att den statusökning som den ordinarie personalen skulle få, som en följd av att utgöra den funktionellt flexibla delen av företaget, uteblir. Den uteblivna statusförhöjningen för de anställda leder i sin tur till ett känslomässigt avståndstagande till företaget. Studien har därmed visat på att uppdelningen av arbetskraften i två kategorier får inverkan på organisationens sociala strukturer. En inverkan som tidigare lämnats outforskad.

<p>”Politiken är ett spel, avskuret från det verkliga livet! Det är för att omskapa politikensinnehåll och metoder som kvinnorna bör engagera sig. Vitsen med den kvinnligarösträtten, dyrt vunnen 1921, är inte att förmera antalet röstsedlar, utan att ändra politikens riktning och för detta måste kvinnorna skolas i medborgarskap”</p><p>Orden är Elisabeth Tamms i ett radioprogram från 1940 och hon kom attleva hela sitt liv efter dessa ord. Trots att Elisabet Tamm aldrig trodde påpartiväsendet lät hon sig ändå väljas till både kommun och riksdag. Hon ären av de kvinnor som utmanade manssamhället på 1920-talet. Hon gjordedet med stor entusiasm, skärpa och intelligens tillsammans med en gruppav andra färgstarka personligheter: Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, AdaNilsson, Honorine Hermelin, m.fl. Tillsammans bildade de den inre kretsenav Fogelstadgruppen. Det var också dessa kvinnor som stod bakomtidskriften Tidevarvet.</p><p>Mellan åren 1923 till 1936 gavs Tidevarvet ut, och var en radikalveckotidning. Fogelstadgruppen arbetade för att integrera kvinnorna isamhällsdebatten. På vilka sätt utmanade Fogelstadgruppen dåtidensgenusdiskurs och rådande normer och ideal? Vilka metoder använde de föratt öka sitt politiska inflytande i samhällsdebatten? Det ska uppsatsenförsöka besvara.</p>

”Politiken är ett spel, avskuret från det verkliga livet! Det är för att omskapa politikensinnehåll och metoder som kvinnorna bör engagera sig. Vitsen med den kvinnligarösträtten, dyrt vunnen 1921, är inte att förmera antalet röstsedlar, utan att ändra politikens riktning och för detta måste kvinnorna skolas i medborgarskap” Orden är Elisabeth Tamms i ett radioprogram från 1940 och hon kom attleva hela sitt liv efter dessa ord. Trots att Elisabet Tamm aldrig trodde påpartiväsendet lät hon sig ändå väljas till både kommun och riksdag. Hon ären av de kvinnor som utmanade manssamhället på 1920-talet. Hon gjordedet med stor entusiasm, skärpa och intelligens tillsammans med en gruppav andra färgstarka personligheter: Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, AdaNilsson, Honorine Hermelin, m.fl. Tillsammans bildade de den inre kretsenav Fogelstadgruppen. Det var också dessa kvinnor som stod bakomtidskriften Tidevarvet. Mellan åren 1923 till 1936 gavs Tidevarvet ut, och var en radikalveckotidning. Fogelstadgruppen arbetade för att integrera kvinnorna isamhällsdebatten. På vilka sätt utmanade Fogelstadgruppen dåtidensgenusdiskurs och rådande normer och ideal? Vilka metoder använde de föratt öka sitt politiska inflytande i samhällsdebatten? Det ska uppsatsenförsöka besvara.

The purpose of this thesis is to, by implementing the theories of Maud Eduards and Carole Pateman on some of the testimonies found under the hashtag #imaktenskorridorer, explain why sexual harassments exist within Swedish politics. Our main focus will be power structures and the culture of silence concerning sexual harassments. By examining the testimonies, we find that the majority of the supposed perpetrators are elderly men in positions of power and that these positions often are used to take advantage of and further subordinate women. We also find that the supposed perpetrators rarely had to answer for the acts of sexual harassment even though the existence of the assaults most of the times came to light. Our conclusion is, based on the two theories we use, that the existence of sexual harassments within Swedish politics can be explained by various factors. Although the main one is wellestablished power structures based on the division of men and women. These power structures impregnate our whole society and we mean that they are even stronger within politics, in the corridors of power.

I det här examensarbetet var syftet att utforska hur några förskollärare uppfattar begreppen delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet och hur de arbetar med detta i praktiken. I studien fokuseras maktstrukturer och normerande praktiker som råder i förskolan och hur dessa kan ha en negativ inverkan på barns möjligheter att göra sin röst hörd och få ett reellt inflytande över sin vardag. Studien belyser hur dessa maktstrukturer och dominerande diskurser kan rubbas genom att inta ett barnperspektiv. För detta syfte genomfördes den kvalitativa studien på tre olika avdelningar och förskolor och med barn mellan 1–5 år där både intervju av en förskollärare och observation av en samlingssituation genomfördes. Resultatet pekar på att förskollärares förhållningssätt, de normerande praktikerna påverkar barnens möjligheter till delaktighet och inflytande samt att yttre faktorer som personalbortfall, tidspress och stora barngrupper utgör hinder för att utföra det demokratiska uppdraget som framhålls i förskolans läroplan. En övergripande slutsats som kan dras utifrån arbetet är att barns delaktighet generellt är inskränkt.

The study analyses fiction used in upper secondary schools in the subject of English in the aims of connecting it to the Swedish concept of “värdegrunden” (foundation of values) which all education in Swedish schools must be based on. The study aims to answer the question of how teachers work with fiction in relation to the foundation of values, and to identify which power structures and norms occur in the fiction they use in relation to sexuality, ethnicity, and equality. The methods used in this study are semi structured interviews and an intersectional analysis. The study has found that the teachers use different strategies when working with “värdegrunden” and literature, such as normalisation by including LGBT and POC-themed (People of Colour) books into English language education, working around specific themes, and giving students the opportunity to reflect and discuss the books together in order to combat discrimination and encourage tolerance.

This study aims to explore how Swedish comprehensive planning discusses different claims to power and also which claims are able to impact the public space. The study also seeks to examine how underlying power structures are affected by municipal comprehensive planning and how modern-day planning manages inequalities between different demographic groups. The concept of territoriality is used in this research in order to explore different kinds of planning approaches and notions of power. Empirical analysis is used as a tool in order to analyse and dissect two comprehensive plans made by municipalities in the Stockholm area. This is done from a standpoint that favours social sustainability. The results show that although municipal planning has implemented numerous aspects of social sustainability, and many of the planning approaches can be justified by environmental sustainability, both plans have been found lacking in regards to consideration for building structures already in place, many of these established during the post-war period and affected by social alienation. The study concludes that there are other types of power notions that modern day planning does not consider on a comprehensive level, thereby ignoring individual needs of citizens and potentially strengthening present power structures.

Politisk korrekthet är en komplex term. Den här uppsatsen undersöker hur åsikter om denna term uttrycks och hur detta påverkar oss i sociala sammanhang. Empirin består utav djupintervjuer med totalt åtta informanter. För analys av materialet så har teoretiska verk av exempelvis Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Emile Durkheim, Erving Goffman använts som verktyg. Resultatet av studien visar att det existerar varierade uppfattningar om vad politisk korrekthet innebär och att hur dialogerna ser ut påverkar vår interaktion och förmedling av åsikter.

Syfte med denna studie har varit att få en förståelse om barns interaktioner, i den fria leken, för att utveckla kompetensen kring kamratkulturer och därigenom kunna stötta barnens samspel. Därtill vill vi belysa hur barn använder makt, inom den existerande kamratkulturen, samt hur inkludering och exkludering påverkar barns välmående. För att synliggöra barns interaktionsprocess blev vårt metodval en mediaetnografisk studie, en icke-deltagande observation med stöttning av ett semistrukturerat observationsschema. Empirin hämtades från TV-programmet “Våra barns hemliga liv” (2020). I vår analys, utifrån symbolisk interaktionism och Corsaro, har vi kommit fram till hur barn inkluderar, exkluderar samt använder makt inom kamratkulturen. I både analysen och diskussion visualiseras olika strategier samt hur barn skyddar interaktionsutrymmet. Slutsatsen visar att det är viktigt att professionen har kompetens om hur barnen konstruerar relationer och vikten av hur dessa konstruktioner skall stöttas för att stimulera barnens välbefinnande.

Abstract The purpose of this study is to analyze and find explanations in literature for the gender-controlled dynamics contained in the selected quotations, using the theoretical starting points of the essay and under the theme power structures between men and women. The analysis draws of theories of gender, feminism, power and underlying linguistic factors that make, and in what way, the message reach the reader. The study has focused on three excerpts from the books of Margareta Strömstedt Jag skulle så gärna vilja förföra dig – men jag orkar inte (I would love to seduce you - but I can't cope) and Natten innan de hängde Ruth Ellis och andra berättelser ur mitt liv (The nigth before hanging Ruth Ellis and other stories from my life), and an excerpt from the book Klubben (The Club) of Matilda Gustavsson. The analysis explores texts that describe sexual assaults and reveals positions of power and male dominance. Not only male physical violence, even social norms and social power relations prevent women from resistance. The texts express female frustration and discontent about having to accept being an object of male dominance.