Sammanfattning/Abstract Parris, Annika och Sandberg, Ida (2023). “Jag vill gärna se lite framgång innan jag tycker att det är kul” - Några högstadieelevers livsberättelser kring upplevelser av matematik och lärmiljö.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att bidra med kunskap om elevers upplevelser av matematikundervisning för att urskilja framgångsfaktorer och specialpedagogiska utvecklingsområden i lärmiljön. ● Vad är elevers upplevelser av sin egen matematikutbildning under grundskolan? ● Vad är elevers upplevelser av framgångsrika lärmiljöer i matematik? ● Vad upplever eleverna är anledningen till svårigheter i matematiken? Förväntat kunskapsbidrag Forskningen idag efterfrågar mer studier kring elevers upplevelser av undervisningen i skolan. Den här studien kan ses som ett bidrag till hur lärandet i matematik skulle kunna förbättras för elever som får kämpa för att nå måluppfyllelse. Teori I studien används Bronfenbrenners systemteorin och Antonovskys teori KASAM som ramverk. Dessutom begreppet självförmåga samt vissa motivationsteorier. Metod En kvalitativ metod med narrativ ansats ligger till grund för de livsberättelser som skapats genom intervjuer av elever i årskurs nio. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats. Resultaten presenteras genom fyra elevers livsberättelser där deras upplevelser av olika lärmiljöer analyserats och tolkats. Resultat Resultatet kan ses som ett bidrag till den forskning kring elevers upplevelser och känslor som efterfrågas. Studien visar att elevers känslor kring matematiken påverkar deras prestationer och mående. Det är en relativt negativ bild av ämnet som framkommer i deras berättelser. Det understryker betydelsen av fortsatt forskning och som specialpedagog att bidra till att bredda perspektivet och höja blicken för hela organisationen. Det är många faktorer som påverkar elevers svårigheter i matematikundervisningen. Några som belyses i den här studien är synen på ämnet, relationer, undervisningsmetoder, olika känslor, KASAM, prestation och motivation. Alla dessa samverkar och påverkar varandra i olika stor utsträckning från individnivå upp till organisationsnivå. Specialpedagogiska implikationer Förbättringar i lärmiljön kan identifieras genom att se på samband som påverkar individen ur ett organisatoriskt perspektiv. Genom att samtala med eleverna om deras lärande och se över lärprocesser kan det specialpedagogiska uppdraget tydliggöra och hitta lösningar utifrån elevernas behov. Det kollaborativa lärandet där handledning av lärare behöver få en större plats i arbetet med att hitta framgångsfaktorer i matematikundervisningen.

Matematiksvårigheter är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar elever i generella och specifika matematiksvårigheter. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur undervisningen kan utformas för att gynna elever i matematiksvårigheter. Litteraturstudien har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta forskning som besvarar vår frågeställning och därmed studiens syfte. Vid insamling av data användes databassökning genom sökmotorn UniSearch och manuell sökning. Resultatet visar att elever i matematiksvårigheter gynnas av explicit undervisning. Undervisningens utformning kan organiseras genom att eleverna arbetar i mindre grupp samt representeras med hjälp av digitala spel, individanpassade uppgifter eller genom att eleverna arbetar med räknestrategier.

Vuxenstuderande som läser matematik inom vuxenutbildningen har ofta med sig tidigare studiemisslyckande och avbryter oftare sina studier än vad som är vanligt för andra ämnen. Tidigare misslyckanden i ämnet kan resultera i dåligt självförtroende och negativa känslor inför ämnet vilket kan leda till avhopp. Forskningen kring det vuxendidaktiska området är begränsad utifrån vad vi funnit och då speciellt inom ämnet matematik och därmed finns ett behov av mer forskning. Denna studie vill bidra till utveckling i det förebyggande arbetet inom vuxenutbildningen men vill också visa på goda exempel som kan ge inspiration i utvecklingsarbetet av matematikundervisningen inom vuxenutbildningen. Studien utgår ifrån de vuxna elevernas perspektiv och syftet med studien är att få mer kunskaper om hur olika undervisningssituationer för vuxna i behov av stöd i matematikundervisningen kan se ut inom vuxenutbildningen. Författarna vill få en inblick i hur matematikundervisningen är utformad och vilket stöd som elever i matematiksvårigheter får ur ett elevperspektiv. Studien använder sig av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används. Tretton intervjuer har genomförts, varav tolv är underlag för denna studie, med vuxna elever som studerar matematik inom vuxenutbildningen. Intervjuerna är genomförda på åtta orter runt om i Sverige och resultatet visar att undervisningen ser olika ut beroende på vilken skola eleven går på, både när det gäller hur undervisningen är organiserad, hur undervisningen ser ut i klassrummet samt vilket stöd elever får. Resultatet visar också att många dilemman uppstår i själva undervisningssituationerna men också i hur undervisningen är organiserad. Slutsatser som dras är bl.a. att undervisningen och det stöd som ges inte är likvärdig över landet, utifrån några vuxna elevers perspektiv. Det stöd som ges ser olika ut på olika skolor där vissa skolor inte erbjuder något stöd överhuvudtaget medan andra skolor erbjuder stöd i form av specialpedagogisk kompetens. En annan slutsats som dras är att eleverna arbetar mycket själva och en avsaknad av en sammanhållen undervisning är vanligt där gemensamma genomgångar och diskussioner saknas.

Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse för hur samverkan mellan speciallärare, specialpedagoger och matematiklärare kan ha betydelse för elevers matematikutveckling, särskilt dem med hinder i sin matematiska utveckling. Utifrån en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer försöker studien att belysa tre frågeställningar: Vad identifierar speciallärare/specialpedagoger och lärare i matematik som hinder i elevers matematikutveckling? På vilket sätt kan samverkan ha betydelse för att skapa förutsättningar för elever med hinder i sin matematikutveckling? Vilken betydelse har lärarnas reflektion efter samverkan för elevers matematiska utveckling? Studiens resultat analyserades utifrån ett specialpedagogiskt och systemteoretiskt perspektiv. Litteraturgenomgången påvisar hinder på olika nivåer samt vilka faktorer som främjar samverkan och vad det kvalificerade samtalet kan bidra med för lärares reflektion. Resultatet från studien visar vad som hindrar matematisk utveckling hos elever men även vilka faktorer som främjar samverkan och skillnader i vilket avtryck olika samverkansformer ger. Faktorer som organisation, tid, synsätt, relationer och förutsättningar såväl individuella som på andra nivåer är tillsammans avgörande för samverkan och det avtryck denna ger i studien.Slutsatsen pekar på att hinder för elevers matematiska utveckling på olika nivåer behöver bemötas med ett gemensamt relationellt synsätt och skolledningen har en viktig roll för att realisera detta vilket också styrks av tidigare forskning. Det kvalificerade samtalet behöver få plats i den dagliga verksamheten för att utveckla matematiklärarnas reflektion kring den egna undervisningens utveckling i syfte att främja främst elever i matematiksvårigheter. Nyckelord: Kvalificerade samtal, matematiksvårigheter, reflektion, samverkan, specialpedagogik.

I en allt mer globaliserad värld har språket en central roll för alla människor. Skolan är därför en viktig plats för elever att få möjligheter att utvecklas. I ämnet matematik möter flerspråkiga elever undervisning där sifferräkning och det muntliga språket måste användas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tidigare forskning säger om hur språkkunskaper påverkar elevernas lärande inom matematiken. Syftet besvaras genom två forskningsfrågor om vad språket har för betydelse och vilka faktorer som påverkar flerspråkiga elever i matematik. Artiklar som ligger till grund för studien togs fram genom sökningar i databaser. Forskning söktes både på en internationell och nationell nivå, vilket bidrog till en mer omfattande förståelse för flerspråkiga elevers kunskaper. Under analysprocessen av artiklarna användes närläsning med understrykning av relevant information som sammanställdes i en tabell för att besvara frågeställningarna. Resultatet upplyser om att det finns faktorer som påverkar flerspråkiga elever. Eleverna hade svårt att förstå matematiska begrepp, avkoda textuppgifter och hade bristande språkkunskap i undervisningsspråket. Flera studier visade att flerspråkiga elever påverkas positivt genom sociala interaktioner med andra elever och att språklig stöttning i undervisningen hjälper dem att visa sina matematiska kunskaper.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlätta och hjälpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras på åtta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger från förskoleklass till och med skolår 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvårigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel på utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrån olika perspektiv exemplifieras också. Samtliga pedagogerna i denna studie framhåller elevernas språkliga kompetens som betydelsefull. De skulle vilja använda sig mer av ett laborativt arbetssätt i matematikundervisningen vilket är utvecklande för alla elevers matematiska utveckling. Kartläggning av elevens kunskapsnivå, individualisering och variation i undervisningen, användandet av olika hjälpmedel t.ex. med hjälp av datorn samt att vardags- och verklighetsanknyta undervisningen framkommer som möjlighetsfaktorer. Även arbete i mindre grupper, specialpedagogiskt stöd och kompetensutveckling i olika former anser pedagogerna underlätta och hjälpa elever i deras matematiska utveckling. För elever i behov av extrastödinsatser har omgivningens attityder och bemötande mycket stor betydelse.

ABSTRAKTElisabeth, Olsson (2009). Self- concept and mathematics. Syftet med studien har varit att få en bild av elevers uppfattning kring matematikämnet, matematikprestationer och hur bemötande i undervisningsmiljön påverkar deras prestationer i matematik. En kvalitativ metod i form av djupintervjuer med åtta elever som går det individuella programmet på gymnasiet.Sammanfattningsvis visade resultatet av min studie att alla de intervjuade eleverna uppfattar matematikämnet som viktigt. Framförallt den matematik som är relevant för eleverna, det vill säga matematik som har syftet att användas i vardagslivet och för kommande yrkesval. Omgivningens påverkan på elevernas prestationer har stor betydelse. Eleverna är medvetna om hur omgivningen upplever deras svårigheter och är känsliga för hur lärare och klasskamrater bemöter dem. Eleverna upplever att de är i behov av undervisning i en lugn miljö med ett långsammare tempo, tillgång till bra material som inspirerar till bättre förståelse av matematiken.

Syftet med denna studie var att beskriva och granska vilka arbetssätt som specialpedagoger använder i arbetet med elever i matematiksvårigheter eller kombinationsproblemet matematik- läs- och skrivsvårigheter. Jag genomförde sju delvis strukturerade forskningsintervjuer med speciallärare/pedagoger i två olika kommuner kring följande områden: kartläggning, arbetssätt, kompensatoriska hjälpmedel och fortbildning – aktuell forskning. Resultaten av intervjuerna jämförde jag med aktuell forskning inom detta område. Luhmanns sociala systemteori utgör den teoretiska ramen.Resultaten visar att samtliga specialpedagoger lägger stor vikt vid att kartlägga sina elever, de anser att tidig kartläggning är viktig. Kartläggning sker genom tester och samtal mellan pedagoger och specialpedagogen. Både normerade och icke normerade tester användes. Specialpedagogerna hade stort inflytande på hur det specialpedagogiska arbetet organiserades. De flesta uppger att de specialpedagogiska insatserna på deras skolor är exkluderande, men de anser att om man kan ordna åtgärder inne i klassrummet, ett inkluderande arbetssätt, så kommer det att ge bättre resultat än några få tillfällen med specialundervisning i veckan. Kompensatoriska hjälpmedel är alla positivt inställda till, det används också på alla de undersökta skolorna. Specialpedagogerna som ingår i undersökningen kopplar sitt arbetssätt till aktuell forskning, de får tillgång till aktuell forskning och fortbildning genom att läsa böcker och artiklar. De har även möjlighet att gå en del kurser eller på någon föreläsning. / Difficulties in mathematics from a special education perspective

Vilka är problemen för elever med matematiksvårigheter? (What are the problems for students with mathematical difficulties)? Skolutveckling och ledarskap,Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad elever med matematiksvårigheter tycker är svårt i matematik samt hur de tycker en bra undervisning i ämnet skall se ut. Jag tittar även på vilka arbetssätt och undervisningsmetoder deras lärare/speciallärare använder sig av.I mitt arbete har jag gjort både en enkätundersökning bland elever i år åtta samt intervjuer av lärare. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av skolans matematiklärare/speciallärare har jag tagit reda på hur de planerar och genomför sin undervisning.Resultaten av min undersökning pekar på, att det råder en samsyn bland skolans lärare och speciallärare hur lektioner skall planeras och genomföras för att nå bästa resultat. Men de saknar tid och fortbildning för att klara av en mer varierad undervisning där den muntliga kommunikationen är viktig. De elever som har särskilt stöd i matematik känner sig mer osäkra på grundläggande matematik än övriga elever och de har svårt för att uttrycka hur de tycker en bra undervisning skall se ut. Enkätundersökningen visar även att flera stycken elever önskar en mer varierad undervisning och fler muntliga genomgångar.

Arbetet syftar till att belysa på vilket eller vilka sätt två läroböcker i matematik för årskurs 6 svarar mot de behov som finns hos elever i matematiksvårigheter. Metoden som används är huvudsakligen kvalitativ i form av intervjuer med lärare och elever. Dessutom har de två läromedlen Matematikboken och Formula analyserats och utvärderats till innehåll och form samt arbetsätt.Den strukturella analysen visar att Formula har fler textuppgifter, medan Matematikboken har fler bilder och förklaringar. Den kvalitativa analysen visar på en närmare koppling till konkreta människo- och miljöaspekter i Matematikboken, medan Formula har sin tyngdpunkt i att guida laborativt elevarbete på egen hand.Lärarintervjuerna visar att valet av läromedel påverkar hur lektionerna läggs upp och strukturen i desamma. Intervjuerna med elever visar att läroboksvalet påverkar deras syn på vad matematik är och hur de arbetar med och förstår matematik.Arbetet har en relevans för arbetet med att stödja elever i matematiksvårigheter. / A comparative study of two mathematics books in Year 6 with an eye to pupils in mathematics difficulties.