This study utilises organizational learning theory to understand how learning can influence inductive military change in peacetime. Attributes such as lead-ership and organizational culture in conjunction with learning- and dissemi-nation mechanisms can either hinder or enhance learning effectiveness and change. Through interviews conducted with Swedish navy personnel during spring of 2023 the study brings further knowledge to the field of military innovation. The results show the challenges for a military organisation to hold on to learn-ing because of cutbacks and established peacetime processes. Individuals drive change rather than the organisational structure itself. This study also illustrates how leadership affects learning in both a positive and negative way.

I takt med att det säkerhetspolitiska omvärldsläget förändrats har frågor kring statens förmåga att möta kriser och rena krigshandlingar accentuerats. En statlig utredning har därför föreslagit att på sikt skapa ett samlat sjöförsvar genom att integrera Kustbevakningen och Marinen i en gemensam myndighet. Riktningen på de politiska besluten har dock gått åt en fördjupad samverkan i stället trots att samverkan mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen varit behäftad med svårigheter. Denna studie syftar till att analysera varför man i Sverige valt att utöka samverkan mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen. Studien är en kvalitativ fallstudie där WPR-metoden används för att analysera SOU 2012:48 kompletterad med en samtalsintervju av en informant vid Försvarsdepartementet. Teoretisk utgångspunkt utgörs av Sundelius m.fl. forskning kring svensk nationell krishantering. Sammanfattningsvis kan konstateras att det inte finns någon politisk vilja till en sammanslagning. Detta grundar sig på en generell ovilja att blanda civila och militära uppgifter samt att man fram tills nyligen inte låtit statens förmåga att hantera kriser och ytterst ett väpnat angrepp vara dimensionerande. Vår slutsats är för att uppnå bästa möjliga operativa förmåga för staten att kunna hantera framtida kriser, och ytterst ett väpnat angrepp, så är en integrering av Kustbevakningen och Marinen i en och samma myndighet den bästa lösningen. / Along the changes in the security situation in the world, questions about the government's ability to face crisis and acts of war have risen. An official report of the Swedish Government has suggested that an integration of the Coast Guard and the Navy into a consolidated maritime defence force is needed in the future. The aim of governmental policy has despite this been on focusing on cooperation despite difficulties regarding the relationship between the Navy and the Coast Guard in cooperating. This study aims to analyze why Sweden has chosen to increase cooperation between the two authorities. The study is a qualitative case study in which WPR-approach is used to analyze the official government report supplemented by an interview with a ministry of defence official. The theoretical basis is the research of Sundelius et al consisting of theories regarding Swedish national crisis management. In summary - no political will exists regarding consolidation. It stems from a general unwillingness in mixing civilian and military tasks and that up until recently the government's ability to handle crisis, and ultimately war, was not the dimensioning aim. The conclusion is that in order to achieve the optimal ability for the government in handling future crisis and full war, an integration of the Coast Guard and Navy into one authority is the best solution.

Idag är det kustnära eller det s.k. litorala området i fokus för många av världens mariner. Det finnsolika syften med att genomföra operationer i det litorala området men det huvudsakliga syftet äratt tillse att sjötransportförbindelserna som till största del sker i det litorala området fungerar.Andra syften är t.ex. att med expeditionära styrkor kunna påverka en situation på land eller somSverige operera i det litorala området i syfte att försvara sig. De uppgifter som ska lösas i detlitorala området inkluderas av begreppet Littoral Warfare, men vad betyder det för de olikanationerna?Denna uppsats jämför hur USA, Storbritannien och Sverige ser på det litorala området ochbegreppet Littoral Warfare. Undersökningen kopplas till vilka målsättningar nationerna har inomdet litorala området, vilka metoder de avser nyttja samt vilka medel som finns att tillgå för att lösauppgifter i det litorala området. Undersökningen genomförs genom att jämföra de olikanationernas doktriner för att ge ökad förståelse av begrepp som används i gemensammaoperationer och med avsikt att minska risken för missförstånd.Undersökningens resultat visar att nationerna har samma uppfattning avseende vad begreppetLittoral Warfare innebär men att uppfattningen om vilket det litorala området är skiljer sig.Målsättningarna mellan nationerna är till viss del också särskiljande då t.ex. Sverige har en merdefensiv hållning än de andra nationerna. Skillnader som framkommer avseende val av metod ärmer en resursfråga än vilka mål nationen vill uppnå i det litorala området. / Nowadays, the coastal and littoral areas are in focus for most of the navies and marines in theworld. There are a number of different purposes for a navy to conduct littoral operations. Onepurpose could be to ensure functioning sea lines of communication, which most times areestablished in this part of the sea. Another purpose could be to influence the situation ashore withan expeditionary force. Furthermore, the littoral area could be used to defend a nation, which is thecase in Sweden. Missions and tasks supposed to be conducted in the littoral areas are gatheredunder the heading of Littoral Warfare, but what does this term imply for different nations?This research compares how the US, Great Britain and Sweden views the littoral area and the termLittoral Warfare. The research is connected to what objectives these nations have in the littoralarea, what methods they intend to use and what means they have available to accomplish theirobjectives. In order to increase the knowledge for the different terms used in combined jointoperations and to minimize the risk of misunderstanding, this research is comparing the doctrinesof the nations mentioned above.The result of this comparison shows that these nations have the same general understanding of theterm, Littoral Warfare, but their notions on the actual area considered as littoral are divergent.Furthermore, there is some diversity between the nations regarding their objectives where Swedenfor instance, has a more defensive approach compared to the others. Finally, the differences thatcomes to light regarding what methods to use in the littoral area, depends on what means areavailable, more so than the objective itself. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

Det finns tecken i marinen på att de nya arbetssätt och begrepp som de fastställda reglementena föreskriver inte används ute i organisationen eller inte används på det sätt som reglementena beskriver. Några exempel på detta är att marina ledningsbegrepp används på felaktigt sätt eller i felaktiga kombinationer, felaktigheter vid nyttjandet av organisationsstrukturer och oklarheter om vilken ledningsnivå som har vilket formellt ansvar. Detta påvisar behovet av att närmare undersöka arbetet med, och förutsättningarna för, implementeringsarbetet kopplat till nya reglementen i marinen. Syftet med detta arbete är att undersöka vilken förutsättning marinen har till att effektivt implementera nya reglementen i verksamheten. För att besvara syftet har TRM-1(A) använts som fallstudie där tre frågeställningar undersökts: Hur genomfördes implementeringen? Vilken organisation fanns för att genomföra implementeringen? Vilket är resultatet av implementeringen?

Den senaste tidens klimatutveckling har påverkat situationen i Arktis. För 10 år sedan hade de arktiska länderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgängliga områden blir nu tillgängliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser. I takt med en allt mer ansträngd ekonomi för de nordiska länderna ökar viljan att finna militära samarbeten för att få ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien är att belysa vilka olika nationella överväganden och intressen som kan påverka Sverige, Norge och Danmarks syn på Arktis samt hur detta kan påverka ett marint samarbete i området. Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument från Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i ländernas syn på Arktis. Mål/intresse, säkerhetshot, medel och marinförmåga analyseras varefter tre scenarion åskådliggör marina samarbetsområden i Arktis. Resultatet visar att det till stor del råder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn på säkerhetshot i Arktis från svensk och norsk syn. Det finns flertalet potentiella marina samarbetsområden till exempel sjöövervakning, miljö- och sjöräddning.

Sea mines are a cheap weapons system useful for hindering an opponent’s freedomof movement. Controllable sea mines, that can be activated and deactivated after they havebeen laid out, can be laid out prior to break out of war. The main bulk of sea mines storedtoday in Swedish depots are not controllable. This thesis compares the military utility between two controllable mine systems. The existingM9-system and a system draft based on wireless underwater communication. With theSwedish navy as the military actor using the systems, the comparison is set against abackground scenario of an escalating crisis. In this context the military effectiveness, militarysuitability and affordability of the systems is studied. The results indicate that the KT-system introduced in this study has a slightly greater militaryutility. At the same time, the results point out a number of differences between the systems,which in the end might be of greater use to a decision maker than a summed up rating. / Sjöminor är ett billigt vapensystem som kan användas för att hindra enmotståndares rörelsefrihet. Sjöminor som är kontrollerbara kan aktiveras och stängas av efterfällning vilket möjliggör minering före ett krigsutbrott. Huvuddelen av de minor som idagfinns i svenska förråd är okontrollerbara. Denna studie jämför militär nytta mellan två kontrollerbara sjöminsystem. Det existerandeM9-systemet och ett idésystem baserat på trådlös undervattenskommunikation. Med densvenska marinen som tänkt brukare och mot bakgrund av ett eskalerande krisscenariostuderas vilket av systemen som skulle vara mest militärt effektivt, militärt lämpligt ochsamtidigt ekonomiskt överkomligt. Resultatet indikerar att det i studien presenterade KT-systemet som introduceras i denna studiehar en liten fördel ur ett militärt nyttoperspektiv. Samtidigt visar de på ett antal skillnadermellan systemen vilket i slutänden kan mer användbara för en beslutsfattare än ett sammanvägtbetyg.

Enligt Sveriges militärstrategiska doktrin ska Försvarsmaktens ledningsfilosofi baseras på uppdragstaktik. Uppdragstaktikens ursprung och användande har studerats tidigare men det förekommer färre studier inom den marina arenan och av dess användande vid ledning av sjögående förband. Syftet med studien är därför att med en induktiv och explorativ ansats samt genom kvalitativa intervjuer skapa en förståelse för användandet av uppdragstaktik vid ledning av sjögående förband. Studien genomförs med metoden Grounded Theory, vilket resulterar i en grundad teori om hur uppdragstaktik förstås vid ledning av sjögående förband. Resultatet visar på att uppdragstaktik eftersträvas vid ledning av sjögående förband men att dess framgång bygger på en synkronisering av förbandet och dess chefer. Vidare visar resultatet på att det finns påverkansfaktorer som inverkar negativt på förutsättningarna för att utöva uppdragstaktik, faktorer som leder till fragmentering. Dessutom identifieras effekter som kommer med ledning av sjögående förband med uppdragstaktik. Relationen mellan synkronisering och fragmentering samt de effekter som uppdragstaktik ger utgör studiens kärnkategori. Studiens resultat förklaras med hjälp av systemteori samt med teorier om osäkerhet, oförutsägbarhet och ledning i krig.

There is an ongoing discussion on grey zone deterrence and how states should deal with grey zone situations. Most studies are based around Russian actions in Crimea and Chinas actions in the East and South China Sea. The objective of this paper is to create a better understanding of the grey zone deterrence and the handling of grey zone situations by the Swedish navy. The method for achieving this is a text analysis of Swedish strategic, operative, and tactical doctrines. The result of the analysis shows that there is a discussion of grey zone deterrence on the operative level in the Swedish armed forces, where the Swedish navy can assist the police, coast guard, customs et.al. There is only a limited and implicit discussion on the tactical level specifically for naval units.  The conclusion of this paper is that the Swedish navy can work with other governmental departments to handle grey zone situations, however the Swedish navy is limited in the ability to handle grey zone situations independently.

Specialistofficerare framhålls ofta som ryggraden i svensk militär förmåga. Men vad innebär det i praktiken och hur förvaltar svenska flottan sina specialistofficerare och deras funktionsområden?  Kunskapen om specialistofficerare är begränsad ur ett professions- och militärsociologiskt perspektiv, där forskningen traditionellt fokuserat på officerens roll. Innevarande studie syftar till att bidra till en ökad förståelse för de faktorer som påverkar specialistofficerares förmåga till utveckling av expertis och yrkeskunnande.  Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie och analyserar flottans specialistofficersfunktioner telekrig och luftförsvar i en kritisk organisationsanalys. Metodologiskt kombinerar studien empiri från intervjuer och policydokument tillsammans med analys av hur flottan faktiskt utformat sin organisation och specialistofficerarnas förutsättningar i realiteten.  Studien visar att flottans specialistofficerare har anammat en egen gynnsam professionell identitet som värdesätter expertis och specialisering framför Försvarsmaktens traditionellt vertikala karriärstruktur. Parallellt identifieras att organisationen påvisar brister i att omhänderta och utveckla specialistofficerarnas kompetens utanför den direkta fartygskontexten.

International military cooperation constitutes a vital part of states’ security policies. However, the aspect of friction in cooperation processes tends to be overlooked. Therefore, the purpose of this study is to shed light on this matter by examining the case of the Swedish Navy’s contribution to EU NAVFOR Operation Atalanta conducted in the waters off Somalia. To identify which frictions and challenges that were prominent during the operation, a qualitative methodological approach based on a theoretical framework by Nora Bensahel were implemented where Six senior officers of the Swedish Navy were interviewed about their experiences in Operation Atalanta. Results suggest that the operation in general was seen as successful but not without challenges. Sources of friction were identified in the form of conflicting national interests among participating nations, coordination efforts of parallel ongoing missions in the area, difficulties in cooperation and exchange with local authorities, as well as in national differences regarding cultural, lingual, and traditional conditions.  Some of these results are likely to be contextually dependent on the circumstances of the specific case of Operation Atalanta. Therefore, further research is required to broaden our understanding of international military cooperation from a military, operational perspective. Nevertheless, results may still make up valuable empirical contribution to such further studies.