Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsättningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fått fram dels genom tidigare forskning inom området och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollärare, grundskollärare och specialpedagog. Några centrala hinder vi fått fram rör lärarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfällig ämneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssätt i förhållande till styrdokumentens mål och intentioner försvåras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen.

Vilka problem med den matematiska förståelsen anser matematiklärare att elever med problem i svenska språket har? Vilka undervisningssätt anser lärare är bäst för att utveckla den matematiska förståelsen hos elever med problem i svenska? / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medvetna lärare är om svenska språkets betydelse för elevens matematiska förståelse. Med språk avses muntlig, skriftlig och elektronisk kommunikation. Syftet är också att ta reda på vilka arbetssätt i matematik som lärarna anser fungerar bäst för elever med brister i svenska språket.Uppsatsen ger en teoretisk översikt av tidigare forskning om svenska språket och kommunikationens betydelse för matematikförståelsen. Genom intervjuer med matematiklärare, speciallärare, Sas-lärare och modersmåls-lärare i två år 7-9 skolor kan uppsatsen redogöra för hur medvetna lärare är om språkets betydelse vid matematikinlärning. Resultatet av undersökningen visar att alla respondenterna är medvetna om att de har elever som har problem med den matematiska förståelsen på grund av problem med svenska språket, men det är mycket stor spridning av hur stor andel av eleverna som de anser har problem, från 30 procent av eleverna till en till två elever i varje klass. Det är också stor variation i svaren när det gäller vilka problem respondenterna är medvetna om att dessa elever får med matematiken.Resultatet av uppsatsen påvisar också många bra arbetssätt, som respondenterna anser utvecklar den matematiska förmågan hos dessa elever. Det alla respondenterna är eniga om är att dessa elever behöver få jobba i små grupper med mycket stöd och med mycket kommunikation med läraren.

Detta examensarbete undersöker fyra lärares erfarenheter av elevers svårigheter i matematik. Arbetet är inriktat på grundskolans tidigare år, för att ge en bakgrund till de lärare som arbetar på den senare delen av grundskolan. Två lärare från förskoleklass och två från tredjeklass har intervjuats för att ta reda på vilka svårigheter eleverna möter i sin utbildning. Elevers svårigheter i matematik kan delas in i skilda kategorier. De kategorier jag har valt att utgå ifrån är Dalvang & Lundes (2006) fyra förklaringssätt; det medicinska/neurologiska, det psykologiska, det sociala samt det didaktiska sättet. Det framkommer av resultaten att det finns få svårigheter i förskoleklassen, och att dessa ofta är kopplade till läs- och skrivsvårigheter. I tredjeklassen har eleverna andra sorters svårigheter och dessa behöver inte vara kopplade till andra problem i skolan.

Syfte med detta arbete är att undersöka vilken betydelse lärare anser att svenska språket har för elevens matematiska förståelse. Syftet är också att ta reda på vilka arbetssätt i matematik som de intervuade lärarna anser fungerar bäst för elever med brister i svenska språket. En kvalitativ metod i form av intervuer användes och totalt intervjuades sex pedagoger som jobbar på en 7-9 grundskolan. Alla de intervjuade lärarna är medvetna om språkets stora betydelse i matematikundervisningen. De efterfrågar mer matematiksamtal på lektionerna men upplever att matematikundervisningen har tradionellt låst sig i modell:"genomgång, enskilt arbete i matematikboken, diagnos och prov". Det största problemet som matematiklärare tampas med är elevernas brist på motivation. Orsaken till bristande motivation kan kanske vara det stora avståndet eleven upplever mellan den formella skolmatematiken och elevens egen vardag. / The aim of this paper is to investigate what role do teachers think that the Swedish language play in the understanding of mathematics.A qualitative method was applied where six teachers working, in a 7-9 primary school, were interviewed. All those teachers are fully aware of the importance of the Swedish language in teaching mathematics. The greatest problem which face them is their pupils´ low motivation. The cause of this can perhaps be that students don´t see the connection between the mathematics they learn in class and the mathematics they use in their everyday life.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattning och erfarenhet av hur det matematiska språket inverkar på elevers möjlighet till ökad begreppsförståelse.Studien ger en översikt över tidigare forskning om det matematiska språkets inverkan på begreppsförståelsen. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer ville jag ta reda på hur pedagoger arbetar för att utveckla det matematiska språket och därmed stärka elevernas begreppsförståelse, men också vilka möjligheter eller hinder som pedagoger möter i detta arbete. Jag ville också ta reda på vilka grundläggande förutsättningar som är betydelsefulla för att möjliggöra ett arbetssätt där man medvetet arbetar med det matematiska språket som medel att nå ökad begreppsförståelse, samt vilken betydelse ett sådant arbetssätt har för elever i matematiksvårigheter.Sammanfattningsvis visar resultaten av mina undersökningar på samstämmighet hos pedagogerna att om pedagogen i matematikundervisningen arbetar medvetet med det matematiska språket och eleven får arbeta språkligt aktivt i samspel med pedagog/kamrater finns förutsättningar för att elevens matematiska begreppsförståelse utvecklas. Faktorer av betydelse är att eleven får arbeta i en liten flexibel grupp i en ändamålsenlig lokal med god tillgång till konkret och laborativt material där arbetssättet är verklighetsbaserat och under ledning av en kompetent pedagog/specialpedagog. Vidare framkom att dessa förutsättningar har särskilt stor betydelse för elever i matematiksvårigheter.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpeciallärarprogrammet Höstterminen 2010ABSTRAKTLeden, Lotta & Tufvesson, Karin (2010). Åtgärdsprogram och IUP – för elever i matematiksvårigheter (IEP – for Students in Mathematical Difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vårt examensarbete var att studera vilken matematik som synliggörs, och hur denna beskrivs i form av svårigheter och åtgärder, i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP). Vi har också avsett att undersöka hur åtgärderna följer dagens matematikdidaktiska forskning, hur de följer kursplanen i matematik samt hur de följer Skolverkets riktlinjer för upprättande av åtgärdsprogram och IUP. Eftersom vi har intresserat oss för att titta på den skriftliga dokumentationen av matematiksvårigheter och åtgärder, har vi valt att använda oss av en kvalitativ dokumentanalys med vissa kvantitativa inslag. Undersökningen bygger på 64 åtgärdsprogram och 42 IUP insamlade i år 8. Analysen av dokumenten visar på ett individinriktat perspektiv där fokus ofta läggs på elevens beteende, i stället för på ämneskunskaperna i matematik. Vidare har vi sett att åtgärder och strategier för hur eleven ska nå längre i sin kunskapsutveckling, ofta är så otydligt formulerade att de ger liten vägledning. De vanligast förekommande åtgärderna är: arbeta i "liten grupp", extra arbete, och färdighetsträning. Nyckelord: Individuell utvecklingsplan (IUP), matematiksvårigheter, matematikundervisning, åtgärdsprogramLotta LedenHandledare: Peter BengtssonKarin TufvessonKristian LutzExaminator: Birgitta Lansheim

Syftet med arbetet är att undersöka och kartlägga pedagogers uppfattning och erfarenhet av vad som ger elever i matematiksvårigheter en ökad be-greppsförståelse och därmed bättre förutsättningar att lösa matematiska problem.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om begreppsförståelse. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer ville vi se vilka grundläggande förutsättningar och arbetssätt/strategier som gynnar begreppsförståelsen hos elever i matematiksvårigheter. Vi ville också se vilka hinder som peda-goger möter i arbetet med att utveckla begreppsförståelsen hos elever i ma-tematiksvårigheter.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att om re-surser prioriteras så att en elev i matematiksvårigheter får arbeta språkligt aktivt med varierat arbetssätt i en liten grupp under ledning av en kompe-tent pedagog/specialpedagog, har han/hon goda förutsättningar att nå en ökad begreppsförståelse. / Understanding of Concepts. Prerequisites of pupils with difficulties in mathematics

SammanfattningCaroline Jakobsson (2016). Hur kan matematiksvårigheter hanteras?En fallstudie i ett specialpedagogiskt kontext. How can mathematical difficulties be handled? A case study in a context of special education.. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hpMin förhoppning med den här studien är att kunna bidra till en ny insikt över hur lärare bäst hjälper elever i matematiksvårigheter. Jag har prövat ett arbetssätt där jag sett resultat och jag hoppas med detta kunna bidra till att hitta verktyg som fungerar.Syftet med studien var att utvärdera arbetssättet med hjälp av resultatet samt elevernas upp-fattning om det vi gjort. I studien använde jag mig av frågeställningarna:– Hur har eleverna upplevt matematikundervisningen under tidigare skoltid?– Hur uttrycker eleverna själva att en god matematikundervisning bör gestalta sig?– Hur upplever eleverna det nya arbetssättet och hur vill de gå vidare?Metoden jag utgått ifrån är kvalitativ och jag har valt två olika sätt att undersöka; intervjuer och fallstudie. Anledningen till att jag valde intervjuer var för att se om eleverna delade mina tankar om resultatet från undervisningen. För att kunna undersöka detta djupare lade jag även till fallstudie så att jag kunde använda mig av resultaten från klassrummen jag observerat. Urvalet jag använde mig av i studien var de elever som saknade godkänt i grundskolematematik.Resultatet visade att elevernas tidigare skolgång hade stor betydelse både för deras kunskaper och deras inställning till matematiken. Tidigare har eleverna inte känt sig hörda. De har inte uppfattat det som att lärarna har förstått vad som krävs för att hjälpa eller haft kunskap till detta. Att lärarna gör en bedömning av vad som krävs för varje enskild elev och årskurs är avgörande för att eleverna ska utvecklas i matematiken. En erfaren lärare är också central för att skapa bättre förutsättningar för elever med svårigheter. Gynnsamt för elevernas matematikundervisning var ett lugn i klassrummet samt att läraren förstod vad varje enskild elev behövde för att kunna lära sig. En personlig relation till eleverna är viktigt för att kunna hjälpa på bästa sätt. Elevernas uppfattning om det arbetsätt vi haft var att det gett resultat. Matematiken blev intressantare. De kände att de hade bättre förutsättningar att klara av matematik i framtiden. Studieresultaten efter avslutad kurs bevisar också att det gett resultat. Alla eleverna hade nu klarat grundskolematematiken. Eleverna ville fortsätta med det sätt som vi haft och de kände numera att matematiken var rolig.Nyckelord: Aktionsforskning, Erfarenheter, Kommunikation, Kompetens, Matematikundervisning, Ma-tematiksvårigheter, Motivation, Självförtroende, Studieresultat

Studiens syfte är att beskriva lärares uppfattning och erfarenheter av faktorer som påverkar möjligheten att stötta och hjälpa elever i matematiksvårigheter, samt ge dem en god KASAM.Studien ger en överblick över tidigare forskning, samt en beskrivning av den salutogena teorin och KASAM. Med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer har jag studerat hur matematik-lärare i skolår 6-9 kan gynna KASAM hos elever i matematiksvårigheter. Studien beskriver lärarnas åsikter i ett övergripande perspektiv, att se eleven i ett helhetsperspektiv, och också arbetssätt och strategier för att göra undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för eleverna. Studien beskriver även faktorer lärarna anser vara försvårande för att gynna KASAM hos elever i svårigheter.Sammanfattningsvis visar resultaten på en samstämmighet hos lärarna om vikten av att se hela människan. En god kunskap om, och relation till eleven anses vara grundläggande för att gynna KASAM, samt att eleven ges möjlighet att uppleva trygghet och delaktighet, både bland vuxna och kamrater. I matematikundervisningen anses det viktigt att stärka självkänsla och tillit hos eleven, samt att stärka motivationen och knyta undervisningen till elevers intressen och vardag. Att knyta ny kunskap till kunskaper eleven redan har, ge tillräckligt med tid, anpassa miljö och arbetsuppgifter, samt att strukturera och tydliggöra inlärning och svårigheter är andra faktorer lärarna upplever som väsentliga.

Förväntat kunskapsbidrag: PISA (Skolverket, 2012) och TIMSS (Skolverket, 2011b) visar att svenska elever presterar på en lägre nivå i matematik vid internationella jämförelser med jämnåriga i andra länder, samtidigt som flera vuxna har en negativ inställning till matematik. Som matematiklärare och blivande specialpedagog med ett stort intresse för matematik uppkommer frågan; vad är det som gör att så många elever och vuxna har en negativ inställning till matematik? I det här arbetet undersöks frågan för att öka kunskapen inom matematik och specialpedagogik.Syfte:Syftet med den här studien är att undersöka vuxnas erfarenheter av, inställningar till och upplevelser av skolämnet matematik.Frågeställningar:•Vad är informanternas erfarenhet av skolämnet matematik? •Hur har denna matematikerfarenhet påverkat dem?•Vad hade kunnat göras annorlunda?Teori:Den teoretiska förankringen i det här arbetet är ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket är en övergripande beteckning på ett antal teorier om människans utveckling och lärande (Jakobsson, 2012). Många teoretiska ramverk som relateras till det sociokulturella perspektivet har sin grund i Vygotskijs arbeten. Vygotskij var intresserad av det sociala samspelet mellan människor och hur det påverkar individen, samtidigt som han lyfter fram att vi i det sociala samspelet har en möjlighet att ta över och ta till oss kunskap från våra medmänniskor (Dysthe, 1995; Säljö, 2000; Vygotskij, 1934b/1999).Metod:Genom kvalitativa intervjuer i form av livsberättelser intervjuas fem specialpedagoger. Valet föll på narrativa intervjuer i form av livsberättelser, då det är ett sätt att förmedla hur vi ser på världen (Ekman, 2004). Intervjumaterialet tolkades sedan hermeneutiskt, vilket innebär att på djupet förstå vad en händelse innebär känslomässigt och inte bara begripa vad som händer intellektuellt. Hermeneutik är lämpligt att använda när man vill få tillgång till informanternas egna upplevelser (Fejes & Thornberg, 2015; Thurén, 2007). Resultat:•I intervjuerna framkommer det att flertalet av informanterna upplever gruppindelning inom matematik som något negativt. Känslan av utanförskap nämns som en negativ faktor. Materialet visar också att indelning i grupper kan vara positivt. Det som omnämns är en bra känsla av att få vara i en mindre grupp där det är lugnare.•Under informanternas skoltid upplevdes att matematik var ett ämne där ett svar med dess uträkning antingen var rätt eller fel. Den känslan av rätt eller fel bidrog till uppgivenhet hos informanterna. •Majoriteten av informanterna tar upp matematiklärarens bemötande som en faktor som påverkat dem negativt. Om matematikläraren hade sett dem och bekräftat dem i det som de kunde inom matematik, istället för att påpeka det som de inte kunde, hade deras självbild i matematik varit annorlunda. •Informanterna uppger alla att de efter några års misslyckanden inom matematiken gav upp hoppet om att någonsin bli bra i matematik. De poängterar att de var lättare att ge upp och acceptera än att kämpa i motvind, där några informanter utvecklade matematikängslan. Specialpedagogiska implikationer:Efter arbetet med den här studien blir målet att som specialpedagog tillsammans med matematiklärarna skapa ett positivt klimat i klassrummet, där olika arbetssätt används för att öka inlärningen i matematik. Matematiklärarna och specialpedagogen bör arbeta för att matematikboken ska bli ett komplement till den laborativa matematiken och inte tvärtom. Vidare bör de verka för att matematik ska bli ett skolämne där samarbete är ett naturligt inslag under lektionerna, där eleverna hjälper varandra och på det sättet lär av varandra (Vygotskij, 1934b/1999). I rollen som specialpedagog arbeta med klassrumsobservationer för att identifiera de elever som bär på en negativ inställning till matematik och eventuell matematikångest, för att sedan med hjälp av matematiklärarna och elevhälsoteamet förändra elevernas syn på matematik och förändra deras självbild till det positiva. I yrkesrollen ingår även att handleda arbetslagen i bemötande, hur viktigt det är att alla vuxna i skolan bemöter eleverna som ett vem och inte som ett vad (von Wright, 2000).Nyckelord: Bemötande, livsberättelser, matematiksvårigheter, självbild, sociokulturellt perspektiv.