• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 60
  • Tagged with
  • 60
  • 19
  • 19
  • 17
  • 16
  • 13
  • 11
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Lärarens upplevelser av arbete med genus och jämställdhet i klassrummet : lärarens roll för arbete med värdegrunder i skolan / The teacher´s experiences of working with gender and gender equality in the classroom

Kaijser, Elin January 2020 (has links)
Människor har genom alla tider behandlat varandra olika och haft olika uppfattningar om hur vi bör uppträda och bete oss utifrån kulturella och social föreställningar om genus. De normer och föreställningar som finns kring manligt och kvinnligt begränsar både flickor och pojkar såväl inom skolan som utanför. Forskning har visat på att elever blir behandlade utifrån genus och att även lärarnas arbetssätt och bemötande bidrar till de redan existerande stereotypa könsrollerna. Syftet med den här rapporten var att ta reda på hur några religionslärare i gymnasieskolan, ser på genusfrågor och hur de arbetar med genusfrågor i klassrummet. Metoden som valdes för arbetet var intervjuer, planer fanns också att parallellt med intervjuer göra en observationsstudie i klassrummet men på grund av Coronavirusets utbrott var det inte möjlighet att genomföra observationsstudie. Slutsatsen som kunde dras av arbetet visar att lärarna kan ha personliga värderingar med sig som kan påverka deras upplevelser om vem som tar mest plats i klassrummet, samt att de kvinnliga lärarna har en tendens att fokusera mer på det kvinnliga perspektivet under sina lektioner. Detta dock något som kunde tolkas av resultatet och av intervjuerna och visar inte om det gäller generellt för alla.
32

Intersektionalitet och maktstrukturer i skönlitteraturens värld : En läromedelsgranskning av skönlitterära texter i en läroboksserie i ämnet svenska / Intersectionality and power structures in the world of fiction : A study material review of fiction texts in a textbook series in the subject of Swedish

Kihlberg, Emma, Atle, Ylva January 2019 (has links)
Bakgrund: Skolans värdegrund bygger på tanken om alla människors lika värde och skolan ska arbeta för att motverka maktstrukturer som exempelvis könsmönster och rasism. Under sin grundskoleutbildning får elever ta del av en stor mängd skönlitteratur, vilket delvis sker genom läroböcker. I skönlitterära texter förekommer det olika karaktärsbeskrivningar, miljöer och värden som kan bidra till att olika maktstrukturer skapas och förmedlas genom språket både implicit och explicit. Dessa maktstrukturer skapas inte enbart genom att olika identiteiskategorier som kön, klass, och etnicitet verkar enskilt, utan även genom att de samverkar med varandra. Då den statliga granskningen av läromedel upphörde på tidigt 1990-tal i samband med att skolan blev kommunal medförde detta att det inte längre finns någon garanti för att de läromedel som används är i enighet med skolans värdegrund. Detta gör att det blir av betydelse att granska läromedel. Tidigare forskning inom ämnet visar övergripande att skönlitterära texter i läromedel förmedlar normreproducerande konstruktioner av det manliga och kvinnliga könet samt att det manliga västerländska konstrueras som normen. Forskningen visar även övergripande att konstruktioner av klass, kön, och etnicitet samverkar och bidrar till att skapa maktstrukturer där det icke-västerländska positioneras i underläge mot det västerländska samt det kvinnliga positioneras i underläge mot det manliga. Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att problematisera hur olika konstruktioner av kön, klass och etnicitet skapas och samverkar genom karaktärsbeskrivningar i läromedlet Zick Zack Läsrummet åk 4–6. Uppsatsens kompletterande syfte är att problematisera om och isåfall hur olika maktstrukturer konstrueras genom karaktärsbeskrivningarna. Metod: För att uppfylla syftet med studien och besvara frågeställningarna har en kvalitativ textanalys som är inspirerad av ett fåtal diskursanalytiska utgångspunkter tillämpats på skönlitterära texter från läromedlet Zick Zack Läsrummet åk 4–6. Resultat: Resultatet av vår undersökning visar att karaktärerna i läroböckerna till största del är normreproducerande. Undersökningen visar att kön, klass och etnicitet skapas och samverkar genom i huvudsak normreproducerande konstruktioner och därmed befäster maktstrukturer. Vår övergripande analys visar att maktstrukturerna "manligt överordnat kvinnligt", och "västerländskt överordnat icke-västerländskt" skapas genom karaktärsbeskrivningarna i de skönlitterära texterna.
33

Män i förskolan: Tillgång eller risk? : - / Men in preschool: Asset or risk? : -

Ekman, Linda, Sundström, Pontus January 2022 (has links)
Our study aims to shed light on the uneven representation of male and female teachers in the Swedish preschool system, but also specifically male preschool teacher´s role in relation to a female dominated domain. Considering both parents and male preschool teacher´s perspektive, er condukted a quantitative survey aimed towards parents and a qualitative interview study aimed to male preschool teachers. The theoretical framework used to analyze our material were an intersectional and a phenomenograpic approach where we studied a variety of experiences and perspektives om what kind of role gender plays in preschool. Conclusions from our analysis show that male preschool teachers express a general discomfort performing intimate woek duties included in a preschool teacher+s job, worrying about parents´views on the risk of sexual abuse on their children, regarding the preschool teacher´s gender. Our study showed a general discomfort, but also a divided view from parents on the fact that male preschool teachers exist, but it was also concluded that gender should not be a deciding factor in what kind of duties a preschool teacher should be allowed to perform. The study contributes a wide perspektive on the problematic situation experienced by parents regarding male preschool teachers, but it also sheds light on the fundamental rigid gender norms, contributing further prejudice towards male preschool tachers.
34

Trygghet i det offentliga rummet : En studie om kvinnors upplevelser av att befinna sig i det offentliga rummet / Safety in the public space : A study of women's experiences of being in the public space

Marouki, Gabriel January 2022 (has links)
Uppsatsens syfte är att studera kvinnors upplevelser av otrygghet i Karlstads stadskärna och hur otryggheten kommer till uttryck. Studiens frågeställningar är avsedda att besvaras av kvinnorna som deltar i denna studie, och de frågor som besvaras är: Vilka platser anser kvinnor vara otrygga och hur kan platserna tolkas/förstås ur ett feministiskt geografiskt perspektiv, och vilka faktorer har bidragit till att dessa platser upplevs som otrygga?, Hur påverkas kvinnors rörelsemönster under kvällstid av vardagsrädslor?, Har kvinnornas upplevda otrygghet resulterat i att de utvecklat några strategier för att känna sig mer trygga? Denna studie utgår från en socialkonstruktionistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt, vilket betyder att kvinnors erfarenheter och upplevelser av det offentliga är i fokus i denna studie. Samtidigt används en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer kombinerad med en så kallad kartmetod. Tre fokusgrupper bildades, vardera med tre kvinnor som deltog, och diskussionerna har skett i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens tidigare forskning bygger på olika relevanta studier och teorier såsom feministisk teori. I analysen kopplas empirin det vill säga kartmetoden och diskussionerna från fokusgrupperna till studiens tidigare forskning.  Studiens slutsatser har bland annat visat att rädsla verkar handla om män snarare än platser, och mer om områden än platser, det visar till exempel att rädsla för män kvarstår även när man exempelvis tillämpar fysiska planeringsåtgärder, detta beror på samhället består av både fysiska och sociala strukturer. Dessutom visar analysen att platserna Gubbholmen, Herrhagen, Tingvallastaden, parker, Klara, busstationen, upplevs som otrygga enligt fokusgrupperna. Faktorer som mörkt/dålig belysning, folktomt/rörelse, sociala faktorer och öppna platser/svåra att se, har nämnts som bidragande faktorer till otryggheten. En annan slutsats är att tid på dygnet är en av de viktigaste faktorerna till varför kvinnor upplever otrygghet i offentliga rum, samt att alla individer inte har samma mobilitetsmöjligheter, vilket kan bero på tid på dygnet. En ytterligare slutsats är att kvinnor använder sig av olika strategier för att exempelvis undvika otrygga platser. Kvinnornas strategier kan delas in i två kategorier defensiva (undvikande) respektive offensiva strategier (anpassade). Defensiva strategier (undvikande) handlar om att undvika vissa platser som anses vara otrygga. Offensiva strategier (anpassade), går ut på att kvinnor bär på ett defensivt föremål eller försöker undvika att dra till sig så mycket uppmärksamhet genom att klä sig mindre feminint. / The purpose of the essay is to study women's experiences of unsafety in Karlstad's city center and how it is expressed. The study's questions are intended to be answered by the women who participate in this study, and the questions that are answered are: Which places do women consider unsafe and how can the places be interpreted/understood from a feminist geographical perspective, and what factors have contributed to these places being experienced as insecure ?, How are women's movement patterns affected in the evening by everyday fears ?, Have the women's perceived insecurity resulted in them developing some strategies for feeling more secure? This study is based on a social constructionist theoretical theory, which means that women's experiences in the public sector are in focus of this study. At the same time, a qualitative method is used in the form of focus group interviews combined with a so-called map method. Three focus groups were formed, each with three women who participated, and the discussions took place in the form of semi-structured interviews. The study's previous research is based on various relevant studies and theories such as feminist theory. In the analysis, the empirical data, i.e. the map method and the discussions from the focus groups, are linked to the study's previous research. The study's conclusions have shown that fear seems to be about men rather than places, and more about areas than places. It shows for example that fear of men remains even when for example applying physical planning measures, this is because society consists of both physical and social structures. In addition, the analysis shows that the places Gubbholmen, Herrhagen, Tingvallastaden, parks, Klara, and the bus station, are perceived as unsafe according to the focus groups. Factors such as dark/poor lighting, vacancy/movement, social factors and open spaces/difficulty to see, have been mentioned as contributing factors to insecurity. Another conclusion is that time of day is one of the most important factors for why women experience insecurity in public spaces, and that not all individuals have the same mobility opportunities, which may be due to time of day. A further conclusion is that women use different strategies to, for example, avoid unsafe places. Women's strategies can be divided into two categories of defensive (avoidant) and offensive strategies (adapted). Defensive strategies (avoidance) are about avoiding certain places that are considered unsafe. Offensive strategies (adapted), involve women carrying a defensive object or trying to avoid attracting as much attention by dressing less feminine.
35

Att synliggöra arbetarförfattaren : En analys av köns- och nationalitetsperspektiv på arbetarförfattaren / Making the Working-Class Writer Visible : An Analysis of Gender and Nationality Perspectives on Working-Class Writers

Forsberg, Sandra, Nord, Fia January 2023 (has links)
Sedan arbetarlitteraturen uppmärksammades i Sverige har den haft en särställning i den svenska litteraturen. Arbetarlitteraturen är dock inte endast ett svenskt fenomen. Med tätare relationer mellan länder och en ökad globalisering ställs det allt högre krav på att skolan ska spegla denna process. Vilken litteratur som ska användas i undervisningen är dock inte reglerad i svenskämnet i gymnasieskolan. Det innebär att läromedelsförfattare av kursböcker avsedda att användas i gymnasieskolan har möjligheter att göra ett urval angående vilka arbetarförfattare som inkluderas. Syftet med studien är att kartlägga eventuella maktstrukturer och ojämlikheter med grund i intersektionell teori och olika kunskapssyner. Detta görs genom att undersöka hur representationen av arbetarförfattarna ser ut gällande kön och nationalitet i tio utvalda kursböcker samt att undersöka med vilka ord fyra utvalda arbetarförfattare beskrivs utifrån kön och nationalitet. Kursböcker används som material och analyseras med en innehållsanalys som metod. Empirin har dels analyserats kvantitativt via SPSS, dels kvalitativt genom manuell frekvensanalys med efterföljande tolkningsarbete och tematisering. Resultatet för den kvantitativa delen visade en överrepresentation av manliga, svenska arbetarförfattare. Resultatet för den kvalitativa delen visade, genom intersektionell analys, ett språkbruk som kan indikera föreställningar om biologisk natur hos arbetarförfattarna. Föreställningar om biologisk natur var mer omfattande hos de svenska arbetarförfattarna än de icke-svenska arbetarförfattarna. Detsamma gällde för tankar som kan indikera föreställningar om kulturell natur hos den svenska arbetarförfattaren. Kvinnorna och den icke-svenska mannen stereotypiserades i högre utsträckning än den svenska mannen. Genom detta har vi kunnat identifiera att vetenskaplig rationalism och delvis social rekonstruktionism förekom i kursböckerna. Slutsatserna är att en normativitet uppstår och reproduceras i kursböckerna. Det finns en hierarkisk ordning kring vilken kunskap som anses viktigast för elevers bildning. Detta leder till att förmågan att se sig själv som en del av ett större sammanhang begränsas hos elever i det mångkulturella klassrummet.
36

”Om vi belönades, var det för att vi var trofasta anhängare”. : En kvalitativ innehållsanalys om en sluten nyreligiös rörelse från ett maktperspektiv.

Magnusson, Erika January 2022 (has links)
Denna uppsats identifierar och studerar maktstrukturer och maktutövande i ettnyreligiöst samfund som betraktas innehålla sekteristiska drag. Samfundet som kommeratt tillämpas i uppsatsen är det omdiskuterade samfundet Familjen, tidigare benämndsom Guds barn. Det undersöks även hur Michel Foucaults maktteorier kan blitillämpade på dessa maktstrukturer och maktutövanden. Den teoretiska utgångspunktenutgår ifrån Foucault maktteorier, genom innehållsanalys med kvalitativ inriktning.Resultatet påvisar att det förekommer ett antal maktutövanden och maktstrukturer inomdet aktuella samfundet, vilket alla hade möjlighet att bli associerade med Foucaults synpå makt på olika vis.Det förefinns en tråd mellan de förekommande strukturerna i Familjen och Foucaultstanke- och synsätt angående makt, med klargöranden och redogörelser hur de associeraroch sammankopplar med varandra
37

“Jag är normbärare, vad vill jag förmedla?” - en aktionsforskningsstudie om normkritisk pedagogik / ”I´m a carrier of norms, what do I want to convey?” - an Actionresearch Study of Normcritical Pedagogy

Kraft, Hilda January 2016 (has links)
I detta examensarbete får du följa en aktionsforskningsprocess genom alla dess delar. Forskaren och två verksamma lärare på en grundskola vill undersöka hur normkritisk pedagogik kan bedrivas i undervisningspraktiken. Normkritisk pedagogik är ett verktyg för att förstå och synliggöra hur olika normer samverkar och skapar obalans i makt samt hur de kan ifrågasättas för att förändra ojämlika strukturer. Syftet med studien är att bidra till att utveckla normkritiska undervisningspraktiker i historieundervisningen. Vi ville ta reda på vad det innebär att arbeta normkritiskt och hur ett avgränsat tema i historieundervisning kan utformas utifrån ett normkritiskt perspektiv. Det har också undersökts på vilket sätt normkritisk pedagogik kan förändra lärares pedagogiska grundsyn samt hur normkritiska perspektiv kan bli en inkluderad del av lärares undervisningspraxis. För att finna svar på frågeställningarna har de kvalitativa metoderna intervju och videoobservation använts. Både forskningsprocessen och dess resultat har granskats med hjälp av de tre följande teoretiska områdena: Judith Butlers (1990) queerteori, Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris (2005) intersektionalitetsteori samt Kevin Kumashiros (2002) utbildningsstrategier för arbete mot diskriminering. Resultatet visar på hur lärares insikter kring betydelsen av sin egen roll i normförmedlingen växer fram parallellt med arbetet med eleverna. Vidare redovisas olika sätt att bjuda in eleverna till det kritiska granskandet av normer. Läsaren får följa hur lärarna provar sig fram för att synliggöra och ifrågasätta normen samt inkludera normbrytande perspektiv på ett självklart sätt i undervisningen. Några specifika normkritiska metoder och mer generella förhållningssätt provas i klassrummet och lärarnas reflektioner kring utfallet porträtteras. Slutsatserna visar på att lokalt värdefull kunskap har skapats samt att flera slutsatser är generellt intressanta för pedagogiska verksamheter i allmänhet. Utifrån de erfarenheter studien har gjort har det därför utformats en normkritisk checklista för lärare.
38

Jag är prinsessa och du är sten : om maktstrukturer i barns lek / I am a princess and you are a stone : about power structures inchildrens play

Larsson, Anna Charlotta, Hedblom, Elizabeth January 2023 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka maktstrukturer och maktuttryck i barns fria lek i förskolan. I studien granskas och kartläggs hur maktstrukturer ser ut och vilka maktuttryck som kan finnas i barns fria lek. Förhandling kan övergå till maktutövning vilket observationerna i studien har visat. Barn med högre status har bättre förhandlingsposition när regler för lek ska fastställas. Metoden som använts för studien är kvalitativa observationer. För att hitta svar på de forskningsfrågor vi ställt utfördes åtta kvalitativa observationer på barn i femårsåldern på en förskola i Sverige. Genom att bearbeta, bryta ner och analysera det insamlade materialet fick vi svar på våra forskningsfrågor. Vår studie har sin utgångspunkt i Foucaults och Webers maktteorier. Foucaults teori bygger på att maktutövning är relationell och böljar mellan individer. Den som ena stunden utövar makt kan i nästa stund vara offer för maktutövning. Weber beskriver olika typer av ledare som med sin höga sociala position kan utöva makt. Båda dessa teorier är relevanta för studien. Foucault och Weber menar också att makt föder motstånd vilket kan ske både individuellt och i grupp. Resultatet av studien visar att makt förekommer både i lek och vid förhandling. Observationerna visar hur förhandling kan övergå till maktutövning. Barn använder olika strategier och hittar olika sätt att markera och behålla sin makt. I observationerna kunde inte enbart maktutövning påvisas utan även motstånd mot lekens ledare kunde urskiljas. Vi har identifierat två olika maktstrukturer. Den ena är en hierarkiskt uppbyggd struktur med en ledare på toppen. Den andra är en plattare struktur där barnen har lika stora möjligheter att påverka leken. Olika maktuttryck som nyttjas i den fria leken har också kartlagts. Uttryck som bland annat exkludering och manipulation har identifierats i studien.
39

Nya etiska dilemman inom Artificiell Intelligens : En analys av en statlig myndighets jämställdhets och jämlikhetsarbete inom AI. / New ethical dilemmas in Artificial Intelligence : An analysis of how a Swedish stateinstitution works with DEI in AI.

Abrahamsson, Hedvig January 2022 (has links)
This study explores the ways a Swedish state agency works with equality during the making oftheir AI-chatbots. The study explores an AI-team’s work in dealing with questions of equality,with equality through own experiences and values, the study has also placed its central themesaround equality work and language. The study does this with help of what Sara Ahmed callsinstitutionalized work. The study concludes that what Edmund Husserl calls the natural attitudeto working with equality constitutes a risk of leaving out perspectives and experiences. Workingwith Swedish as the state language, the study discusses how the use of language might representwhiteness and what effects this use of language may have on the interaction with their chatbot.The study has based its material around interviews made with six members of the state agenciesAI-team as well as programmed words and sentences in the chatbot. / <p>Ingen anmärkning</p> / Nej
40

Introverta barns förutsättningar i förskolan : - / The prerequisites of introverted children in preschool : -

Blixt, Ewelina January 2022 (has links)
Vårt samhälle bygger på extrovertism och de extroverta egenskaperna har blivit normen. Barnen lär sig tidigt att anpassa sig till samhällets krav och förväntningar genom normaliseringspraktiker som skola och förskola där läroplanen för förskolan skriver att förskolans uppgift är att forma barnen till aktiva samhällsmedlemmar. Syftet med studien är att studera hur pedagoger i förskolan arbetar med introverta barn och deras behov samt förutsättningar. För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ studie där fyra pedagoger med olika bakgrunder intervjuades inom södra Sverige. Resultatet analyserades med en intersektionell teori vars fokus var att få syn på makten förskolan har över introverta barn och deras behov. Resultatet visade att introverta barns utmaningar i förskolan kan delas in i tre kategorier, normer, miljö och kunskap där normerna och förväntningar på barnen i förskolan kan skapa svårigheter för bland annat introverta barns självsyn eftersom dessa barns personlighetsdrag inte alltid passar in i verksamheten. Barnen kan hamna utanför gemenskapen och känna sig annorlunda. Förskolans miljö uttrycks inte vara anpassad åt introverta barns behov där det inte alltid finns möjlighet för barnen att få vara själva och ladda om i en lugn miljö. Kunskapen om introvertism och introverta barn uttrycks vara låg, vilket kan skapa fler utmaningar för introverta barn då deras behov och förutsättningar inte förstås. Alla dessa utmaningar skapas och påverkas av olika maktstrukturer i förskolan där pedagogerna anser att de inte har mycket makt över att påverka förskolan förutom på verksamhetsnivå. Detta skapar en känsla av maktlöshet hos vissa pedagoger. Läroplanen för förskolan uttrycks vara tolkningsbar och i vissa fall motsägelsefull som sedan kan skapa variation inom förskoleverksamheten och dess syfte.

Page generated in 0.1009 seconds