Sammanfattning Att planera för mer trygga och jämställda miljöer där både män och kvinnor, barn och gamla känner en större känsla av trygghet är väldigt aktuellt inom den fysiska planeringen. Uppsatsen tar avstamp i problematiken om att det finns en vilja att planera för trygghet men att det saknas riktlinjer i hur trygghet och jämställdhet kan uppnås. Uppsatsen syftar till att bidra med en ökad kunskap och förståelse kring möjligheten och förmågan att planera för trygghet genom att se till olika gömda narrativ om trygghet. Problemformuleringen har operationaliserats i tre frågor som senare ska diskuteras. —   Hur genereras kunskap om trygghet inom planeringen?                —   Vilka antaganden om trygghet finns inom planeringen? —   Vilka åtgärder föreslås för att åstadkomma tryggare miljöer?  Uppsatsen teoretiska perspektiv bygger på postrukturalism och intersektionalitet som både är två teoretiska ansatser som ämnar att se bortom det hegemoniska narrativet för att hitta de historier och berättelser som gömmer sig bakom den. Intersektionella perspektivet hävdar att det finns maktstrukturer i samhället baserade på genus, klass och etnicitet som hindrar vissa berättelser från att berättas. Den tidigare forskningen fokuserar på maktrelationer och speciellt den mellan män och kvinnor och den otrygghet kvinnor känner för vissa offentliga platser. Undersökningen av trygghetsvandringarna visar på att det är snarare ålder än genus som påverkar en aktörs upplevda känsla av otrygghet. Vidare ses ungdomar som de aktörer som orsakar otrygghet medan barn och äldre ses som de aktörer som upplever otrygghet. Resultatet visar också på att narrativen är väldigt skilda och att det finns många scener som uppfattas otrygga. Diskussion lyfter problematiken med tanken om kunskap som något objektivt, något som kan legitimera en viss typ av fysisk åtgärd i planeringen. Den kunskap som trygghetsvandringar genererar argumenteras för att vara en reproducering av en redan berättade historia om trygghet. En berättelse baserad på en hegemonisk föreställning om vad trygghet innebär. Vidare diskuteras att de antaganden som finns om trygghet i planeringen inte nödvändigtvis behöver vara sanna. Idén om att genus är en de viktig faktor om man ser till maktrelationer och vilka berättelser om trygghet som har möjlighet att berättas kan ifrågasättas då enligt undersökningen är snarare ålder som avgör aktörers möjlighet att berätta sina historier. Vidare diskuteras hur fysiska åtgärder för att skapa en tryggare miljö kan verkligen leda till tryggare miljöer, huruvida detta är en placeboeffekt kan diskuteras. Utifrån undersökningen samt diskussion har följande slutsatser dragits. Kunskap är en viktig faktor inom planeringen för att legitimera vissa typer av åtgärder. De narrativ som har identifierats visar på att den kunskap som generas är en reproducering av en redan etablerad berättelse över vad trygghet är och vad det innebär att vara otrygg. Vidare visar undersökningen att de antaganden som finns över trygghet inte nödvändigtvis behöver vara sanna. De identifierade narrativen visar att det är snarare ålder som maktfaktor än genus som förklarar vilka berättelser som blir hörda. Vidare visar undersökningen att otrygghet kan planeras bort med hjälp av fysiska åtgärder men då skapandet av en placeboeffekt. För att skapa riktig trygghet behöver det sociala och maktrelationerna mellan olika aktörer tas med in i ekvationen. Mångfalden av personer och berättelser visar på en svårighet att planera för en trygg miljö där alla känner sig inkluderade. Till sist dras slutsatsen att trygghetsvandringarna som medel sätter själva ramarna för vilka berättelser som blir berättade.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenheter och kunskaper om barn som riskerar att hamna i, eller befinner sig i utsatthet. Samt hur kunskaperna och erfarenheterna möjliggör eller förhindrar att barn som befinner sig i utsatthet identifieras av förskolan. Studien synliggör hur pedagoger beskriver barns utsatthet och vilka strategier de har för att identifiera och möta barn i utsatthet. Eftersom olika rapporter och studier visar på att den psykiska ohälsan hos barn är ett växande samhällsproblem och att förskolan uppmärksammas som en plats där upptäckande av barn som far illa är stor, är studien ytterst relevant för yrkesverksamma inom förskolan.    Empirin samlas in genom kvalitativa intervjuer och analyseras utifrån ett intersektionellt perspektiv. I resultatet framkommer det likheter med tidigare forskning som visar på att förskolans personal behöver mer kunskap om olika sätt barn kan riskera att hamna i utsatthet på. Resultatet visar även på att pedagogernas föreställningar och förväntningar bidrar till identifierandet av barn som befinner sig i utsatthet. Samtliga av de intervjuade personerna bekräftar att förskolan har en stor, viktig och avgörande roll för barns välbefinnande.

Studien är ämnad att kritiskt granska nyhetsrubriker i kvällstidningar i Sverige, ur ett jämställdhetsperspektiv. Rubrikerna som granskas i studien har publicerats digitalt i Aftonbladet och Expressen, med anledningen av att det är Sveriges två största kvällstidningar i tabloidformat (Via TT, 2021). Syftet med den kritiska granskningen är att identifiera om, och i så fall hur, patriarkala maktstrukturer tar sig uttryck i rubrikerna. De patriarkala maktstrukturer som kommer granskas i studien är rollfördelning, ideal brottsofferstatus och skuldbeläggning av offer. Rubrikerna jämförs i sin tur med ingressen, för att kunna säkerställa vilken typ av information kring brottet som har inkluderats, eller exkluderats i rubriken. Det teoretiska ramverket, som kommer användas för att diskutera analysresultatet, består av Hirdmans (1988) definition av könsmaktsordningen samt relevansteorin enligt Sperber och Wilson (2012). Metoden som använts är en kvalitativ textanalys i kombination med en ideologkritisk analysmetod. Analysmallen bygger på van Dijks (1990) definition av en rubriks idealfunktion samt det teoretiska begreppet rollfördelning (van Leeuwen, 1996), kriterierna för ideal brottsofferstatus enligt Christies (1986) och skuldbeläggning av offer (Fisher & Lab, 2010). Baserat på det teoretiska ramverket, som också ligger till grund för analysmallen, har analysfrågor konstruerats och delats upp i tre kategorier. Kategorierna är följande: ”Rubrikens funktion och innehåll”, ”Brottshändelsen” och ”Brottsoffret”. Analysresultatet visar att de patriarkala maktstrukturerna: rollfördelning, ideal brottsofferstatus och skuldbeläggning av brottsoffer återkommer i flera av de nyhetsrubriker som analyserats, om än i olika utsträckning. En majoritet av rubrikerna som granskats beskrev endast delar av brottet, i stället för att ge läsaren en helhetsbild av det som inträffat. Dessutom, angavs det kvinnliga brottsoffret som aktivt i stället för passivt i flertalet av rubrikerna och det förekom även en indirekt skuldbeläggning av det kvinnliga brottsoffret eftersom brottsrubricering saknades, eller den misstänkte manliga förövaren inte nämndes. Resultatet från den här studien, visar att Aftonbladet och Expressen har en bit kvar till en helt jämställd brottsjournalistisk nyhetsrapportering. / The study is intended to critically examine news headlines in evening newspapers in Sweden, from a gender perspective. The headlines examined in the study were published digitally in Aftonbladet and Expressen, since they are Sweden's two largest evening tabloid newspapers (Via TT, 2021). The aim of the critical review is to identify whether, and if so how, patriarchal power structures are expressed in the headlines. The patriarchal power structures that will be examined in the study are role assignment, ideal victim status and victim blaming. The headings will in turn be compared to the preamble, to ascertain what kind of information about the crime has been included or excluded in the heading. The theoretical framework, which will be used to discuss the results of the analysis, consists of Hirdman's (1988) definition of the gender power order and the theory of relevance according to Sperber and Wilson (2012). The method used is a qualitative text analysis combined with an ideology-critical analysis method. The analysis template is based on van Dijk's (1990) definition of the ideal function of a headline as well as the theoretical concept of role division (van Leeuwen, 1996), the criteria of ideal victim status according to Christie's (1986) and victim blaming (Fisher & Lab, 2010). Based on the theoretical framework, which also forms the basis of the analysis template, analysis questions were constructed and divided into three categories. The categories are “Function and content of the rubric”, “The crime event” and “The crime victim”. The results of the analysis show that the patriarchal power structures of role distribution, ideal victim status and victim blaming are reflected in several of the news headlines analysed, albeit to varying degrees. Most of the headlines examined described only parts of the crime, rather than giving the reader a full picture of what happened. In addition, the female victim was referred to as active rather than passive in most of the headlines and there was also an indirect blaming of the female victim as the crime description was missing, or the suspected male perpetrator was not mentioned. The results of this study show that Aftonbladet and Expressen still have some way to go to achieve fully equal crime reporting.

Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks om könsrelaterade maktstrukturer finns i SVT:s dramakomediserie Fröken Frimans krig och en diskussion förs kring hur dessa strukturer kan cirkulera i samhället. Utifrån en feministisk ansats är syftet att synliggöra och kritisera en del av de maktstrukturer som finns bland män och kvinnor i medier i Sverige. I analysen används främst hegemonisk maskulinitet, rum/plats och strategi/taktik som teoretiska begrepp för att förstå maktstrukturer. Vidare är även diskurs och representation viktiga begrepp. Resultatet av studien är att det kopplat till hegemonisk maskulinitet, plats/rum och strategi/taktik finns könade maktstrukturer som ger män mer makt än kvinnor i medier. Kvinnor kan dock utnyttja olika taktiker och sin position i den hegemoniska maskuliniteten för att skapa sig mer makt. Denna undersökning diskuterar även hur man genom att synliggöra och kritisera kan skapa förändring mot ett mer jämställt samhälle.

Detta arbete är en kritisk textanalys av två läromedel avsedda för svenska för invandrare(SFI) kurs D. Analysen baseras på kritisk diskursanalys, normkritisk forskning ochkritiska vithetsstudier. Uppsatsens syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden ochnormer som inte är uppenbara, genom en granskning av läromedelsproducenternastematiska val och framför allt vad som utelämnats ur läromedlen. Vi utgår frånstyrdokumentens skrivelser om diskriminering och andra värdegrundsfrågor samt vilkenkunskap och stöd som målgruppen ska erhålla. Vi tittar också på potentiellt negativakonsekvenser ur ett pedagogiskt och praktiskt perspektiv som utelämnandet kan få förnyanlända.Analysen visar att läromedlen utelämnat viss kunskap och information som enligt ossborde ha varit med. Utelämnandet kan även ger enligt oss en inkomplett bild av Sverigeshistoriska och samtida samhällsförhållanden än vad som faktiskt råder.Sammanfattningsvis ger studien indikationer på att det finns ett behov av attläromedelsinköpare på skolenheter mer kritiskt granskar läromedel innan inköp, utifrånexempelvis ett normkritiskt perspektiv, efterlevnad av styrdokumentens skrivningar ombl a värdegrund och skrivningar om de behov som läromedlens målgrupp har, innanläromedlen köps in av skolor och används av pedagoger.

Vi verkar i en musikindustri där de med makt får mer makt och de utan makt får ännu mindre makt. Musiker och producenter är vårdslösa i sitt medskapande av industrin genom att jaga kändisskap och uppmärksamhet vilket skapat kryphål för affärsverksamheter att ta etiska ställningar om de vill utnyttja det eller inte. Dessa socialkulturella normer och moralstrukturer kommer till ytan genom att ifrågasätta bland annat när en musiker “lyckats” och vad en musiker är och ställa sig frågan varför. På så sätt utforskar vi gråzoner i våra kulturella värdegrunder. Eftersom musikindustrin växer rhizomatiskt kommer jag kartlägga och synliggöra vad som utgör de maktstrukturer som existerar, därefter kommer jag med rhizomatik och experimenterande design som metod utforska flyktlinjer i form av en musikproduktion där vi rör oss mellan maktstrukturer i alla dess former. / We operate in a music industry where the ones with power get more power and those with  less power gets even less of it. Musicians and producers are reckless in their co-creation of the industry by hunting attention and fame which have created loopholes for businesses to make ethical decisions if they want to exploit it or not. These social-cultural norms and moral structures floats to the surface by questioning, among other things, when a musician have “succeded” and what we define as a musician. In that way we explore the grey areas in our cultural values. Since the music industry grows rhizomatically, I will map and highlight what constitutes the power structures that exist, therefore I will use rhizomatics and experimental design as methods by exploring lines of flight in the form of a music production where we move through power structures in all of its forms.

This study aims to investigate classroom interaction from a gender perspective in Swedish subject in grade 5. The purpose of the study is to investigate if gender structures exist in the classroom of Swedish subject. Here you also include a study of the distribution of speech space and if the case is - such that there exist power structures - what problems these power structures involve and how these affect teachers. I used both qualitative and quantitative interventions combined together as a method for best effect when the methods intertwine. Four descriptive research questions have been formulated to be studied in this study. The main theory utilization in the study is the socio-cultural perspective, gender theory, power perspective and the double hidden curriculum. The quantitative methods consisted an app called Gendertimer. The Gendertimer calculates the space each gender takes, which results in how the speech space in the classroom is distributed. The qualitative methods I used in this study was 4 classroom observations and four teacher interviews in two different schools, geographically located south of Stockholm. The Gendertimer was used during all four observation sessions. The first two lessons in Swedish subject that were observed were teacher-led, while the remaining two were studentled conversations in small groups. The results showed that the majority of the four observation cases were dominated by the boys in the classrooms. During three observation cases, the boys dominated and during one observation the girls dominated. In conjunction with the observation cases and the percentage that was shown, I linked to, among other, Einarsson and Hultman's study (1984) about the so-called two-thirds rule. The rule is that the teacher takes approximately 2/3 of the total speaking in the classroom while the remaining 1/3 is given to the students. Within the students, the male gender takes about 2/3 of the speaking time and the remaining 1/3 is given to the female gender. That rule can be linked to this study.

The purpose of this bachelor thesis is to study how race is represented in four of Försvarsmakten’s video commercials published between 2016 and 2020. Försvarsmakten is a Swedish authority that in recent years has focused on increasing gender and ethnic equality within the organization, which interests us to examine if and how their efforts are transformed in their marketing communication. Considering media’s influence on the ideals and norms that exist in our society, media representations make an interesting and important area to critically study and question. Especially as previous research has shown that ethnic minorities are underrepresented or portrayed in a stereotypical or negative way that upholds racial discrimination, both in media and in reality. The aim of this essay is therefore to study if there is a difference in the representation of white people and people of color (POC) in the selected video commercials, as well as to interpret potential underlying messages and ideologies. The theory and method that will be applied is postcolonial theory and multimodal critical discourse analysis (MCDA). A positive tendency is shown in the final results with both white people and POC acting in leading roles and background roles. However, there is no interaction between whites and POC in any scene, and in most cases they are represented in homogeneous groups which can indicate segregation. Further on we can distinguish a difference among the roles that the characters play. Whereas POC are portrayed as civilians in all commercials, white people are portrayed as soldiers in two of the commercials. The commercials are seen as inclusive to some extent, but they don’t fully represent an integrated and equal society from a multicultural perspective. Rather, they give the impression of focusing more on gender equality within the organization as women frequently are pictured in the commercials, even as soldiers

Familj har historiskt sett konstruerats och framställts som mamma, pappa, barn, vilket har standardiserat en samhällsnorm om den ideala familjen. Det finns normer och föreställningar om vad som är ett bra föräldraskap och vilka förmågor en förälder ska ha. En kärnuppgift för socialsekreterare i barnutredningar är att göra riskbedömningar och bedöma föräldraförmåga. En kartläggning från 2021 visade att det fanns brister i två tredjedelar av ärendena gällande barn. Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för socialsekreterares tolkningar av det goda, det bristande och det ”tillräckligt bra” föräldraskapet i barnutredningar. För att besvara studiens frågeställningar har sex socialsekreterare fått ta del av en vinjett att resonera kring i enskilda intervjuer. Datamaterialet har sedan analyserats i relation till tidigare forskning och med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att bedömningar av föräldraförmåga är ett komplext arbete. Deltagarna lyfter svårigheterna med att applicera begreppet ”tillräckligt bra” i praktiken. Det arbete som görs då föräldraförmåga bedöms kategoriseras som ett socialt hantverk. Resultatet belyste även en organisatorisk komplexitet som innebär att utredningar görs av socialsekreterare men fastställande om ingripande insatser beslutas av annan part baserat på socialsekreterarnas subjektiva utredningar. / Historically family has been constructed and presented as mother, father, child, which has standardized a societal norm as the ideal family. There are norms and perceptions of what constitutes good parenting and what abilities a good parent should have. A core task for social workers in child investigations is to make risk-assessments and assess parenting ability. A mapping from 2021 showed that there were shortcomings in two thirds of cases concerning children. The purpose of this study was to gain an in-depth understanding of social workers' interpretations of the good, the deficient and the "good enough" parenting in child investigations. To answer the questions of the study, six social workers were given a vignette to resonate about in individual interviews. The collected material was analyzed along with previous research and social constructivism as a theoretical perspective. The results showed that assessing parental abilities is a complex work. The participants highlight the difficulties of practically applying “good enough” in their work. Assessing parental abilities is categorized as a social craft. The results also highlighted an organizational complexity, as assessments are performed by social workers whereas decisions about interventions are decided by another part, however based on their subjective investigations.