This work will focus on teachers' prevention for students with language difficulties so they don’t end up in mathematical difficulties. The purpose of this work is to see what methods, working methods, tools, skills and knowledge of teachers there is in a school in central Sweden. The study is based on qualitative interviews with five active teachers in grades 1-3 who teach in Swedish and mathematics, one of which is the first teacher of mathematics. A special educator who has much knowledge in language difficulties was also interviewed. What emerged in my research is that by working with many joint briefings, joint problem solving discussions to consolidate concepts and symbols it benefits all pupils not just those with late language development. The usefulness of the study was to provide knowledge on how teachers can help students with language difficulties at an early stage, so they do not get into difficulties in mathematics. The aim has been to find out what different methods, procedures and working materials there are to facilitate for the students in mathematics, despite their late language development. / Detta arbete kommer att handla om lärarnas förebyggande arbete för elever med språksvårigheter så de inte ska hamna i matematiksvårigheter. Syftet med detta arbete är att se vilka metoder, arbetsätt, arbetsmaterial, kompetens och kunskaper det finns hos lärarna på en skola i mellersta Sverige. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i åk 1-3 som undervisar i svenska och matematik, varav en är förstelärare i matematik. En specialpedagog har också intervjuats som har mycket kunskap om språksvårigheter. Det som framkommit i min undersökning är att genom att arbeta med många gemensamma genomgångar, gemensam problemlösning, diskussioner för att befästa begrepp och symboler gynnar det alla elever inte bara de med språksvårigheter. Nyttan med studien har varit att bidra med kunskap om hur lärare kan hjälpa elever tidigt som har språksvårigheter, så de inte hamnar i matematiksvårigheter. Ambitionen har varit att komma fram till vilka olika metoder, arbetssätt och arbetsmaterial det finns för att underlätta hos eleverna i matematiken trots sina språksvårigheter.

Syftet med följande rapport är att ta reda på om och hur elevers aritmetiska och numeriska förmågor utvecklas med hjälp av Mathematics Recovery Programme (MRP), Wright et al (2000). För att kunna besvara syftesfrågan har fyra elever undervisats enskilt under en sjuveckorsperiod i enlighet med detta program. Eleverna har observerats och intervjuats i undervisningssituationerna med hjälp av metoderna teaching experiment (Steffe och Thompson, 2000) och flexibla intervjuer (Ginsburg et al, 1998). MRP har sin teoretiska grund i radikalkonstruktivistiska teorier och vår studie har en deduktiv ansats då vi utgick från dessa teorier i vår undervisning och i efterföljande analys. Enligt konstruktivistiska teorier konstruerar eleverna själva sin kunskap i för dem meningsfulla sammanhang, i interaktion med andra. Undervisningen måste utgå från och bygga på elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper, för att eleverna ska kunna vidareutveckla sin matematiska förståelse. Studiens resultat visar att de fyra eleverna gör framsteg. Bidragande orsaker till detta var lärarens observationer och reflektioner av arbetet under lektionerna och den efterföljande analysen av de videoinspelningar som gjordes under lektionerna. På detta vis kunde läraren utmana elevernas tankar på den nivå där de befann sig. Materialets utformning och möjligheten till mikrojustering var även det en bidragande orsak till elevernas framsteg. I dialog med läraren synliggjordes det som eleverna visste och kunde, både för dem själva och för läraren. Vår slutsats är att enskild strukturerad undervisning under en begränsad tid av välutbildade lärare/speciallärare hjälper elever i deras matematiska utveckling. Specialläraren i matematik spelar här en viktig roll i att utforma undervisning för elever i matematiksvårigheter som bygger på och vidareutvecklar deras aritmetiska förmågor.

Syftet med studien vara att undersöka fem matematiklärares medvetenhet om elever som har eventuell matematikängslan, samt hur dessa lärare planerar sin undervisning för att reducera och förebygga detta. I studien användes den kvalitativa insamlingsmetoden personliga intervjuer på fem lärare som undervisar i årskurs 4-6 matematik. Insamlad data har bearbetats med tematisk analys och gett oss resultatet bestående av olika kategorier. Genom litteratur kring matematikängslan och socio kognitiva teorin har vi analyserat resultatet. Resultatet visade att de intervjuade lärarna var medvetna om de olika symptomen för matematikängslan och visade kunskap för deras elevers svårigheter. Lärarna berättade om elever som upplevt stress eller oro för matematikundervisningen och om de som hade en negativ inställning till matematiken. Resultatet visade även på olika faktorer som kan ligga i grund för matematikängslan som föräldrar, lärarna och elevens självbild. Lärarna var medvetna om de olika åtgärder som krävdes för elevernas behov. De hade gjort anpassningar för att hjälpa de eleverna som de misstänkte hade matematikängslan.

Det finns möjligheter för elever i matematiksvårigheter att nå skolans kunskapskrav i ämnet matematik om de får hjälp iform av effektiva interventioner. Därför är det av intresse att undersöka vilka undervisningsmetoder som ingår i effektivainterventioner.Frågeställningarna för denna litteraturstudie är:• På vilka sätt kan lärare stötta elever i matematiksvårigheter?o Vilka undervisningsmetoder har visats vara gynnsamma för elever i matematiksvårigheter?o Vilka representationsformer använder lärare för att stötta elever i matematiksvårigheter?• Hur påverkar undervisnings- och representationsformer elevers matematiska förmågor?I resultatet framkommer det att effektiva interventioner inkluderar muntliga och skriftliga instruktioner (med hjälp avvisuellt stöd), datorstöd, laborativ undervisning och självbedömning samt olika kombinationer av dessa. Hur effektfull enintervention är mäts med hjälp av effektstorlek och alla artiklar som ingår i denna litteraturstudie har i metaanalyserbedömts ha stor effektstorlek. / There are opportunities for students in mathematical difficulties to reach the school’s requirements in mathematics if theyreceive help in form of effective interventions. Therefore, it is of intrest to investigate which teaching methods areinlcluded in effective interventions.The questions for this literature study are:• In what ways can teachers support students in mathematical difficulties?o What teaching methods have shown to be beneficial for students in mathematical difficulties?o What forms of representation do teachers use to support students in mathematical difficulties?• How does teaching methods and reprepresentations influence the mathematical abilities of students?The result shows that effective inteventions include verbal and written instructions (using visual support), computersupport, laboratory teaching and self-assessment, as well as various combinations of the mentioned interventions. Theeffectiveness of an intervention is measured by means of effect size. All articles included in this literature study have inmeta-analyzes been considered to have a large effect size.

Syftet med denna studie har varit att se hur undervisande lärare kan hjälpa alla elever i sitt klassrum. Vad är det som krävs för att komma dit? Vilka studier finns det, vad kommer de fram till? Går det att koppla ihop det känslomässiga med det vetenskapliga, för att få elever att utveckla sina förmågor och självkänsla, ge eleverna ett sätta att hantera motgångar? Studien har genomförts med intervjuer av pedagoger inom skolvärlden för att få fram hur de uppfattar och beskriver att elever i matematiksvårigheter hanterar motgångar. Studiens resultat visar att när det gäller att lära elever att hantera motgångar, vilka i sin tur kan göra att elever tappar motivation, har vi pedagoger och vuxna runt omkring barnet en viktig roll i att stärka dem och få dem att se sina starka sidor, men även se vilka förändringar vi vuxna måste göra. Med en bra attityd gentemot matematiken får eleverna mer motivation, vilket i sin tur ger dem en större chans att hantera motgångar. / The purpose with this study was to examine how educating teachers can help all their pupils in the classroom. What does it take to get there? What studies are there, what do they say? Is it possible to connect the emotional, with the scientific to get pupils to elope their abilities and self-esteem, give the pupils a way to handle adversities? The study was done with interviews of school educators to find how they perceive and describes how pupils with mathematical disabilities handle adversities. This study’s result shows that when it is a question of pupil’s way of handling adversity, which might lead to that the pupils lose their motivation, educators and adults around the child have an important role in strengthening the pupils and make them see their strengths, but also see what kind of changes we as adults have to do. With a good attitude towards mathematic, the pupils get more motivated and it gives them a bigger possibility to handle adversities.

Denna litteraturstudie undersöker om barnlitteratur, sånger, rim och ramsor kan integreras i matematikundervisningen för att främja lärandet för elever i matematiksvårigheter. Studien undersöker vidare om barnlitteratur, sånger, rim och ramsor kan ses som medierande redskap och i så fall hur. Blir undervisningen konkret om eleverna till exempel lär sig multiplikation genom en sång eller om de lär sig geometriska former med hjälp av en berättelse? Studien undersöker också om barnlitteratur, sånger, rim och ramsor kan hjälpa elever att förstå matematiken enklare om de får den i ett sammanhang och då får något konkret att koppla matematiken till. Slutligen undersöker studien hur lärare kan använda sig av barnlitteratur, sånger, rim och ramsor konkret i matematikundervisningen samt vilka för- och nackdelar det kan ha.

Studiens syfte är att undersöka hur matematiklärare på lågstadiet resonerar kring och ger uttryck för inkluderande lärmiljö för elever i matematiksvårigheter. Fokus i studien ligger på att undersöka hur lärare resonerar kring matematiksvårigheter, vad inkluderande lärmiljö innebär för matematikläraren samt hur matematikläraren skapar inkluderande lärmiljöer.   Relationellt perspektiv och individperspektiv används som teoretisk analysram. Relationellt perspektiv innebär att svårigheten uppstår i mötet mellan elev och omgivning. Det innebär att arbetet blir att anpassa omgivningen för att förbättra elevens förutsättningar. Ett relationellt perspektiv innebär vidare att lösningarna är långsiktiga. Eleven beskrivs vara i en svårighet. Ett individperspektiv utgår från att eleven är bärare av en svårighet på grund av exempelvis en diagnos eller svåra hemförhållanden. Arbetet här innebär att påverka elevens situation genom till exempel medicinering eller särskild undervisningsgrupp. Lösningarna i detta perspektiv tar inte hänsyn till lärmiljön. Eleven beskrivs vara med en svårighet. I studien används dessa perspektiv för att tolka det lärarna uttrycker för att se om deras resonemang kan upplevas vara relationella eller ha ett individperspektiv.   Studien har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med matematiklärare på lågstadiet. Intervjutypen som användes var den semistrukturerade. Utifrån denna typ skapades en intervjuguide där frågor grupperades efter studiens frågeställningar. Intervjuerna föregicks av ett missivbrev som lämnades ut till rektorer vid fyra skolor. I dessa missivbrev framkom det hur studien har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna.    Studiens resultat visar att lärare kan uppfattas vara kategoriska i sina åtgärder. Lärarna kan uppfattas relationella i hur de uttrycker sig kring inkluderande lärmiljö. Lärarna tycks ha en vilja att vara relationella men att det inte alltid syns i deras utförande. Resultatet visar vidare att lärare har svårt att veta vad matematiksvårigheter är eller hur det identifieras. Däremot har de hade generellt god kunskap om lärmiljöer. Den gemensamma definitionen på inkluderande lärmiljö var för lärare att alla elever ska kunna delta. När lärare resonerar kring arbetet för att alla elever ska kunna delta skiljer sig svaren åt. I resultatet presenteras att lärare kan behöva fortbildning i metoder för att arbeta inkluderande och hur de kan reflektera över sin undervisning. Gemensamt för samtliga lärare visade sig vara att de reflekterade över den pedagogiska lärmiljön medan den sociala och den pedagogiska lärmiljön inte nämndes i lika stor utsträckning. Detta kan för speciallärare och specialpedagoger tyda på ett viktigt arbetsområde att arbeta med på skolor, att stötta lärare i att se till hela lärmiljön för att arbeta främjande och förebyggande kring matematiksvårigheter.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder appar i matematikundervisningen för elever i allmänna matematiksvårigheter samt vilken potential lärarna upplever att appar har för matematikundervisning. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fem lärare. Det finns begränsat med forskning kring användandet av appar i matematikundervisningen och deras potential för elever i allmänna matematiksvårigheter. Resultatet visar att lärarna i den här studien använder appar på liknande sätt i sin undervisning för elever i allmänna matematiksvårigheter. Resultatet visar också att lärarna upplever att det finns flera fördelar med att använda appar i matematikundervisningen, till exempel bidrar de till ett engagemang hos eleverna.

“En skola för alla” innebär att det är skolan som har ansvar för att alla elever skall ges rätt till stöd och att eleverna också ska känna sig delaktiga i sin inlärning oavsett svårigheter. Syftet med studien är att belysa hur några matematiklärare och speciallärare uppfattar vad en inkluderande undervisning är, samt hur de skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i svårigheter i år 7–9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring matematiksvårigheter och inkludering. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem speciallärare och fyra matematiklärare. De specialpedagogiska perspektiven, det kategoriska och relationella, används för att analysera data. Studiens resultat visar att matematiklärarna och speciallärarna är positivt inställda till inkluderande undervisning om rätt förutsättningar ges. Resultatet visade även att verkligheten inte alltid stämmer med styrdokumenten. Studien lyfte fram viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning i matematik vilka var i enlighet med tidigare forskning där bland annat skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och målinriktat lärande framhävs. De intervjuade lärarna uttrycker speciellt ett för dem viktigt behov, nämligen utveckling av matematikundervisning med fokus på organisation och arbetssätt.

<p>Mitt examensarbete handlar om hur man kan undervisa elever med matematiksvårigheter, med särskilt fokus på begreppet bråk. Jag redogör för både forskares och lärares uppfattningar om vad matematiksvårigheter är och vilka orsaker de menar kan ligga till grund för att vissa barn har svårigheter med matematik. Det framkommer att det är ett mycket komplext samspel som leder fram till att barns kunskaper i matematik utvecklas så olika. Orsakerna till matematiksvårigheter kan vara medicinska/neuroligiska, psykologiska, sociologiska så väl som pedagogiska. </p><p>För att underlätta matematikinlärningen för elever med matematiksvårigheter menar forskarna att man bör låta eleverna samtala, diskutera och argumentera i matematiken, samt arbeta med konkret matematik. Resultatet av min studie beträffande språkets och det konkreta materialets betydelse vid problemlösning för elever med matematiksvårigheter, tyder på att det matematiska språket är en viktig artefakt för eleverna vid problemlösning, men också att kvalitén på själva kommunikationen mellan eleverna kan variera betydligt. Vidare förefaller det enligt denna studie som att det konkreta materialet inte har någon direkt betydelse för elevernas problemlösning. </p><p>Både forskare och lärare anser att när det gäller begreppet bråk så kan elever uppfatta det som abstrakt och ha svårt för att få en uppfattning om vad det innebär. Resultatet av min studie visar att lärare främst ritar och visar bilder när de konkretiserar begreppet bråk för elever med matematiksvårigheter. Forskarna ställer sig dock kritiska till en sådan undervisning och förespråkar en mer verklighetsanknyten undervisning som tar sin utgångspunkt i elevernas vardagliga erfarenheter av begreppet bråk.</p>