Skolan har idag svårt att uppfylla sitt uppdrag gentemot alla elever vilket är att utformaundervisningen så den tillgodoser alla elevers behov. Uppfyllandet av uppdraget brister främst närdet att få elever i svårigheter att utveckla sina kunskaper. Det ställs höga krav på elevernasprestationer och kunskaper i skolans ämnen, vilka de har svårt att nå upp till. Detta innebär attlärarna måste ta hänsyn till elevernas unika inlärningsstil samt deras olikheter och utifrån demskapa en varierad undervisning där alla elever ges möjlighet att utvecklas. Varför elever hamnar isvårigheter har varit omdiskuterat och vissa menar att det är miljön som brister medan andrapåstår att det är eleven själv som brister.Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers uppfattningar av hur de börbemöta och tillgodose elever i svårigheters behov. Undersökningen utgår från tre fiktivafallbeskrivningar som representerar elever i olika typer av svårigheter. Inspirationen tillundersökningen växte fram under lärarutbildningen då vi läste specialiseringenSpecialpedagogik. Vi har i undersökningen inspirerats av den fenomenografiska ansatsenvilken syftar till att undersöka individers uppfattning av samma fenomen. Resultatet haruppkommit genom sju kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i grundskolanstidigare åldrar. I fenomenografisk anda har vi utifrån resultatet kunnat urskilja likheter ochskillnader i pedagogernas syn på hur de ska bemöta och tillgodose elever i svårigheter ochderas behov. Genom resultatet har vi sedan funnit beskrivningskategorier tilllitteraturgenomgången, resultatredovisningen och analysen vilka är självkänsla, socialasvårigheter matematiksvårigheter och koncentrationssvårigheter. Vidare framkom det iresultatet att föräldrakontakt och skolmiljöns utformning är väsentliga faktorer när det gällerpedagogers bemötande. Undersökningen visar på att den framtagna forskningen ochpedagogerna är överens om att det är viktigt att se till helheten för att tillgodose elever isvårigheters behov och det första steget att undanröja svårigheter är att stärka elevernassjälvkänsla. Det visade sig även att en gemensam uppfattning var att alla i elevens omgivningoch eleven själv har ett gemensamt ansvar för att på bästa möjliga sätt underlätta och hjälpa.

<p>Syftet med arbetet var att åskådliggöra innebörden av att vara i matematiksvårigheter och elevers syn på hur de hanterar sin vardag. Undersökningen utgår från ett elevperspektiv och ambitionen var att elevens egna tankar och känslor skulle komma fram. Jag har använt mig av en kvalitativ ansats med observationer och semistandardiserade intervjuer. För alla eleverna i studien påverkas vardagen och skolan av att de har svårigheter i matematik. Det är allt från att planera sina fritidsaktiviteter till att veta när ett arbete i skolan ska vara inlämnat. Detta gör att föräldrar måste hjälpa till i denna planering i stor utsträckning även nu när barnen är tonåringar och borde klara sig själva lite mer. Eleverna själva är ofta inte medvetna om sina strategier för att klara de svårigheter som uppstår på grund av matematiksvårigheterna. Föräldrarna kan dock berätta mer om hur dessa strategier tar sig ut. Känslorna inför matematiklektionerna är ofta en uppgivenhet, ska de misslyckas idag igen och de känner sig stressade inför att kanske inte uppnå målen. Lärarens bemötande spelar här en stor roll och ett icke positivt bemötande gör att eleverna upplever att de är till besvär för läraren. Det leder till att eleverna får ett svagt självförtroende och olustkänslor inför matematiken. I jämförelse med andra studier så upplever eleverna i min studie inte att de blir stämplade till följd av att de får särskilt stöd, utan tvärtom så är det en lättnad att gå till stödgruppen.</p> / <p>This study focuses on pupil’s view how they handle mathematics learning disabilities in their daily life. The study is from pupil’s point of view and the ambition was to capture the pupil’s own thoughts and feelings. Observations and interviews were carried out with three pupils, in the age of 13, and their parents. The results show that all three of the pupils have difficulty in their daily life due to the mathematics learning disabilities. They have different problems from to plan their free time to plan when schoolwork should be submitted. The result of this is that the parents have to plan for them, even now when they are teenager’s and should be able to handle things like this by themselves. The pupils are not aware of the strategies they use to cope with the difficulties in mathematics. However, their parents are able to explain the strategies their children have developed. The emotions the pupils feel when they think about math class are that they feel dejected and they are under stress with thoughts as “will I fail again today”. It is very important how the teacher do talk to the pupils and this will affect the pupil’s self-confidence and they develop discomfort to mathematics. This study, unlike some other studies, does not show that pupils feel uncomfortable because they have special support. Instead they feel relief in visiting the support group.</p>

<p> </p><p>            </p><p> </p><h1>Sammanfattning</h1><p><strong> </strong></p><p><strong>Pedagogers möte med elever i matematiksvårigheter</strong></p><p> </p><p>En intervjustudie om hur pedagoger tänker och arbetar när de möter elever i matematiksvårigheter samt dessa elevers uppfattningar om undervisningen och lärandet i matematik.</p><p> </p><p>Jeanette Ekberg och Rose-Marie Israelsson, VT 2009</p><p><strong> </strong></p><p><strong>The teacher´s meeting with students in mathematics difficulties</strong></p><p> </p><p>Antal sidor: 59</p><p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar verksamma lärare har om elever i matematiksvårigheter, hur de arbetar för att stödja dessa elever samt hur eleverna själva tänker om sin undervisning, sitt lärande och svårigheterna.</p><p> </p><p>Vår bakgrund består av en litteraturgenomgång där vi har sammanställt begrepp, utvärderingar samt forskning och litteratur som berör området matematiksvårigheter och matematikundervisningen. I vårt arbete har vi använt oss av kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som metod. Vi har intervjuat fem pedagoger som undervisar i matematik i år 4 och 5 samt 12 av deras elever i matematiksvårigheter.</p><p> </p><p>Genom examensarbetet har vi fått fördjupad insikt i hur pedagoger uppfattar matematiksvårigheter och vilka strategier de använder för att hjälpa elever i matematiksvårigheter. Vårt resultat pekar på en undervisning som för pedagogernas del är komplex och där det finns svårigheter att anpassa undervisningen för att möta varje individ. Orsakerna till elevernas svårigheter finns enligt pedagogerna hos eleven eller i hemmet. Eleverna tycker att matematik är svårt, men viktigt. Undervisningen präglas av enskild räkning i läroböckerna och eleverna uppfattar inte skolmatematiken som verklighetsförankrad i någon större grad. Trots detta är eleverna i stor utsträckning nöjda med sin undervisning.</p><p> </p><p>Slutsatsen är att vi bör försöka samarbeta för ett helhetsperspektiv inom skolan. Duktiga, engagerade och stöttande lärare som undervisar matematik och inte bara handleder eleverna är mycket viktigt. Vi måste se till varje individs förutsättningar i matematikundervisningen, arbeta mer med att kommunicera matematik samt utveckla nyfikenheten och lusten för ämnet för att förebygga matematiksvårigheter och stödja elever i svårigheter. Vår förhoppning är att vi som Specialpedagoger kan hjälpa till med denna helhetssyn, vara en länk mellan de olika nivåerna i skolans värld och stödja lärarna samt eleverna i denna komplexa verklighet.</p><p> </p><p>Nyckelord: matematiksvårigheter, dyskalkyli, elever i behov av stöd i matematik, matematikundervisning, specialundervisning, lärande.</p><p> </p>

The purpose of my examination work was to show the need for support for students with another mother-tongue than Swedish, so that these students would be able to get through mathematics tuition better. To achieve this purpose, I chose to start from the perspective that presented itself at interviews with two class teachers and two mother-tongue supervisors. I also chose to use the qualitative research interview as study method, as I tried to understand those informing me in a thorough and in-depth way. In my study I have had a sociocultural perspective as starting point where the conceptions teaching, language and communication, support and individualizing are central for the development of knowledge.  The questions for my study during this process were as follows:  What difficulties, according to the teachers interviewed can occur for second language students in mathematics?  What ways and methods of working do the teachers chosen give priority to, so that   the second language students` results in mathematics will improve?  The results from my interviews show that the difficulties with mathematics for second anguage students can be perceived as being dependent on a combination of reasons, where amongst other things language plays a central part. Difficulties can even arise when the students have other mathematical abilities from their own home environment. Another result shows that even the class teachers are of the opinion that there are difficulties to individualize the teaching in schools with large classes. This can possibly be interpreted that those large classes in the schools can be seen as the reason for the inadequate study results in mathematics, where the students are unable to understand sufficiently suited lessons. These difficulties do not arise for the mother tongue teachers as they sit with each student individually. From these results we see that even the class teachers and mother tongue tutors have different ways and methods of working with mathematic tuition to be able to improve the results in mathematics for second language students. The result of the study shows that all teachers are of the opinion that language is a tool, thus enabling the student to succeed in mathematics. However, there is disagreement between the class teachers and mother tongue tutors, as to whether it is the student’s knowledge of Swedish or their mother tongue that could best help them in their understanding of mathematics. The study also shows that the class teachers believe that it is important that the students are allowed to sit in groups with other students and interact. However, the mother tongue tutors believe that the communication between student and tutor is the most important as they sit with each student individually and believe that the students will develop better in this way. The result of the study also shows that all teachers believe that support and motivation is required for the students to develop. The class teachers also believe that even laboratory material is excellent support for students with difficulties and should be used in teaching. However, the mother tongue tutors believe that laboratory material is good support but say that it is better to work abstractly with mathematics. From the results I am able to see, that the class teachers and mother tongue tutors give priority to different ways and methods of working with mathematics to strengthen second language students.

For many years, I have tried to understand why students end up in difficulties in mathematics. As a future teacher, it is extremely important to have knowledge of the various factors that leads to difficulties in mathematics. As a teacher it is obvious to meet the students who find mathematics a difficult subject, and, therefore it is necessary to have a broader knowledge of how to respond and support these students. According to Ahlberg, number of students with mathematics difficulties is increasing every year, therefore, it is important to help students and organize a supporting school environment that promotes and encourages learning (Ahlberg 2001, p. 104-105). The aim of this degree project is find out, with the help of selected teachers, various factors that may lead to the basis for the students’ mathematics difficulties. The aim is also to find out how teachers work in order to support students with mathematics difficulties. I interviewed four trained mathematics teachers. All pedagogues have years of experience of teaching students with mathematics difficulties and all have had mathematics in their undergraduate studies. In my interviews, I used a tape recorder so that I could focus on questions, answers, and also be involved in as well as reflect over what was said. The results showed that there are various reasons for difficulties in mathematics and different ways of working to address student´s difficulties in mathematics. Mathematics difficulties can depend on emotional obstructions, a poor self-confidence, planning difficulties, a poor working memory, language difficulties, reading and writing difficulties and deficiencies in the didactical field. The result also showed that students’ difficulties can be reduced through dialogue, group works and a laboratory work.

The aim of this study was to investigate which factors teachers and special needs education teachers view as being the main causes of mathematical learning difficulties and from these choose how to educate pupils with these difficulties. The aim was also to investigate how this education is organised at two different schools. An interview based investigation addressed these objectives by using three comprehensive questions: Which factors do the teachers and special needs teachers view as being the main reasons for mathematical learning difficulties? How do teachers and special needs teachers educate pupils with mathematical learning difficulties? How is the education organised for pupils with mathematical learning difficulties at two different schools? This study is based on four interviews of three teachers and one special needs teacher. The people interviewed work at two different primary schools in the same local authority. The results of the interviews show that it is the pupils’ experiences of the maths that affects how well they comprehend the subject. Furthermore factors such as reading and writing difficulties can cause problems with regards to understanding tasks in maths. Educationalists in this study regard a varied education with an element of group work, communication and experimental material as being beneficial for pupils with mathematical learning difficulties. How the education of pupils is organised depends on the extent of the learning difficulties of each pupil. The needs of pupils with mild learning difficulties can be met by the form teacher whereas pupils with more severe difficulties require assistance from special teachers.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning när de i klassrummet får specialpedagogiskt stöd i ämnet och hur de känner sig när de följer med specialläraren ut från klassrummet. Det övergripande syftet med studien är att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta SUM-elever från åk 4 och 5. Till grund för analysen används Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter på inkludering; rumslig, social och didaktisk.   Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast när de lär sig matematik är den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kände sig socialt inkluderade och vad gäller den rumsliga inkluderingen spelade den inte någon större roll för dessa SUM-elever. Däremot visade elevuppfattningarna att de kände sig didaktiskt exkluderade i matematikklassrummet. Faktorer som påverkar detta är bland annat brist på konkret material, långa arbetspass samt möjlighet att kommunicera matematik för att förstå den. / Abstract This study investigates the perceptions that SEM-students, special education need in mathematics, have when they receive special education in mathematics and how they feel when they leave the classroom to do mathematics with the special education teacher. The overall aim of this study is to highlight the inclusion and exclusion from a student perspective. The study has a qualitative approach and has been implemented in the form of semi-structured interviews with eight students in special education need in mathematics, SEM-students, from grades 4 and 5 in Sweden. The basis for our analysis is three different aspects of inclusion; spatial, social and didactic (Asp-Onsjö, 2006). The results show that the aspect of inclusion that students consider to be most important is didactic inclusion. All the students in the study felt socially included and the spatial inclusion did not play a major role for these SEM- students. The students did articulate that they felt didactical excluded in the classroom. Factors that affected this feeling of exclusion was lack of concrete materials, long working hours and the ability to communicate math to understand it.

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvårigheter. Studien är kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förståelse av sin situation. Metodvalet föll på semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt. Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begränsningsfaktor för matematikinlärningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera år skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ självuppfattning om den akademiska förmågan och affektiva reaktioner som matematikångest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lärandet sker har stor betydelse för inlärningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner. Därför kan fokus inte enbart ligga på individnivå vid stödåtgärder. Negativa uppfattningar och affektiva reaktioner och dess effekter behöver synliggöras, bemötas och motverkas i ett så tidigt stadium som möjligt. Det är därför viktigt att lärare har en medvetenhet om vilken inverkan deras egna egenskaper, förväntningar på eleverna, uppfattningar om ämnet matematik och relationen till elever har på elevers egna matematikrelaterade uppfattningar och matematikinlärning. För att stödåtgärder ska få önskad effekt behöver lärare ta i beaktning de känslomässiga kännetecknen och elevers matematikrelaterade uppfattningar. En positiv akademisk självuppfattning bör bli en viktig del av matematikinlärningen.

Denna systematiska litteraturstudie upprättats av intresse att undersöka hur inkludering påverkar eleverna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att beskriva de utmaningar som läraren ställs inför vid inkludering av elever i matematiksvårigheter. Detta leder även till att det blir av intresse att undersöka sambandet mellan begreppen inkludering och elever i matematiksvårigheter. Resultatet visar på att många forskare ställer sig positiva till inkludering, men menar att lärare behöver mer kompetens på området. Det påvisas även att inkludering inte passar alla elever i matematiksvårigheter. Detta bland annat genom de signifikanta nivåskillnaderna som kan uppstå i en inkluderande matematikundervisning. Slutsatser som dragits i studien är att det behövs mer forskning på området, men även att de utmaningar läraren ställs inför vid inkludering av elever i matematiksvårigheter är väldigt individuellt. / This systematic literature review has an interest to investigate how inclusion affects students in mathematic disabilities. The purpose of this study is to highlight the challenges that teachers face with including students with mathematic disabilities. This also leads to an interest to investigate the relationship between concepts of inclusion and students in mathematic disabilities. Results show that many researchers are in favor of inclusion, but argues that teachers need more skills in the subject. It also demonstrates that inclusion doesn’t fit all students in mathematic disabilities. This particular by the significant differences in levels that can occur in an inclusive mathematic class-room. Conclusions made in this study are that more research is needed, but also that challenges teacher’s face with inclusion of students with mathematic disabilities is very individual.

Flertalet elever i behov av stöd i läsning upplever svårigheter i matematik. Speciallärare vet att alla elever ska nå målen, men läroplanen och skollagen ger inga direktiv om hur detta ska genomföras.   Syftet med studien är att undersöka speciallärares kunskaper och kompetens kring relationen mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter hos elever. Syftet är även att få en inblick i hur speciallärare beskriver sitt arbete med elever som har denna kombination av svårigheter samt undersöka vad som ligger till grund för deras arbetssätt.   Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem speciallärare verksamma på grundskolenivå. Intervjuerna bearbetades med en analysmodell framtagen utifrån Grounded Theory. Studien har det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.   I resultatet framgår att speciallärarna hade svårt att redogöra för hur relationen mellan läs- och matematiksvårigheter beskrivs i forskning eller hur den kan visa sig hos eleverna. Flera av lärarna ser ingen tydlig koppling hos sina elever. Resultatet visar också att speciallärarna arbetar med svenska och matematik som två skilda ämnen. Alla lärarna ansåg att specialundervisning ger bäst resultat utanför klassens ram. Samtliga uttryckte vikten av det sociokulturella lärandet med språket som grund.   För att arbetet med elever i lässvårigheter och matematiksvårigheter ska vara effektivt och leda till bättre måluppfyllelse behöver lärare kompetensutveckling kring relationen mellan läs- och matematiksvårigheter. / Most pupils with special needs in reading also experience difficulties in mathematics. Special education teachers know that all pupils should achieve the educational goals. However, the curriculum and the Swedish School Law do not describe how.   The aim of this study is to investigate the knowledge and the competence of special education teachers about the relationship between reading difficulties and mathematical difficulties in pupils. Also, the aim is to get insight into the way special education teachers describe their work with pupils in this kind of difficulties, and look into the basis for their working methods.   Semi-structured interviews have been done with five special education teachers active in elementary school. The interviews were processed with an analysis model constructed on Grounded Theory. This study is based on the socio-cultural perspective.   The result of the study shows that special education teachers found it hard to describe how the relationship between reading and mathematical difficulties is presented in research, or in what way it can be seen in pupils. Several of the teachers do not find a distinct connection in pupils. Also noticeable is the fact that the special education teachers treat Swedish and Mathematics as two different subjects. All teachers thought that special education gives best results beyond the class. All of them expressed the importance of socio-cultural learning based on language.   In order to get an effective work with pupils in reading and mathematical difficulties that leads to fulfilling educational goals the teachers need more knowledge of the relationship between reading and mathematical difficulties.