The purpose is to examine how teachers and special educators are experiencing and look athis work with pupils with special needs in mathematics. In literature it up what differentscholars have written about different aspects and factors of special support and variousmathematical difficulties. I used a qualitative research method through interviewing teachersand special education teacher at my chosen school. The dossier has been gathered frominterviews with 6 primary school teachers who teaches math in grades 1, 2 or 3 and onespecial education teacher. The results show that teachers have a positive view of their workand the work is very varied. It was revealed that they are teachers themselves who do most ofthe work of special support in mathematics. By this it can be concluded that teachers ofmathematics becomes more and more trained to cope with this but even that is not enoughresources. / Undersökningens syfte är att undersöka hur lärare och specialpedagoger upplever och ser påsitt arbete med elever i behov av särskilt stöd i matematiken. I litteraturgenomgången tas detupp vad olika forskare skrivit om olika aspekter och faktorer om särskilt stöd och olikamatematiksvårigheter. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsmetod genom att intervjualärare och speciallärare på min utvalda skola. Underlaget har samlats in från intervjuer med 6grundskolelärare som undervisar i matematik i årskurs 1, 2 eller 3 och 1 speciallärare.Resultatet visar att lärarna har en positiv syn på sitt arbete och att de jobbar väldigt varierat.Det framkom att de är lärarna själva som gör de mesta av arbetet med särskilt stöd imatematiken. Av detta kan man dra slutsatsen att lärarna i matematiken blir mer och merutbildade att klara detta men även att de inte finns resurser nog.

Det här konsumtionsarbetet sammanfattar olika matematiksvårigheter som kan finnas hos elever och metoder för hur svårigheterna kan upptäckas av lärare, samt undervisningsstrategier att använda sig av för lärare i mötet med dessa elever i gymnasieskolan. Strategierna kan användas i ett inkluderande klassrum och gynnar därmed inte bara elever i matematiksvårigheter utan även elever utanför. Syftet med arbetet är att erbjuda verksamma lärare en sammanställning av svårigheter, hur dessa kan identifieras samt kompenserande undervisningsstrategier från aktuell forskning som berör elever på gymnasienivå då författarna anser att detta är en kunskapslucka som bör fyllas. Resultatet visade på att matematiksvårigheter hos elever kan variera och att dessa kan upptäckas av läraren med hjälp av att läraren ger eleverna chansen att visa upp vad de har för kunskapsluckor i kombination med felanalys. Resultatet visade också att en omfattande mängd strategier finns att tillgå för att bemöta elever i matematiksvårigheters behov i det inkluderande klassrummet. I diskussionen diskuteras tänkbara anledningar till varför matematiksvårigheter än idag lever kvar i klassrummet trots det rika utbud av kompenserande strategier som finns. Slutsatsen är att det finns många olika typer av strategier tillgängliga för läraren att skapa förutsättningar för alla elever att nå matematisk framgång. / This literature overview summarizes different types of mathematical difficulties that may exist among students as well as methods that teachers can use in order to discover these difficulties and instructional strategies to implement while teaching these students. The strategies can be used in an including classroom, meaning that they do not only profit students experiencing mathematical difficulties, but other students as well. The purpose of the overview is to offer teachers a summary of difficulties and how these can be identified as well as compensating instructional strategies from recent research considering students at upper secondary level, as the authors consider this to be a gap in knowledge that has to be attended to. The result showed that the mathematical difficulties among students can vary and that these can be discovered by the teacher by giving the students a chance to display misconceptions combined with the usage of error analysis. The result further showed that there is a great quantity of different instructional strategies that can be used to accommodate the needs of students in mathematical difficulties in the including classroom. In the discussion section, possible reasons for why mathematical difficulties still exist in the classroom even though compensating instructional strategies are available, is discussed. The conclusion is drawn, that there are a lot of strategies available for teachers which makes it possible for them to create conditions that let all students reach mathematical success.

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala verktyg används i den undervisning av elever i matematiksvårigheter som forskningen studerat, samt vilka effekter denna undervisning har på elevernas matematiska utveckling och lärande. Metoden för detta arbete är en systematisk litteraturstudie, där 30 forskningsstudier inom området kartläggs och analyseras. Forskningsfältet analyseras översiktligt, följt av en fördjupad analys. Resultatet av litteraturstudien tyder på en stor variation kring de digitala verktygens användningsområden. Av studien framgår att digitala verktyg används för att låta elever följa instruktioner och lösa matematiska uppgifter, att undervisa med virtuellt laborativt material, för anpassningar och som hjälpmedel, för att kommunicera och ge återkoppling, för en spelbaserad undervisning samt för mängdträning och repetition i matematik. Resultatet tyder överlag på positiva effekter av en undervisning med digitala verktyg på elever i matematiksvårigheter gällande lärande och utveckling i matematik. Resultatet tyder även på att den undervisning som framgår av forskningsstudierna till övervägande del går ut på att eleven interagerar med det digitala verktyget på egen hand. Detta resultat diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Implikationer för vidare forskning och konsekvenser för undervisning diskuteras. / The purpose of this study is to investigate how digital tools are used in the teaching of students in mathematical diffuculties that research has studied, and the effects of this teaching on the students’ mathematical development and learning. The method for this study is a systematic review, where 30 research studies are charted and analyzed. The field of research is surveyed, followed by a profound analysis. The results of the study indicates that there is a great variety in the use of digital tools. The study shows that digital tools are used by letting students follow instructions and solve mathematical problems, for teaching with virtual manipulatives, as accommodations and support tools, for communication and feedback, for game-based learning and for increasing the amount of mathematical practice and repetition. The overall results indicate positive effects of teching with digital tools on mathematical learning and development of students in mathematical difficulties. The results also indicate that the teaching methods in the research studies are mainly based on letting the students interact with the digital tools on their own. This result is discussed based on a sociocultural perspective on knowledge and learning. Implications for further research and practice are discussed.

Denna studie undersöker vad det är som gör att elever i grundskolan kan upplevas ha svårigheter med ämnet matematik i år 4, när de inte visade det i år 3. De lärare som tar emot eleven i en övergång ifrågasätter de lärare som undervisat eleven under tidigare år. För att få information om vad det är som händer med elevers matematikkunskaper i övergången, valde jag att genomföra intervjuer med lärare som är behöriga i matematik. Varje lärare måste ha arbetat både med elever i år 3 och elever i år 4, med avgränsningen att läraren inte följt med eleverna från år 3 till år 4, utan haft sin anställning i respektive stadie. Eftersom det inte finns en färdig teori kring vad som påverkar elevens matematikkunskaper, har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med inspiration från Grundad teori. Det gör att intervjuerna har formats av varje lärare med utgångspunkt från en intervjuguide som inte varit styrande. I analysen av intervjuerna, framkommer det att det är i förändringen som sker runtomkring eleven i övergången som svårigheter med matematiken uppstår. Eleven får träffa nya lärare med annorlunda förhållningssätt och undervisningsmodeller mot det de är vana vid tidigare. Matematikundervisningen förändras från att ha innehållit praktiskt material och färggranna matematikböcker som eleven skriver i till att bli mer teoretisk. Vidare förändras kunskapskraven i läroplanen och det visar sig att lärare i de olika stadierna inte är insatta i varandras läroplaner. Det leder till att det blir ett glapp i undervisningen i matematik från år 3 till år 4. Ramtiden påverkar matematikundervisningen utifrån att matematikämnet innehåller många olika områden som läraren ska lär ut till eleverna. Lärare hanterar detta olika. Några matematiklärare fokuserar på att varje elev ska ha lite kunskap inom varje område. Andra matematiklärare koncentrerar sin undervisning på att varje elev ska befästa de delar som tas upp inom matematikämnet. Det leder till att eleven inte hinner bearbeta varje område som ingår i matematikämnet. Ofta splittras klasser i år 3 och det bildas nya klasser i år 4. Då blandas elever som undervisats på olika sätt samman. Den nya läraren ska försöka möta den blandade gruppens olika förmågor i ämnet matematik. Förändringen kan ge konsekvenser för eleven, så att eleven får svårt att ta emot undervisningen från den nya läraren. / This study investigates why pupils in elementary school may show difficulties with the subject of mathematics in year 4 when they did not show it in year 3. The teachers who receive the student in a transition question the teachers who taught the student in previous years. To get information about what happens to students' mathematical skills in transition, I chose to conduct interviews with teachers who teathes mathematics. Each teacher must have worked with students in year 3 and students in year 4, with the delimitation that the teacher did not follow the students from year 3 to year 4, but had their employment in each stage. Since there is no complete theory of what affects the student's mathematical knowledge in the transition, I have chosen to make qualitative interviews with inspiration from Grounded Theory. This means that the interviews have been formed by each teacher based on an interview guide that has not been governing. In the analysis of the interviews, it appears that it is in the change that occurs around the pupil in the transition as difficulties with mathematics arise. Students can meet new teachers with different approaches and teaching models to what they are used to in the past. Mathematics teaching changes from having included practical material and colorful math books that the learner writes in to become more theoretical. Furthermore, the knowledge requirements in the curriculum change and it turns out that teachers in the different stages are not familiar with each other's curricula. This leads to a gap in mathematics education from year 3 to year 4. The time frame affects mathematics teaching, based on the fact that the mathematical subject contains many different areas that the teacher will teach to the students. Teachers handle this differently. Some math teachers focus on each student having some knowledge in each area. Other math teachers focus their teaching on the fact that each student is to consolidate the parts that are included within the mathematical subject. This means that the student can not process some of the areas included in the mathematical subject. Often classes are split between year 3 and 4 and new classes are formed. Then students are mixed up in different ways. The new teacher will try to meet the various skills of the mixed group in the subject of mathematics. The change may have consequences for the pupil, so that the student may find it difficult to receive the teaching from the new teacher. / Utbildning

This exam essay will look at dyslexia, dyscalculia and the connections that may exist between these two phenomena. My purpose, from the beginning, was to investigate if there might be any connections between dyslexia and dyscalculia, or if the consequences that appear as a result of dyslexia, might lead to problems and difficulties in mathematics.    I found it very hard to find literature that deal with dyscalculia, both as a subject of its own and together with dyslexia. Therefore, I was more or less forced to focus on difficulties in mathematics as a result from dyslexia.    From what I have found, dyslexia and dyscalculia cannot be connected, at least not without more research on the subject. Two consequences; an impaired short-term memory and also an impaired spatial ability are both common, both for persons with dyslexia and for persons with dyscalculia. Other than these, there are no connections, apart from the difficulties in mathematics that are directly, or indirectly, caused by dyslexia.

En av vinsterna med intensivundervisning i matematik är ökad motivation till lärande, vilket tidigareforskningsprojekt både internationellt och nationellt påvisar. Syftet är att öka kunskapen om och i så fall påvilka sätt intensivundervisning i matematik (IUM) påverkar elevers motivation. Fyra kvalitativa intervjuermed fenomenologisk ansats genomfördes med elever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematiksom haft intensivundervisning i matematik. Deras upplevda livsvärldar analyseras därefter utifrånmedbestämmandeteorins motivationsnivåer amotivation, yttre motivation och inre motivation. Studienuppvisar att IUM stärker motivationen främst hos elever med introjicerade skäl, eller högre, till att lära sigmatematik. Analysen visade att IUM stimulerar både inre och yttre motivation hos eleverna. Studien visaräven på att lärares och föräldrars insatser under IUM har stor inverkan på elevens motivationsnivå.Nyckelord: medbestämmande.

The subject of this study is how pupils in math disabilities communicate and reason during calculations involving fractional numbers. The study comprises eight informants, two from eigth grade (a boy and a girl, 13 to 14 years old) and six from ninth grade (three girls and three boys, 14 to 15 years old) who all were considered to have math disabilities. They were all interviewed alone about their reasoning when solving ten tasks involving fractions to see what knowledge and misconceptions the pupils showed. The conclusion of the study is that the pupils posessed procedural abilities, but were weaker in their concepual abilities. Most pupils in the study were uncertain about the meaning of nominator and denominator. Several of the pupils preferred to think in percent rather than fractions but they had problems in converting from percent to fractions and vice versa.

I denna studie redogörs för lärares och elevers tankar om intensivundervisning. För att undersöka detta har insamlat material för analys varit intervjuer med lärare och elever, för- och eftertester med eleverna, observationer, loggböcker, inspelningar från lärarnas träffar med eleverna men också inspelningar från mina träffar med lärarna. Det som lagts störst vikt på i denna studie är lärarnas funderingar runt arbetet med intensivundervisningen och vilka förutsättningar de anser att det finns för att genomföra intensivundervisningen. Det som framgår i resultatet är att lärarna ser positivt på arbetet med eleverna i en ”en till en” situation men att skolan behöver se över förutsättningarna för att genomföra intensivundervisning. Lärarna påtalar i studien att det ofta är svårt att få till tiden när man skall träffa eleven enskilt. Även det faktum att det inte på skolan finns specifika matematikklassrum försvårar arbetet med elever i matematiksvårigheter både i klassrum och grupprum.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i behov av särskilt stöd i matematik beskriver sin upplevelse av träning med applikationen Vektor och om de uttrycker någon förändring av sina grundläggande strategier efter träning. Flera forskare är överens om att arbeta med hjälp av digitala verktyg får effekter på elever både när det gäller kunskap och motivation. Vad det är som gör att de blir motiverade och lär sig mer och om effekterna sitter i, finns det delade meningar om. Åtta elever i behov av särskilt stöd i matematik från två olika skolor i Mellansverige arbetade med applikationen Vektor vid 15 tillfällen. I applikationen tränade eleverna på talkamrater, tallinjen, pussel och arbetsminne. För att genomföra studien användes en blandad metod för att få in olika sorters datamaterial, materialet bestod av 16 intervjuer, 120 observationer, 120 enkäter samt statistik som samlades in när de utförde träningen av applikationen. Resultatet av studien visade att samtliga elever uttryckte att matematiken blev roligare med hjälp av en surfplatta och att de ville fortsätta att lära sig matematik med hjälp av ett digitalt verktyg. Minnesträningen var den del av träningen som väckte mest känslor både negativa och positiva. Eleverna upplevde att de hade börjat tänka med andra strategier och även automatiserat vissa enklare beräkningar efter träningen. Dock visades liten påverkan på elevernas uttryckta uppfattning om ämnet matematik efter träningsperioden. Studiens resultat styrker att användandet av ett digitalt verktyg är specialpedagogiskt intressant.

No description available.