During the 19th century, France was a cultural stronghold filled with political aspects and dreams. Art flourished and the ancient heroic ideals had shaped the male nude art for many years. But new times would come and change the artistic basis forever. The start of Impressionism also became the beginning of a new era, where gender roles began to be questioned and the image of masculinity began to falter. An artistic revolution saw the light of day, artists no longer wanted to follow the traditional rules and normative footprints that had been put in the ground long before their days. Gustave Caillebotte, a young rich art collector and a dear friend of the impressionistic circle started to paint just for fun, without knowing that his name would echo over the world more than a century after his death. Male nude art was strictly marginalized during the 19th century, but Caillebotte would be one of the first artists who dared to defy the traditional rules. The purpose of the essay is to get a better idea of the norms that influenced French oil painting during the 19th century and how the artist Gustave Caillebotte related to the classical image convention with his two works Man in the Bath and Man Wipes His Leg. The essay will delve into an analysis of these two motifs and examine how they challenged the heteronormative gaze, also called the male gaze, before the essay concludes with an empirical result.

Syftet med studien var att ta reda på hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i tabloiderna Aftonbladet och Expressen utifrån representationsteorin och genusperspektiv. Detta har gjorts genom att analysera 28 artiklar från sportbilagorna Sportbladet och Sportexpressen under vecka sju i februari, sedan har materialet analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och en semiotisk analys. Texterna har satts in i olika teman, propositioner och perspektiv som kallas för genus, familjeliv, utseende, prestationer och roller, för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet i studien visar att manliga och kvinnliga idrottare representeras olika utifrån genus, familjeliv, utseende, prestationer och roller. De kvinnliga idrottarna framställs ofta som svaga och fokuset ligger på annat än på deras prestation, men de manliga idrottarna representeras som starka och heroiska.

Det material som analyseras i uppsatsen består av utvalda skillingtryck från 1870- till 1880-talet. Sammanlagt så analyseras 46 olika skillingtrycksvisor som samtliga finns att läsa viaKungliga biblioteket och Litteraturbanken. Uppsatsen syfte är att identifiera hur män ochkvinnor framställs i de nämnda visorna. De teoretiska perspektiv som använts i analysen utgårsåledes från olika genusteorier men använder sig även av litteratursociologiska teorier.Metoden som används är av kvalitativ karaktär och använder sig av miljö-, handlings- ochattributbeskrivningar för att synliggöra framställningarna. Analysen visar att manliga ochkvinnliga framställningar har vissa skillnader men även många likheter. Generellt går detfastställa att båda parternas framställningar går att koppla till försörjning och partnerskap.Studiens material och resultat diskuteras slutligen i en didaktisk kontext.

Syftet med min studie är att undersöka hur en manlig och kvinnlig protagonist framställs och representeras i kontrast till varandra i musikvideon till låten ‘Please me’ framförd av Cardi B och Bruno Mars. Studie utgår från följande frågeställningar: Existerar det en tydlig skillnad i hur sångaren porträtteras beroende på kön? Uppfattas låttexten annorlunda beroende på könet av sångaren, isåfall på vilket sätt? Vilka visuella koder karaktäriseras på de utvalda scenerna? Tidigare forskning påvisar att kvinnor har en tendens att objektifieras i kontrast till männen när det kommer till representation inom media. Genom att fokus ligger på kvinnors kroppar och en minskad agens bidrar detta till en objektifiering som appliceras på kvinnliga karaktärer inom visuell media. Tidigare forskning tar avstamp i objektifieringsteorin , kvinnlig representation inom visuell media samt en övergripande bakgrund när det kommer till fenomenet musikvideo och genrerna rapp & r&b. Det valda teoretiska ramverket innefattar studier inom the male gaze, semiotik samt Rosalind Gills teorier inom genus och media. För att besvara mina frågeställningar använder jag mig av en multimodalanalys med sociosemiotiska inslag där jag analyserar både det textuella och visuella inom mina utvalda scener. Resultatet visar att det fortfarande existerar en orättvis representation när det kommer till kön inom media och att kvinnan fortfarande sexualiserats. Resultatet visar även att, trots en omställning i genren där kvinnor har blivit mer populära än män, så anpassar sig kvinnorna fortfarande efter det rådande patriarkaliska synsättet som existerar. Detta genom att sexualisera både sig själva och andra kvinnor. Kameravinklar, kläder och låttext är några av aspekterna som bidrar till en ojämn representation av manligt och kvinnligt.

Our study aims to shed light on the uneven representation of male and female teachers in the Swedish preschool system, but also specifically male preschool teacher´s role in relation to a female dominated domain. Considering both parents and male preschool teacher´s perspektive, er condukted a quantitative survey aimed towards parents and a qualitative interview study aimed to male preschool teachers. The theoretical framework used to analyze our material were an intersectional and a phenomenograpic approach where we studied a variety of experiences and perspektives om what kind of role gender plays in preschool. Conclusions from our analysis show that male preschool teachers express a general discomfort performing intimate woek duties included in a preschool teacher+s job, worrying about parents´views on the risk of sexual abuse on their children, regarding the preschool teacher´s gender. Our study showed a general discomfort, but also a divided view from parents on the fact that male preschool teachers exist, but it was also concluded that gender should not be a deciding factor in what kind of duties a preschool teacher should be allowed to perform. The study contributes a wide perspektive on the problematic situation experienced by parents regarding male preschool teachers, but it also sheds light on the fundamental rigid gender norms, contributing further prejudice towards male preschool tachers.

I nyligen publicerade (2008-2013) vetenskapligt granskade artiklar i ämnet matematikångest, har i första hand artiklar som behandlar gymnasiet och högskolan studerats. Sökningen av litteratur har skett i två databaser, Summons och ERIC, med hjälp av boolesk sökning och ämnesord. Fyra frågeställningar har använts vid läsningen av litteraturen. I orsaker till problemet, II är matematikångest ett könsrelaterat problem, III finns det lösningar på pro¬blemet och IV aktuella metoder för att mäta matematikångest. Orsakerna till problemet har studerats utifrån medicinska orsaker eller känslomässiga och kognitiva orsaker. Medicinska orsaker är arbetsminnet, aktiviteter i högra hjärnhalvan, spatiala bearbetningsförmågan och kortisolnivåer. Orsakssambandet för kortisolnivåerna är ännu ej klart fastställt. Kognitiva och känslomässiga orsaker är självtillit, självreglerande förmåga, självförtroende och tilltro till den egna förmågan (self-efficacy). Andra orsaker som har betydelse för matematikångest är inlärningsstilar, undervisningssitu¬ationen och lärarna. Det finns inget klart svar på frågan om matematikångest är ett könsrelaterat problem. Både forskningsrapporter för och emot ingår i studien. Möjliga lösningar är att inte överbelasta arbetsminnet och att lära eleverna metakogni-tiva strategier. Bedriva undervisningen i små grupper och anpassning av lärstilarna till elev-gruppen. Matematik i kombination med andra ämnen leder till minskad andel matematikångest. Trygga lärare innebär en trygg miljö och mindre antal elever med matematikångest. Om lärarna är medvetna om elevernas inlärning och hur de mäter matematikångesten ökar möjligheten att komma till rätta med problemet.Utvecklingen av metoder för att mäta matematikångest sker i olika delar av världen. De nya metoderna utgår alla från ett mindre antal påståenden jämfört med tidigare modeller som var mycket omfångsrika.

Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie och undersöka vilken typ av material barn på två förskolor i två länder använder sig av och hur de använder material i sin lek. Förskolorna ligger i Sverige och Bosnien-Hercegovina. Metoden bestod av observationer i de två förskolorna och pågick i fyra dagar i varje förskola. Den tidigare forskningen och den teoretiska utgångspunkten bestod av tidigare studier och teorier om socialisation och könssocialisation och hur detta inverkar i ett barns uppväxt och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt.Resultatet i denna studie visar att barns val av material till viss del återspeglar rådande könsrollsmönster i båda länderna genom att flickor intar en mer omhändertagande roll av familj, medan pojkar visar styrka och tuffhet genom olika typer av krigslekar. Det var dock svårt att dra en generell slutsats, eftersom det fanns situationer där pojkarna valde material och typer av lekar som traditionellt betraktas som typiskt kvinnliga situationer. Att flickorna och pojkarna valde att leka med vissa typer av material i studien kan tyda på att de kan vara medvetna om vilka förväntningar det finns på de och att de intar de förväntande könsroller för att bli accepterade av gemenskapen. / How and with what do boys and girls play with in preschool?A comparative qualitative study about gender role in children’s play and their choice of material in preschools in Sweden and Bosnian-Hercegovina.

Swedish preschool has undergone some changes over the last decades. The preschool curriculum, LpFö98/2010, underlines the teacher’s responsibilities to work against the reproduction of traditional gender patterns. The focus of this study is to identify preschool teachers’ perceptions of what is male and female and how these may affect the dynamics amongst colleagues. In order to do so we have conducted eight interviews with preschool teachers of both genders and analyzed the material with the help of gender theories from Hirdman and Connell. The analysis shows that traditional gender patterns frequently occurs and that both genders tend to preserve the differences between men and women. The call for male preschool teachers affects the dynamics within the institutions. Male colleagues often benefit due to their gender, even though the perceptions of masculinity, to a certain extent, presents a broader variety of roles.

Detta examensarbete är en undersökning gjord på studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Vi har velat ta reda på om dessa lägger några värderingar inför elevers val till gymnasiet utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen är utförd med kvalitativa djupintervjuer med sex olika studie- och yrkesvägledare (tre manliga och tre kvinniga) som är verksamma i sex olika kommuner. Vägledarna har under intervjuerna fått svara på frågor utifrån tre fallbeskrivningar. Dessa fallbeskrivningar består av tre karaktärer som direkt skiljer sig från varandra. Karaktärerna nämns inte vid namn eller någon definition av kön. Vägledarna definierar själva vilket kön de tror att respektive karaktär har och får berätta hur de skulle vägleda dem i ett fortsatt skede. Efter dessa fallbeskrivningar har de själva fått berätta om hur de arbetar med genus och hur de skulle vilja arbeta med genus. Detta för att vi ska få en sammanhängande uppfattning om det är så att de värderar elevers gymnasieval utifrån deras kön och hur de gör det, som också är vårt syfte med undersökningen. Undersökningens teoretiska del har främst bestått av Gottfredsons och Hirdmans genusteorier om hur det kommer sig att barn och ungdomar väljer som de gör. Det är inte ovanligt att eleven väljer efter socialt mönster och bakgrund. Hirdman har bidragit till att förklara, så pass som det är möjligt, hur skillnaderna bäst förklaras mellan manligt och kvinnligt. Det är inte helt enkelt eller friktionsfritt.Vår undersökning har visat att studie- yrkesvägledarna lägger värderingar i elevers val när det kommer till de traditionella utbildningsvalen. Om en tjej eller en kille väljer något otraditionellt ifrågasätts det hos vägledaren. Inte för att denna säger något rakt ut, men för att vägledarna inte gör någon notis om det omvända. När vi intervjuade om de olika karaktärerna la våra vägledare egenskaper till dessa, som var typiskt manliga respektive kvinnliga. Det var ingen skillnad rörande våra vägledare, även om vi kunde se att de manliga tillfrågande hade fler biologiska svar på varför tjejer och killar är olika, och hur det helst ska förbli så. Vi upplevde att vår undersökning gav ett rättvist utslag, vi fick svar på våra frågeställningar om att vägledarna faktiskt lägger värderingar utifrån kön och hur (med vilken) ståndpunkt de gör det. En del arbetade inte alls med genus, medan en del ville göra det mer. Ingen vägledare upplevde att de arbetade helt enligt genusmodell, vilket vi vill kasta vidare till nästa undersökning. Nu vet vi att yrkesrollen behöver bli mer professionell, och därför bör vi också anstränga oss mer i genusfrågan. / Det finns undersökningar, t ex från Skolverket, som visar på en klar könsskillnad inom de olika gymnasieprogram som finns idag. Detta ansåg vi vara värt att studera, inom ramen för studie-yrkesvägledarprogrammets examensarbete. Studie- och yrkesvägledarnas kunskap inom vägledningsteknik bidrar till vad eleverna slutligen väljer till gymnasiet. Dessa bör därför ha ett neutralt förhållningssätt när de möter elever i en valprocess. Som vår undersökning visar finns det skäl att ifrågasätta hur vägledarna arbetar för att främja genusarbetet, och vad eleverna får för stöd.Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex vägledare på grundskolan. Dessa har fått studera olika fall av elever, och genom dessa fått svara på hur de skulle vägleda eleverna, och vad som var utmärkande för könet hos eleverna. Svaren vi fick stämmer överens med vår frågeställning, om och hur vägledaren lägger någon könsvärdering i elevers val. Resultaten är tydliga, våra vägledare visar att vi behöver arbeta mycket mer i genusfrågan så att eleven väljer program utifrån sitt intresse i stället för kön.

Tidigare forskning visar på att män har mer frihet i att uttrycka sin sexualitet och lust än kvinnor. Den här studien undersöker hur åtta individer har upplevt sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan. Studien ämnar undersöka utifrån ett genusperspektiv vilka föreställningar om manligt och kvinnligt som förmedlas i sexualundervisningen under åren 2000–2010. Ett tystnadsläge av den kvinnliga sexualiteten har varit en utgångspunkt för undersökningen, i enlighet med tidigare forskning. Med hjälp av en diskursanalys har informanternas upplevelser kodats och kategoriserats. Med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans genussystem av isärhållandets dikotomi har materialet analyserats. Resultatet har visat att den manliga sexualiteten och lusten lyfts i sexualundervisningen medan den kvinnliga inte gör det. Undervisningen skiljer tydligt på manligt och kvinnligt och förmedlar bilder av hur tjejer och killar ”är” eller ska vara. / Previous studies show that men are given more freedom in expressing their sexuality than women. The purpose of this study is to analyze how eight individuals have experienced sex education. The study aims to investigate, based on gender theory, what male and female constructions are conveyed in sexual education during the years of 2000 through 2010. A theory of supression of female sexuality has been the basis for the study. Using a discourse analysis, the informants' experiences have been coded and categorized. Based on Yvonne Hirdman's gender theory, the material has been analyzed. The result has shown that male sexuality and desire have been lifted in sexual education while the female sexuality and lust has ended up in a state of non-use. The sex education clearly distinguishes between male and female qualities and conveys how girls and boys “are” or should be.