No description available.

Arbetet handlar om hur genus gestaltas i reklamannonser i tidningen Svenska Dagbladet i specifika årtal och över tid fram tills nutid. Syftet är att undersöka vilka skillnader som finns gällande genus de specifika årtalen 1905, 1925, 1945, 1965, 1985, 2005, 2018 och över tid. Det material som vi har använt oss av i denna undersökning är reklamannonser från Svenska Dagbladet. Vi har analyserat vårt arbete utifrån de genusorienterade teorierna den naturliga ordningen, isärhållandet av manligt och kvinnligt och genuskontraktet från Yvonne Hirdman. Vi har även använt oss av Bordos teori om det kvinnliga idealet. Frågeställningen har bearbetats utifrån tre operationaliseringar där vi undersöker genus i olika teman, huruvida män respektive kvinnor är passiva eller aktiva i reklamannonsbilder samt om reklamannonstexterna vänder sig till män eller kvinnor. Vår undersökning visar att det finns skillnader i förekomst och framställning av genus, dels under de specifika årtalen och dels över tid. Undersökningen poängterar också att en del skillnader som uppstår ligger i linje med de teorier som vi använt oss av och kan betraktas som könsstereotypiska.

Studien undersöker hur genus synliggörs visuellt, samt i vilken omfattning pojkar, flickor och vuxna karaktärer förekommer i ett urval av normkritiska barnböcker. Tanken är att få en inblick i hur genus gestaltas för barn från ett normkritiskt perspektiv. Genom kvantitativ innehållsanalys och semiotisk bildanalys så studeras illustrationerna i fem stycken normkritiska barnböcker. Resultatet visar att böckerna innehåller en mängd olika kombinationer av attribut, färger, kläder, frisyrer med mera för att visa på sitt normkritiska ställningstagande. Kläder och kroppsform är den vanligaste förekommande metoden för att gestalta en karaktär som genusneutral. Det genusneutrala barnet är den vanligaste förekommande karaktären i böckerna, de performativa pojkarna förekommer något mer än de performativa flickorna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka gestaltningen av manliga och kvinnliga stereotyper, samt genusordningen i den populära ungdomstrilogin Divergent (2012–2014), skriven av Veronica Roth. Det är viktigt att undersöka hur litteraturen förmedlar kulturella förställningar om manliga och kvinnliga stereotyper för att kunna problematisera och bearbeta innehållet i litteraturundervisningen. För att analysera materialet valdes en kvalitativ narratologisk textanalys med fokus på berättarperspektivet. För att strukturera upp materialet användes Maria Nikolajeva (2017) schema över manliga och kvinnliga stereotyper. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av feministisk och genusteoretisk forskning, samt feministisk litteraturteori. Tidigare forskning visar att protagonisten Tris anses vara normbrytande genom att tillskrivas manliga stereotypa drag, t.ex. tävlingslystnad och mod. Det framgick av analysen att författaren Veronica Roth maskerar genus stereotyper i falangtillhörigheterna. Vidare framkommer att manliga karaktäriserande drag gestaltade hos en kvinnlig karaktär framträder som något positivt, medan typiskt kvinnliga karaktäriserande egenskaper gestaltade hos en manlig karaktär förefaller som något negativt. På så vis kan man se att genusordningen trots allt upprätthålls i det berättade då kvinnliga egenskaper ses som sämre än de manliga och blir på så vis underordnade i hierarkin. / This essay examines the representation of male and female stereotypes and gender-based social structures in the young adult fiction novel, Divergent (2012-2014), written by Veronica Roth. It is important to examine how popular literature discloses cultural expressions of male and female stereotypes to challenge and process content when teaching literature in upper secondary school. A qualitative, narrative text method is used to analyze the material with a focus on the narrative's point of view. The analysis is based on attributes of male and female stereotypes established by Maria Nikolajeva (2017). Feminist and gender research as well as feminist literary theory inform the theoretical background. According to research results, Tris, the female protagonist, breaks gender norms by acting strongly competitive and dauntless. These qualities are usually considered male attributes. Conclusions from the analysis are that author Veronica Roth masks gender stereotypes through the so-called fractions. Furthermore, it appears that typical male characteristics featured in a female character are positive, whereas typical female characteristics expressed through a male character are somewhat negative. Thus, the gender-based social structures of female subordination and male dominance are preserved in this narrative because of the portrayal of female characteristics as inferior to the male characteristics.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga drag som kan tillskrivas manliga respektive kvinnliga rollfigurer i August Strindbergs drama Fröken Julie. Vidare är syftet att undersöka om det finns några skillnader vad gäller talutrymme och känslosamhet mellan kvinnor och män i dramadialogen. Metoden består av en kvalitativ samtalsanalys med inriktning på stilanalys, samt en kvantitativ undersökning av talutrymme och känslosamhet. Resultatet visar en stor mängd generaliserande drag som kan identifieras som könsbundna samt att mannens talutrymme är större än kvinnornas. Undersökningen visar också att graden av känslosamhet i dramat inte enbart är könsbundet. Slutsatserna visar att mäns och kvinnors sätt att agera språkligt förändrats över tid och att det inte bara är könstillhörighet som styr talet eftersom klasskillnader et cetera också har en stor inverkan.

Syftet med den föreliggande uppsatsen är att undersöka hur sex olika litteraturhistoriska läroböcker för gymnasieskolan gestaltar genus i grekisk antik litteratur. För att syftet ska uppnås har dessa läroböcker analyserats utifrån tre teman: urval, som svarar på vilken information läroböckerna ger, kopplat till författarskap, karaktärer och om antika Grekland; framställning, hur författare och karaktärer framställs ur ett genusteoretiskt perspektiv, och bilder, hur dessa kan kopplas ihop till genusproblematiken. Utöver detta kopplas dessa teman till kontextualiseringen läroböckerna gör till antiken. Resultatet visar att alla läroböcker, mer eller mindre, domineras av män. Även om kvinnorna har en plats i texten är det ändå en manlig norm som råder. Männen framställs som legender och hjältar medan kvinnorna anses vara starka och självständig men för känsliga. Läroböckerna problematiserar inte genusfrågan i framställningen av karaktärerna vilket leder till att de inte når upp till ett jämställdhetsarbete i böckerna. Slutsatsen är att även om den manliga normen råder och motsvarar hur det såg ut i antika Grekland skulle en problematisering av den stereotypiska framställningen gå i samma linje som det läroplanen och styrdokumenten fastslår.

Uppsatsen analyserar böckerna Sagan om Sune och Sune - tjejtjusarmästaren, båda skrivna av Anders Jacobsson och Sören Olsson. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 framgår det att Sveriges skolor ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster samt arbeta med normer och värderingar. Trots det visar forskning på att skolan inte är en könsneutral institution utan att både genus och stereotyper skapas och upprätthålls i verksamheterna. Forskning visar även på att lärare i många fall inte reflekterar över de värderingar som förmedlas i barnlitteratur. Utifrån det är syftet med analysen att undersöka vilka värderingar som framkommer i böcker om Sune samt om det skett någon förändring över tid mellan de analyserade böckerna. Metoden som uppsatsen bygger på är en textanalys som inriktar sig på hur karaktärerna i respektive bok beskrivs och framställs utifrån ett genusperspektiv. Analysen visar på att det inte har skett några större förändringar mellan böckerna utan att de följer samma mönster och tematik. Normerna som förmedlas går att se utifrån två perspektiv. Dels på så sätt att de upplevs aningen överdrivna och humoristiska, men även att karaktärerna i stort sätt till punkt och pricka överensstämmer med det forskning framlägger som stereotypiskt för pojkar och flickor. Huvudpersonen Sune följer däremot inte stereotypen för pojkar. Därmed både förstärker och bryter böckerna de traditionella könsmönstren. Förstärker på så sätt att de flesta karaktärerna följer det traditionella könsmönstren men bryter då huvudpersonen inte följer mönstret. Slutsatsen blir att användandet av böckerna i skolan inte går i linje med Sveriges skolors bestämmelse om att motverka traditionella könsmönster. Däremot skulle böckerna kunna användas som ett diskussionsunderlag för att diskutera aktuella ämnen, såsom genus, normer och att våga visa vem man är.

No description available.

Since 1991 government control of textbooks no longer takes place and the pedagogical framing is influenced by production relations in a rectified global mass culture where impressions and role models from the media have greater influence on students’ worldview and their socialization. Norms, ideas, values and attitudes are conveyed through language which is therefore seen as central in the creation of ideas about what is considered male or female. The purpose of the study is to examine, from a gender perspective, how girls/women and boys/men are portrayed and represented in both text and image in two textbooks in the subject of Swedish for kids in the third grade. Furthermore, the study aims to investigate the type of professions and/or activities occurring as masculine and feminine. The theories used for the analysis of the material are Yvonne Hirdman’s gender theory, Raewyn Connell's conception of gender relations and Bronwyn Davies sociological theory. The questions that are answered in the study are the following: * In what way is gender constructed in the representation of girls/women and boys/men by image and text in textbooks? * Which professions and/or activities are linked to masculinity and femininity? I have in my investigation concluded that boys/men and girls/women are represented differently in both textbooks. In the textbook ”LäsDax 3” I found that both genders are represented in a stereotypical way, while the other textbook “ABC-klubben, Nyckeln till skatten” is trying to move beyond the stereotypical representation. In the latter mentioned textbook, men and women are both allowed to exceed the prevailing genus contract of society by describing girls as active and men as emotional. Regarding professions and/or activities I could also find that they differ in the textbooks. ”LäsDax 3” follows the norms of society regarding what is seen as masculine or feminine, while “ABC-klubben, Nyckeln till skatten” exceeds society’s norms.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnliga piloters erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad bransch. Speciellt intressant är kvinnornas upplevelser av hur könsnormer tar sig uttryck i en bransch som både är mansdominerad och maskulint kodad. För att besvara studiens syfte samlades materialet in via semistrukturerade telefonintervjuer med sju kvinnliga piloter. Det teoretiska ramverk studien använder sig av är Goffmans dramaturgiska perspektiv, doing gender samt hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att de existerande könsnormerna som intervjudeltagarna gav uttryck för inom yrket representerades av typiska feminina och maskulina normer. Så som att de manliga piloterna skulle vara mer tekniskt begåvade medan kvinnliga piloter är mer känslosamma. De intervjuade kvinnliga piloterna uppgav att de behöver prestera bättre än en manlig kollega för att få samma acceptans kring sin kompetens i pilotrollen, baserat på de rådande normerna om att kvinnor inte är lika tekniskt begåvade som männen. Således anpassar sig de kvinnliga piloterna i studien efter den normaliserade synen på pilotyrket genom att öka sin prestation. Studien fann även att majoriteten av de kvinnliga piloterna har fått negativa kommentarer angående deras kompetens.