Ombord på fartyg är övningar en del av vardagen för alla som jobbar ombord. I likhet med landorganisationer, så som brandkår och ambulans, måste organisationen ombord vara pålitlig vid alla situationer. Syftet med studien är att jämföra säkerhetskulturen i tre olika organisationer inom sjöfarten. De berörda segmenten är Handelsflottan, Kustbevakningen och Marinen. Arbetet kommer med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning komparativt undersöka hur säkerhetskulturen skiljer sig mellan de tre organisationerna samt jämföra hur befäl och manskap uppfattar säkerhetskultur. Detta är intressant då dessa organisationer står inför samma utmaningar med tanke på säkerhet men de har olika förutsättningar.  Sammanfattningsvis är tendenserna likartade mellan de tre organisationerna, med ett högt säkerhetstänk och god säkerhetskultur. Befälen utmärker sig med att de i högre grad svarar positivt på de flesta påståenden. Marinen utmärker sig genom att vara den mest enhetliga organisationen, där befäl och sjömän svara likartat på de flesta frågor. Handelsflottan är den organisation som är ojämnast i sina svar. / At sea safety drills are part of everyday life for all who work on board. Similar to shore organizations, such as the fire brigade and ambulance services, the organization on board must be reliable in all situations. The aim of the study is to compare the safety culture in three different organizations within the maritime sector. The concerned segments are the Merchant Navy, the Swedish Coast Guard and the Swedish Navy. The work will, by means of a quantitative survey, investigate how safety cultures differ between the three organizations. As well as compare how officers and crew perceive safety culture. This is interesting as these organizations face the same challenges in terms of safety, but they face different terms. In summary, the trends are similar between the three organizations, with a high level of safety and good safety culture. The officers stand out as more positive towards most questions. The Navy is characterized by being the most unified organization, where officers and crew respond equally on most questions. The Merchant Navy is the organization that is most uneven in its answers.

Rekrytering till flottan har alltid varit en utmaning. Sedan Gustav Vasa grundlade svenska flottan 1522 så har målet varit att rekryteringen ska ske på frivillig bas. Sedan 1930-talet har Sjövärnskåren genomfört utbildning av ungdomar som syftar till att förbereda dem för ett yrke inom marinen. Under den gångna periodens förändringar inom Försvarsmakten har dock utveckling av denna ungdomsverksamhet inte varit prioriterad. Denna undersökning syftar till att förstå hur ungdomsverksamheten bidrar till marinens personalförsörjning och att diskutera verksamhetens utformning. Av resultatet framgår att ungdomsverksamheten bidrar såväl direkt som indirekt genom att utveckla deltagarnas individuella förutsättningar respektive institutionella värden. Samtidigt syns ett behov av att diskutera mål för ungdomsverksamheten och en möjlighet att med gemensamma insatser utveckla genomförandet för att ytterligare förbättra bidraget till marinens personalförsörjning mot det sjömilitära yrket. ”det här trodde jag aldrig att jag skulle säga då jag kommer från den gamla stammen, men med den erfarenheten jag skaffat mig genom åren, framförallt under de senaste, så är jag övertygad att SVK är nödvändigt för att klara personalförsörjningen framförallt på den blå delen av marinen. Jag är övertygad. Och det är därför jag tycker det är viktigt att det är en bra verksamhet och en sund verksamhet.” / Recruiting to the navy has always been a challenge. Since King Gustav Vasa founded the Swedish Navy in 1522 the goal has been that recruiting shall be done on voluntary basis. Since the 1930:s the Swedish Sea Cadet Corps has been training young men and women in order to prepare them for a career in the Navy. However, during the past transformations of the Swedish Armed Forces, developing this youth activity has not been prioritized. This study aims to understand how the youth activity contributes to the personnel provision of the Swedish Navy and discuss its design. The result of the study shows that the youth activity contributes directly and indirectly by developing the participants individual prerequisites and institutional values. At the same time there is a need to discuss the activities ends, and the possibility to develop and further enhance the contribution to the personnel provision of the Swedish Navy and the naval profession.

Developing and maintaining maritime power is difficult, particularly for small coastal states. However, maritime power is not a concept that merely concerns larger states. This paper relies on theories regarding littoral warfare to analyse the state of current and future Swedish maritime power. This is done by evaluating existing platforms and capabilities as well as future procurements, following the increasing defence budget. The importance of the littorals from an economic and political standpoint has been increasing recently and is thought to be the area in which future naval conflict will unfold. Thus, naval combat envelops more than just ships, pointing to the need of a coastal navy that cooperates with land and air units towards a common goal. While this need might have been realized, it must also be materialized. In the case of the small coastal state with limited resources, this study aims to identify current challenges and priorities regarding units and capabilities to achieve an effective and functional maritime power. The findings of the thesis suggest that Sweden to a certain degree acts according to what theory recommends. Strengths include the possession of advanced surface warfare units and submarines as well as extensive mine warfare capabilities. However, weaknesses shine through in the form of limited, or even completely lacking, anti-air warfare and coastal artillery capabilities. Further, while Sweden is involved in several international cooperations, none of them constitute an actual alliance with binding responsibilities.

Today's technological and unstable society places greater demands on military organizations to deal with military surprises and uncertainties. One method of dealing with these problems is by incorporating flexibility. Researcher Meir Finkel presents a theoretical framework that advances flexibility as a governing principle that enables military organizations to handle surprises and uncertainties. However, for military organisations there are two main problems with applying new methods on how they should act, firstly to translate it into concepts and operations, secondly to infuse the range of doctrines and regulations to influence the entire organization. Therefore, the purpose of this study is to increase the knowledge of how flexibility is applied in central military governing documents. And, to discuss any correlation between the documents and what effect the implementation may have on the organization’s flexibility. Since the Swedish Armed forces explicitly strive for flexibility, Finkel's theoretical framework aims to illustrate how flexibility has been applied. This was achieved by examining Sweden’s operational and naval doctrine through a qualitative text analysis. The result shows that flexibility plays a significant role in both Sweden's operational and naval doctrine as it has successfully been applied. Nonetheless, both doctrines present elements that may affect flexibility negatively and could therefore, limit the efficiency to deal with military surprises and uncertainties.

Sverige blev 1 januari år 1998 första landet i världen att organisatoriskt inordna alla militära helikoptersystem under samma organisationsenhet, helikopterflottiljen. Den sjöoperativa helikopterverksamheten, som tidigare var förlagd under marinen, genomförs idag som ett samarbete över försvarsgrensgränserna mellan flygvapnet och marinen. I den militära kontexten beskrivs förmågan hos olika försvarsgrenar att samarbeta på ett ömsesidigt förstärkande sätt med begreppet gemensamhet (eng: jointness). Med utgångspunkt i teori om gemensamhet syftar undersökningen till att skapa förståelse för hur den sjöoperativa helikopterverksamheten påverkats sedan marinflygets avveckling. Följaktligen kan den tydliggöra och belysa fokusområden för hur den idag existerande gemensamheten kan förbättras. Resultatet av undersökningen visar på en påverkan av gemensamheten i den sjöoperativa helikopterverksamheten inom aspekterna operation, organisation, utbildning och doktrin. Den tidigare gemensamma utbildningen och organisationstillhörigheten bidrog till att det mellan marinflyget och övriga marinen fanns en gemensam marin kultur gynnsam för samarbetet. Att överbrygga den kulturella divergensen idag framstår som en utmaning för att åter nå gemensamhet inom den sjöoperativa helikopterverksamheten.

<p>Operation Atalanta är en EU gemensam marin operation utanför Somalias kust som syftar till att skydda Word Food Program sjötransporter från piratattacker i området. Försvarsmaktens styrkebidrag till operationen består i huvudsak av Internationella Korvettstyrkan (IKS) som innehåller korvetterna HMS Stockholm, HMS Malmö och stödfartyget HMS Trossö. Förbandet transporterades till insatsområdet med strategisk sjötransport. Att transportera svenska örlogs-fartyg på detta sätt är tämligen nytt inom marinen. Strategiska sjötransporter kräver framförhållning då sjötransportresurserna i vissa fall kan vara svårt att få tillgängliga på den tid som önskas. Därför har denna uppsats inriktats på transportplaneringen av operation Atalanta.</p><p>Uppsatsen syftar till att undersöka och jämföra teori med praktik där kvalitativ textanalys har ställts mot kvalitativa intervjuer. Genom en undersökning av transportplaneringen under operation Atalanta som jämförts med <em>Handbok Försvarsmaktens Transporter Grunder (H FM Tp Grunder) </em>har skillnader identifieras. Dessa skillnader har senare värderas mot hur transportplanerings- processen följdes.</p><p>Processen har i denna uppsats begränsats till att undersöka de tre första delprocesserna, som författaren valt kalla för faser: <em>inhämtning, bedömning och upphandling.</em> Faserna används genomgående genom empirin där underaktiviteterna i respektive fas presenteras. Faktorer att beakta under planeringen är <em>kostnadseffektivitet, tid</em> och <em>kvalitet</em>. Dessa faktorers inverkan undersöks närmare i respektive fas.</p><p>Fallstudien visar att transportplaneringsprocessen inte följts enligt <em>H</em> <em>FM Tp Grunder</em>. Den främsta orsaken är tidsbrist som forcerat planeringen. Erfarenhet hos dem som varit involverade i planeringen har dock medgett att kontrollerade avsteg från processen kunnat göras.</p> / <p>Operation Atalanta is an EU combined maritime operation outside Somalia’s coasts. The main objective of the operation is to protect World Food Program sea transports in the area from pirate attacks. The Swedish Armed Forces has contributed with a maritime task force containing two corvettes and a supply ship. The ships were transported by a strategic sealift to area of operations. The knowledge of transporting Swedish naval vessels this way is limited due to lack of experience. Sea transports of this kind need to be planned with a long-term view due to the competitive situation on the sea transport market and the limitation of resources. </p><p>This essay is therefore focused on the planning process of the described transport where an investigation of theory and practice is done. The theory comes from an internal handbook which describes The Swedish Armed Forces planning process for military transports. This planning process will be compared to the case study, operation Atalanta in order to sort out differences. These differences will show how well the planning process was followed in this particular case.  </p><p>The author has limited the planning process to involve three different stages in the planning process, these are: <em>Information gathering, Assessment </em>and<em> Procurement</em> and hereafter called phases. The stages will in time be set from the political directive to a sea transport has been procured. Different aspects are to be considered during the planning process. These are cost efficiency, time and quality. These aspects will be examined in each phase in order to investigate how they have affected the planning process.    </p><p>The case study shows that the planning process has not been followed according to what the handbook describes. The main reason is the lack of time. The time has been a crucial factor which has driven the transport planning to make deviations. However this deviation has been done with good knowledge about the planning process thru experience.</p>

<p>1958 års Försvarsbeslut innebar att den svenska Marinens anslagstilldelning kraftigt minskades. Marinens uppgifter i invasionsförsvaret skulle i händelse av krig dessutom reduceras och till del övertas av Flygvapnet. FB 58 blev styrande för Marinens utveckling under hela perioden efter 1958.</p><p>Marinens sjöoperativa doktrin (doktrinen för sjöstridskrafterna) var vid denna tid inte officiell eller uttalad. Doktrinen har inte tidigare beskrivits som sådan för denna tidsperiod.</p><p>Uppsatsen beskriver Marinens sjöoperativa doktrin 1958-61. För rekonstruktionen prövar författaren en modell framtagen av övlt Tommy Pettersson (ChP 06-08) för en motsvarande studie av luftoperativ doktrin 1958-66. Uppsatsens beskrivning av doktrinen omfattar FB 58, säkerhetspolitik, ÖB krigsplanläggning på central nivå, beskrivningar av uppfattningen om hotbilden, fartygsmaterielen, taktik och marina övningar. Uppsatsen behandlar även beskrivning av samverkan och utveckling. Fokus för uppsatsen är doktrinen som den uttrycks genom marinens krigsplanläggning och krigsorganisation vilka beskrivs ingående</p> / <p>The 1958 parliamentary decision on defence marked a drastic reduction in the allotment of funds for the Navy. Furthermore, a significant portion of the Navy’s principal tasks in naval warfare would henceforth be taken over by the Air Force. The Navy’s development and doctrine has been heavily influenced by the 1958 decision on defence ever since.</p><p>The Navy did not at the time posses a formalized, official operational naval doctrine. The essay describes the factual doctrine for the 1958-61 time period. This essay is the first to attempt this.. For the reconstruction of the doctrine the author uses a theoretical model developed by ltcol Tommy Pettersson (ChP 06-08), for a similar study of the 1958-66 Air Force air doctrine on an operational level.</p><p>Aspects covered includes the 1958 defence decision, the supreme commander’s war planning, the Navy’s threat perception, vessels, equipment, exercises, inter service cooperation as well as development. Focus however is the doctrine as expressed in the Navy’s warplans and wartime organisation, which are described in some detail.</p>

1958 års Försvarsbeslut innebar att den svenska Marinens anslagstilldelning kraftigt minskades. Marinens uppgifter i invasionsförsvaret skulle i händelse av krig dessutom reduceras och till del övertas av Flygvapnet. FB 58 blev styrande för Marinens utveckling under hela perioden efter 1958. Marinens sjöoperativa doktrin (doktrinen för sjöstridskrafterna) var vid denna tid inte officiell eller uttalad. Doktrinen har inte tidigare beskrivits som sådan för denna tidsperiod. Uppsatsen beskriver Marinens sjöoperativa doktrin 1958-61. För rekonstruktionen prövar författaren en modell framtagen av övlt Tommy Pettersson (ChP 06-08) för en motsvarande studie av luftoperativ doktrin 1958-66. Uppsatsens beskrivning av doktrinen omfattar FB 58, säkerhetspolitik, ÖB krigsplanläggning på central nivå, beskrivningar av uppfattningen om hotbilden, fartygsmaterielen, taktik och marina övningar. Uppsatsen behandlar även beskrivning av samverkan och utveckling. Fokus för uppsatsen är doktrinen som den uttrycks genom marinens krigsplanläggning och krigsorganisation vilka beskrivs ingående / The 1958 parliamentary decision on defence marked a drastic reduction in the allotment of funds for the Navy. Furthermore, a significant portion of the Navy’s principal tasks in naval warfare would henceforth be taken over by the Air Force. The Navy’s development and doctrine has been heavily influenced by the 1958 decision on defence ever since. The Navy did not at the time posses a formalized, official operational naval doctrine. The essay describes the factual doctrine for the 1958-61 time period. This essay is the first to attempt this.. For the reconstruction of the doctrine the author uses a theoretical model developed by ltcol Tommy Pettersson (ChP 06-08), for a similar study of the 1958-66 Air Force air doctrine on an operational level. Aspects covered includes the 1958 defence decision, the supreme commander’s war planning, the Navy’s threat perception, vessels, equipment, exercises, inter service cooperation as well as development. Focus however is the doctrine as expressed in the Navy’s warplans and wartime organisation, which are described in some detail.

Operation Atalanta är en EU gemensam marin operation utanför Somalias kust som syftar till att skydda Word Food Program sjötransporter från piratattacker i området. Försvarsmaktens styrkebidrag till operationen består i huvudsak av Internationella Korvettstyrkan (IKS) som innehåller korvetterna HMS Stockholm, HMS Malmö och stödfartyget HMS Trossö. Förbandet transporterades till insatsområdet med strategisk sjötransport. Att transportera svenska örlogs-fartyg på detta sätt är tämligen nytt inom marinen. Strategiska sjötransporter kräver framförhållning då sjötransportresurserna i vissa fall kan vara svårt att få tillgängliga på den tid som önskas. Därför har denna uppsats inriktats på transportplaneringen av operation Atalanta. Uppsatsen syftar till att undersöka och jämföra teori med praktik där kvalitativ textanalys har ställts mot kvalitativa intervjuer. Genom en undersökning av transportplaneringen under operation Atalanta som jämförts med Handbok Försvarsmaktens Transporter Grunder (H FM Tp Grunder) har skillnader identifieras. Dessa skillnader har senare värderas mot hur transportplanerings- processen följdes. Processen har i denna uppsats begränsats till att undersöka de tre första delprocesserna, som författaren valt kalla för faser: inhämtning, bedömning och upphandling. Faserna används genomgående genom empirin där underaktiviteterna i respektive fas presenteras. Faktorer att beakta under planeringen är kostnadseffektivitet, tid och kvalitet. Dessa faktorers inverkan undersöks närmare i respektive fas. Fallstudien visar att transportplaneringsprocessen inte följts enligt H FM Tp Grunder. Den främsta orsaken är tidsbrist som forcerat planeringen. Erfarenhet hos dem som varit involverade i planeringen har dock medgett att kontrollerade avsteg från processen kunnat göras. / Operation Atalanta is an EU combined maritime operation outside Somalia’s coasts. The main objective of the operation is to protect World Food Program sea transports in the area from pirate attacks. The Swedish Armed Forces has contributed with a maritime task force containing two corvettes and a supply ship. The ships were transported by a strategic sealift to area of operations. The knowledge of transporting Swedish naval vessels this way is limited due to lack of experience. Sea transports of this kind need to be planned with a long-term view due to the competitive situation on the sea transport market and the limitation of resources.  This essay is therefore focused on the planning process of the described transport where an investigation of theory and practice is done. The theory comes from an internal handbook which describes The Swedish Armed Forces planning process for military transports. This planning process will be compared to the case study, operation Atalanta in order to sort out differences. These differences will show how well the planning process was followed in this particular case.   The author has limited the planning process to involve three different stages in the planning process, these are: Information gathering, Assessment and Procurement and hereafter called phases. The stages will in time be set from the political directive to a sea transport has been procured. Different aspects are to be considered during the planning process. These are cost efficiency, time and quality. These aspects will be examined in each phase in order to investigate how they have affected the planning process.     The case study shows that the planning process has not been followed according to what the handbook describes. The main reason is the lack of time. The time has been a crucial factor which has driven the transport planning to make deviations. However this deviation has been done with good knowledge about the planning process thru experience.

Den svenska Försvarsmakten ominriktas från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar där internationell förmåga prioriteras. Kraven att delta i fredsfrämjande operationer ökar och militärt samarbete sker bl.a. inom EU och NATO. I Sverige förs diskussioner om vilka förband som skall delta i internationella operationer och EU:s insatsstyrka. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns förutsättningar för svenska amfibieförband att delta i internationella fredsfrämjande operationer i perspektivet 2010. Uppsatsen har skrivits genom en iterativ process med en Hermeneutisk ansats. I uppsatsen används Storbritannien och Holland som jämförelser till Sverige. Den inleds med en deskriptiv del som beskriver EU:s militära förmåga. Därefter beskrivs de tre ländernas politiska inriktning och amfibiska förmåga. I nästa del analyseras EU:s krishanteringsförmåga som följs av en analys och jämförelse av ländernas politiska inriktning och amfibiska förmåga. Uppsatsen visar att svenska amfibieförband i framtiden kan delta i internationella operationer. Vissa förmågor behöver dock utvecklas för att förbandet skall kunna användas i ett brett spektra av uppgifter samt ha tillräckligt stor tillgänglighet och förmåga till uthållighet. / The Swedish Armed Forces have changed from an invasion defence to a defence that has Rapid Reaction capability and prioritised international capacity. The demands to take part in peace support operations are increasing and military co-operation is taking place with others in the European Union and NATO. In Sweden there are discussions about which units will take part in international operations and in the European Union Rapid Reaction Force. The purpose of this paper is to examine if there are conditions for Swedish amphibious units to take part in peace support operations in the perspective of year 2010. The paper is written using an iterative process with a hermeneutics aspect. In the paper Great Britain and Holland are used as a comparison to Sweden. The first part is descriptive and illustrates the military capacity in the European Union. Thereafter there is a description of the political direction and amphibious capacity in the three countries. The next part is an analysis of the capacity in European Union Crisis Management and thereafter an analysis and comparison of the countries’ political direction and amphibious capability. The conclusion of the paper is that the Swedish amphibious units can take part in international operations in the future. Some capabilities, must be developed so that the units can be used in a broad spectrum of tasks and have accessibility and capability of endurance. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01