Mitt arbete tar upp varför förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats. Vilka de bakomliggande orsakerna till att det är så belyses också i arbetet. I min undersökning ingår både manliga och kvinnliga förskollärare samt en kommunal tjänsteman. Deras tankar kring varför kvinnliga förskollärare är i så stor majoritet och vad det beror på att de manliga förskolärarna i förskolan är så få, presenteras. Undersökningen är genomförd på fem olika förskolor samt på ett kommunalkontor i Nordvästra Skåne.

Syfte: Att belysa transportbranschen ur ett genusperspektiv och då försöka tydliggöra varför en del flickor söker in på fordonsprogrammets transportutbildning. Metod: Vi har använt oss dels av den kvalitativa intervjun, dels av den kvantitativa enkätmetoden. Informanterna har varit elever på olika gymnasieskolor, gymnasielärare och personal som arbetar i transportbranschen. Resultat: Den faktor som påverkar eleverna, både pojkar och flickor, mest i sitt val är inställningen att lastbil det är något som män håller på med. De flickor som trots denna inställning väljer transport gör det pga ett stort intresse av lastbilar och av chaufförsjobbet.

Alopeci innebär håravfall av olika anledningar. Det finns tre autoimmuna typer av alopeci; areata, totalis och universalis, och en androgen som är mer känd som manligt håravfall. Den autoimmuna alopecin drabbar ca 1,7% av befolkningen, jämnt fördelat över könen, medan cirka 96% av alla män får androgent håravfall i någon utsträckning. Det finns ingen behandling för autoimmun alopeci, däremot finns det ett fåtal olika behandlingsalternativ för manligt håravfall, men endast med måttlig kliniskt bevisad effekt. Tidigare forskning visade att personer som tappade håret mådde psykiskt dåligt då det påverkade deras sociala liv negativt, de fick ångest och blev deprimerade, och på bloggar skrivna av svenska patienter med alopeci finns bekräftelse på dessa forskningsresultat. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av sjukdomen och få svar på hur de hanterar sin sjukdom samt hur deras möten med vården ser ut. Resultaten visade att patienter med denna sjukdom i stor utsträckning mådde psykiskt dåligt till följd av sitt tillstånd, i synnerhet kvinnor. Patienter upplevde att de inte togs på allvar när de sökte vård för sitt håravfall och att läkare mest var intresserade av att behandla själva håravfallet och inte brydde sig om de psykologiska aspekterna av sjukdomen. I diskussionsdelen behandlas bland annat bristen på överförbara resultat inom alopeciforskningen samt bristen på tillgänglig svensk forskning på området. / Alopecia is a condition of hair loss for different reasons. There are three auto im-mune types of alopecia; areata, totalis and universalis, and one androgenetic type known as male pattern baldness. The prevalence of auto immune alopecia is about 1,7% of the population, evenly distributed over gender, while about 96% of Swedish men will present with androgenetic hair loss to some extent. There is no treatment for auto immune alopecia, but there are a few treatment options for male pattern baldness, but only with limited clinical effect. Existing research showed that people with hair loss were experiencing a psychological impact affecting their social life, they experienced anxiety and became depressed, and in blogs by Swedish patients with alopecia, these results are confirmed. The aim of this review was to describe patients’ experiences and to find answers to how they cope with their disease and also their experiences from seeking help at care-giving instances. The results showed that patients with this disease, women to a greater extent than men, often present with psychological symptoms related to their condition, Patients felt that they were not taken seriously when seeking medical care for their condition and that doctors were merely interested in treating the hair loss, not the psychological impact of the disease. The lack of transferable results from research on alopecia is discussed and also the lack of available Swedish research.

Ledarskap har en stor påverkan på människor, företag och samhället i stort. Vidare finns det i samhället normer och könsroller som karaktäriserar bilden av hur en kvinna och en man bör vara. Denna socialt konstruerade bild överförs även till arbetslivet där kvinnor och män i ledande positioner har olika förutsättningar och förväntningar utifrån kön. En annan aspekt som influerar ledarskap är generationer. Olika generationer har växt upp under olika förutsättningar som kan påverka deras attityder mot ledarskap och hur de vill bli ledda. Det finns en avsaknad av undersökning i relation till dessa tre komponenter: ledarskap, genus samt generationer i form av Generation X och Millennials tillsammans.

Denna uppsats undersöker genusskillander i två svenska tidningar samt deras hemsidor, Caféoch Amelia, där den första riktar sig till män och den andra till kvinnor. Syftet är att ta reda påhur skillnaderna ser ut 2020 och för att genomföra analysen används Björkvalls (2019) multimodala modell. Resultaten som undersökningen visar är att skillnader och stereotyperom manligt och kvinnligt språk fortfarande till stor del präglar båda tidningarna

Uppsatsen handlar om hur kvinnor och män skapas i och genom en rekryteringsföreställning. Syftet med uppsatsen är att identifiera vad som utgör rekryteringsföreställningen och analysera det utifrån ett genusperspektiv. Utifrån detta syfte har vi ställt 3 frågeställningar. Dessa var 1) Hur kommer kön till uttryck i en rekryteringsföreställning? 2) Hur konstrueras “kvinnligt” och “manligt” i och genom en rekryteringsföreställning? 3) Hur förklaras en ojämn könsfördelning av en rekryteringsföreställning? I uppsatsen utgår vi från ett socialkonstruktionistiskt och tolkande perspektiv. I uppsatsen analyserar vi en rekryteringsföreställning utifrån ett genusperspektiv. Studiens empiriska material består av jobbannonser, CV och personliga brev, personlighetstester, en tidigare studie samt intervjuer med personer involverade i rekryteringsprocessen.  I analysen ser vi hur cheferna målar upp en drömbild och har en värdering om en meritokratisk likabehandling. Ur rekryteringsprocessen trillar rekryter ut. Våra viktigaste upptäcker är att drömbilden skaver mot värderingen om en meritokratisk likabehandling eftersom egenskaperna som drömkandidaten tillskrivs är könade. Detta resulterar i konsekvenser som ett dominerande kön, homosocialitet, konformitet och kooptation. Vi tycker att detta gör att rekryteringsprocessen kan liknas med att baka en tårta.

The construction and civil engineering industry is one of the most male-dominated industries in Sweden. Although there has been positive development in recent years, the industry still faces challenges regarding gender equality. Both men and women hold leadership positions in the construction and civil engineering industry, but there is a lack of understanding as to why women are underrepresented in leadership positions and what obstacles they face. Therefore, this study aims to create understanding of this issue and explore the subject, which has been done through interviews with nine female respondents in leadership positions at a construction and civil engineering company operating throughout the Nordic region. Using a subjective approach and hermeneutic perspective, the collected data has been interpreted. Furthermore, the method has been followed by thematic analysis, using a qualitative method and a deductive approach. Empirical data combined with a theoretical framework resulted in an evolved model that guided the study to its conclusions. The study concludes that the main reasons for underrepresentation are prejudices and stereotypes, historical reasons, lack of marketing, societal development, and limited selection. The two main obstacles women face are prejudices and the fact that there are men who dismiss women because of their gender. Additionally, family life and limited selection are also seen as significant obstacles.

Syftet med studien var att undersöka om en ökad upplevelse av trakasserier i arbetslivet ger en ökad självskattad (o) hälsa. Vidare undersöker studien eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Studien genomfördes genom en internetbaserad enkät som skickades ut till 420 stycken medarbetare på en större organisation. Enkäten baserades på mätinstrumenten Harassment Scale (Savicki, Cooley och Gjesvolds, 2003) och The Karolinska Exhaustion Scale (KES) (Saboonchi, Perski & Grossi, 2012). Studiens huvudresultat visade att trakasserier påverkar den självskattade (o) hälsan inom samtliga delområden(kognitiv utmattning, störd sömn, överdriven trötthet, fysiska symptom, lättretlighet och negativa känslor) av (o)hälsan. Studien visade även att männens självskattade (o) hälsa påverkades starkare av trakasserier än vad kvinnorna påverkades inom alla förutom ett delområde. / The purpose of the study was to investigate if high experienced harassment can explain high self-rated (un) health.  This was done by asking 420 employees to answer an internet questionnaire consisting based on the measuring intstruments Harassment Scale (Savicki, Cooley och Gjesvolds, 2003) and The Karolinska Exhaustion Scale (KES) (Saboonchi, Perski & Grossi, 2012).  The main result of the study showed that harassment in workplace has an impact on the self- rated health in all of the different areas of health (cognitive exhaustion, disturbed sleep, fatigue, somatic symptoms, irritability, negative affect) the results also showed that there is a difference between men and women consider harassments effects on the self-rated health. The results showed that men´s self-rated health was affected more than women in all of the areas except one.

I länder som Afghanistan och Somalia är kvinnor rättsligt underordnade män och har sällan möjlighet att erhålla statligt skydd mot könsrelaterad förföljelse. I dessa länder är kvinnors skydd och överlevnad i stor utsträckning beroende av att det i sitt hemland har tillgång till ett manligt nätverk. En kvinna som saknar ett manligt nätverk i hemlandet löper stor risk att utsättas för könsrelaterad förföljelse vid ett återvändande till hemlandet. Enligt den svenska utlänningslagen beaktas kön som en förföljelsegrund som ska kunna grunda rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Trots den svenska lagbestämmelsen nekas kvinnor som åberopat skyddsgrunden könsrelaterad förföljelse sin rätt till asyl i Sverige. I vissa fall avslås ansökan med hänvisning till att kvinnan vid ett återvändande ska vända sig till manligt nätverk för skydd mot könsrelaterad förföljelse.                                                                         Syftet med uppsatsen är att genomföra en kritisk analys av Migrationsverkets och Migrationsdomstolens praxis att hänvisa kvinnliga asylsökande till manligt nätverk i hemlandet.  För att uppnå studiens syfte har jag studerat asylbeslut som avser kvinnor från Somalia och Afghanistan. Studien visar på att kvinnors tillgång respektive avsaknad av manligt nätverk i hemlandet har betydelse för rättsinsatsernas skyddsbedömning. Min ambition med denna framställning är att i dialog med postkolonial teori kring den subalterna kvinnans dubbelutsatthet och rättighetsdiskursens begränsade effekt att motverka diskriminering problematisera rättsinstansernas hänvisning till det manliga nätverket. / In countries such as Afghanistan and Somalia, women are legally subordinate to men. Due to womens subordinated role, women are depended on their access to a male network in order to secure their protection and survival in their home country. An asylum seeking women without a male network is at high risk of being subjected to gender related persecution when being sent her country of origin.  The Swedish Aliens Act Utlänningslag states that fear of gender-based persecution is considered as a base for asylum claim. However, it has shown that asylum seeking women claiming fear of gender-related persecution are denied their right to asylum in Sweden. In some cases the Swedish Migration Board direct the applicant to seek protection within her male network in the applicant’s country.                The aim of this thesis is to conduct a critical analysis of the Swedish Migration Board and Migration Court's practice of referring female asylum seekers to their "male network". I have studied asylum decisions made by Swedish Migration Board and Migration Court's regarding women from Somalia and Afghanistan. The study shows that women's access and lack of male network in their country of origin is crucial for the Swedish judicial assessments in establishing whether the women is considered to be in need of protection. My goal with this study is to problematize this issue by implementing a postcolonial theory of the subaltern women’s two folded oppression and the limited effect of the legal discourse to eliminate discrimination.

The methods of sex determination through skeletons or through objects in graves has been used on and off since the nineteenth century. Most of the osteological methods are however developed on intact bones, and the archaeological method assume that jewelry is female associated and weapons are male associated. A tendency to choose the archaeological sex determination above the osteological sex determination can be spotted as well. The study examines how the osteological sex determination methods could be used on fragmented skeletal remains, and question the archaeological sex determination method with a gender perspective. This will be achieved by analyzing thirteen graves from a burial ground in Lekarehed, Lärbro parish (socken), Gotland. The skeletal remains were excavated in 1878 and 1951 and is dated to late Bronze age–early Iron age and the Viking age. The aim with this study is to get a deeper understanding of how the methods can be used, and to shed light on the stereotypical view on femininity and masculinity that exists. The aim is also to emphasize that the most important and most interesting information comes from the discussion of the problems that exist in these methods, and that the most important thing is not to decide what is feminine or masculine, or to choose one method in front of the other. The analysis resulted in one certain, four uncertain and eight graves without sex determination regarding the osteological method, and two certain, one uncertain and ten graves without sex determination regarding the archaeological method. In the discussion, the problems with putting the woman and the man as pairs of opposition is brought up, because it excludes the graves that cannot be put in one of these two categories. The objects in the graves can represent something other than sex as well, for instance age or status. The cooperation between the osteologist and the archaeologist is important for the knowledge to evolve and to carry on. By looking at the material in a new way, new insights will perhaps come forth. / Denna uppsats handlar om hur det går att använda osteologiska och arkeologiska könsbedömningsmetoder på ett fragmenterat skelettmaterial. Metoderna som används för den osteologiska könsbedömningen är ofta, om inte alltid, utvecklade på intakta ben, och när det gäller fragmenterade ben blir könsbedömningen svårare att utföra. Den arkeologiska könsbedömningen är en könsbedömning gjord via föremålen i gravar och utgår kortfattat ifrån att vapen är manliga och smycken är kvinnliga. Den granskas här genom ett genusperspektiv som ifrågasätter synen på kvinnligt och manligt och hur de tankarna överförs till forntiden. Det finns också problematik i hur osteologin och arkeologin stämmer överens med varandra. För att undersöka problematiken har ett skelettmaterial på 13 gravar från ett gravfält i Lekarehed, Lärbro socken, Gotland analyserats. Resultatet för den osteologiska könsbedömningen blev en säker, fyra osäkra kön och åtta stycken utan könsbedömning. Resultatet för den arkeologiska könsbedömningen blev två säkra, en osäker och tio utan en könsbedömning. Slutsatserna i uppsatsen är att de osteologiska och arkeologiska könsbedömningsmetoderna blev problematiska. Den osteologiska på grund av de fragmenterade benen och svårigheter inom den morfologiska metoden. Den arkeologiska på grund av att det inte fanns könsindikerande föremål i många gravar och även på grund av vad vi sätter in i kvinnligt och manligt associerade föremål. Där både en osteologisk och en arkeologisk könsbedömning fanns, stämde de överens med varandra. Det betyder dock inte att de inte ska problematiseras, eftersom vi inte vet om forntidens människor tyckte att smycken var kvinnliga och vapen var manliga. Vi vet inte heller om föremålen representerar kön, eller vad föremålen hade för användningsområde. Det blir också svårt att dra slutsatser om hur individerna i Lekarehed såg på kvinnligt och manligt, eftersom resultaten av könsbedömningarna i många fall var bristfälliga, och för att gravfältet representerar olika tidsperioder. Ny kunskap kan uppkomma om vi slutar att sätta kvinnan och mannen som motsatspar, och är öppna för en annan syn på genus som inte representerar dagens (västerländska) samhälle, eftersom de gravarna som hamnar utanför de två kategorierna blir osynliga. Det är viktigt att osteologen och arkeologen samarbetar, och inte väljer den ena metoden framför den andra, eftersom den mest intressanta informationen och kunskapen kommer utifrån diskussionen av problematiken, och vilka nya aspekter som kan tillföras om vi inte förutsätter att forntidens människor såg på kvinnligt och manligt på det sättet som det finns en tendens till idag.