Sjöberg Malin (2019). Inkluderande undervisning i matematik – En intervjustudie med matematiklärare. Speciallärarprogrammet inriktning matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.

Detta arbete handlar om elever i matematiksvårigheter och en sammanställning av några arbetssätt som forskning anser gynnar dessa elever. Här sker en fördjupning på vad SUM (särskilda utbildningsbehov i matematiken) är och vilka förklaringar som kan påverka att elever hamnar i matematiksvårigheter. Det vi vill få reda på med detta arbete är vilka arbetssätt som gynnar elever i matematiksvårigheter och det är det som är vår forskningsfråga. För att få fram information till detta arbete så har vi genomfört sökningar i databaser, framför allt SwePub, ERIC, ERC samt Libsearch, men också använt oss av litteratur från tidigare kurser på lärarutbildningen. Från våra sökningar fick vi fram att det inte finns något enkelt svar på exakt hur man ska arbeta med elever i matematiksvårigheter men vi sammanställer några olika arbetssätt som vi har hittat som har visat sig gynna dessa elever. Några av dessa arbetssätt är aktiv undervisning, kooperativt lärande, små undervisningsgrupper och inkluderande.

Syftet med studien är att göra en kunskapsöversikt om vad forskningen inom matematiksvårigheter grundar sitt underlag på. Resultatet av studien visar att forskningen av elever i matematiksvårigheter inte ses ur en helhet, utan matematiksvårigheterna ses som antingen biologiska hos individen eller med ett omvärldsperspektiv. Detta göra att de olika studierna missar faktorer som kan påverka resultatet. Studien visar även att forskningen har en ensidig syn på elever i svårigheter och hur urvalet av informanterna väljs ut. Forskningen bedrivs inte heller ien naturlig social miljö vilket gör att undervisningen och lärarens roll inte är i fokus eller finns med alls i forskningen. Det kan påverka hur resultaten kan tillämpas på elever i en verklig skolmiljö.

Inledning: Vi har valt att fördjupa oss inom ämnet matematiksvårigheter eftersom det finns beskrivet i litteraturen att elever som uppvisar matematiksvårigheter riskerar att få en negativ inställning till matematik. Det kan leda till att elever går miste om väsentliga kunskaper som i sin tur kan påverka lusten att lära även i andra ämnen i skolan. Att ha förmågan att matematisera innebär att kunna tänka, resonera och hantera matematik. Att matematisera är en förutsättning för att självständigt klara vardagen i dagens samhälle. En inverkande faktor på elevers inställning till matematik kan vara det sätt varpå lärare arbetar kring ämnet. Syfte: I den här studien syftar vi att undersöka elevers förutsättningar för matematiskt lärande i förskoleklass. Vi vill undersöka vilken koppling lärares användning av formativ undervisning har i mötet med elever som uppvisar matematiksvårigheter. Vi vill även ta reda på om lärare i förskoleklass upplever att de har tillräckliga kunskaper för att tillgodose elever med matematiksvårigheter i sitt lärande. Vidare vill vi undersöka om de resurser som finns att tillgå och de lärmiljöer som omger elever som uppvisar matematiksvårigheter i förskoleklass utgör ett tillräckligt stöd i deras undervisning. Metod: Med hjälp av en kvantitativ undersökning redogör vi för de metoder vi använt för att få ett relevant urval för vår undersökning. Vi redogör för utformningen av den enkät vi skapat som ligger till grund för insamlandet av data kring vårt syfte och frågeställning och enkätens olika delar som vi sedan kodat och analyserat. Under metod presenterar vi även hur vi konstruerat missivbrev, brev till lärare i förskoleklass och urval av deltagare i studien. Resultat: Som sammanfattning kan sägas att lärarna som har deltagit i studien har en god tilltro till sin matematiska kompetens och sitt sätt använda sig av formativ undervisning. Lärarna beskriver vidare att de lärmiljöer som omger eleverna i förskoleklass, både den fysiska- och den psykosociala lärmiljön är relativt god och tillåtande och stimulerar elevernas matematiska förmåga. Något som framkommer i de svaren lärarna i studien har lämnat angående resurser i skolan visar ett relativt brett missnöje.

No description available.

I såväl läroplaner som samhället i stort ställs höga krav på den kommunikativa förmågan och matematiska kunskaper. Svenska skolresultat visar att det finns ett behov att granska och säkerställa undervisning i matematik i relation till elevers språkliga kunskaper. Påverkade kunskaper i dessa områden kan leda till negativa konsekvenser för eleven, både vad det gäller mående och begränsade utbildningsvägar. Utifrån problemområdet har vi formulerat syftet att med denna studie belysa speciallärare och specialpedagogers perspektiv på specialpedagogiskt arbete för att främja matematikutveckling i tidiga skolår, med ett särskilt fokus på elever i läs- och skrivsvårigheter. För att besvara studiens syfte har vi använt en kvalitativ metodansats, där sex speciallärare och sex specialpedagoger intervjuats. Resultatet visar att elevers svårigheter uppmärksammas genom samverkan och kartläggning. Vidare beskriver respondenterna att främjande och förebyggande arbete organiseras för elever med läs- och skrivsvårigheter kopplat till svårigheter i matematik genom stödinsatser på organisations-, grupp- och individnivå. Svårigheter som identifierats i matematik kopplat till läs- och skrivsvårigheter beskrivs delvis bero på yttre faktorer såsom undervisningsmiljö, men även som ett resultat av elevens oförmåga att kunna läsa, tolka och förstå det matematiska innehållet. Respondenterna anser att det finns ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Slutsatsen av denna studie är att det finns många faktorer som påverkar elevens matematiska utveckling, och att hur kartläggningsarbete och stödinsatser planeras påverkar just detta. Resultatet från intervjuerna tyder på att det sker ett gediget arbete kring kartläggningar i verksamheterna, men att det saknas tid för reflektion och återkoppling av dessa. Detta bidrar till att de insatser som planeras för elever i svårigheter inte alltid blir riktade till elevens specifika behov. Det finns olika orsaksförklaringar till detta, en av dessa är en prioriteringsfråga utifrån resurser, men också ämneskompetens och ämnets status.

Elevers låga matematikresultat har under flera år påpekats i media och utifrån analyser av PISA-mätningarna tycks begreppsförståelse vara det område där svenska elever har det svårast. Syftet med studien var att undersöka om och på vilka sätt två olika särskilda läromedel i matematik för årskurs 7–9 ger elever i matematiksvårigheter ytterligare stöd vid begreppsförståelse inom området geometri jämfört med det ordinarie läromedlet samt hur läromedlens framställning av området geometri överensstämmer med aktuell forskning kring gynnsamma faktorer för begreppsinlärningen för elever i matematiksvårigheter. Studien syftade även till att undersöka några speciallärares syn på hur de upplever att det särskilda läromedlet påverkar elever i matematiksvårigheters möjligheter till att utveckla begreppsförmågan. Genom en mixed-method studie med kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa semistrukturerade intervjuer sökte studien svar på syftet. Det empiriska materialet analyserades utifrån ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet tyder på att det finns aspekter i de särskilda läromedlen som gynnar utvecklandet av elevernas begreppsförmåga mer än det ordinarie läromedlet, men även att det finns aspekter i de ordinarie läromedlen som gynnar mer än de särskilda. Resultatet visar även på att speciallärarna ser brister i läromedlen men att de används till elever i matematiksvårigheter. Det blir utifrån helheten tydligt att lärarens och speciallärarens kompetens är av högsta vikt för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att utveckla begreppsförmåga och att enkom ett särskilt läromedel inte är lösningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i F-3 uppfattar begreppet begränsat arbetsminne samt hur de uppfattar svårigheter och framgångsfaktorer hos elever med begränsat arbetsminne i arbete med addition. Undersökningen gjordes genom 8 kvalitativa intervjuer med lärare och speciallärare. Resultatet av undersökningen visade att svårigheterna som ofta uppsåtr är att eleverna får svårt att följa instruktioner, att de lätt tappar bort sig i additionsberäkningar samt att de har svårt att finna strategier. De stöd samt framgångsfaktorer som lärarna kunde finna hos elever med problematiken i arbete med addition var tydliga och korta instruktioner samt praktiskt och kooperativ lärande med samtal i fokus. Undersökningen visar på att det brister i vetskap kring begränsat arbetsminne hos en del lärare men att det är vanligt att ett begränsat arbetsminne är orsaken till matematiksvårigheter.

Denna studies syfte var att få mer kunskap om de erfarenheter som speciallärare undervisande i årskurs 4–9 har av att kartlägga, identifiera hinder och erbjuda stödjande insatser som främjar elevers matematikutveckling. Semistrukturerade intervjuer tillämpades och 12 speciallärare i matematik deltog. Studiens resultat indikerade på att speciallärarna arbetade mångsidigt med kartläggning, identifiering av hinder och främjande av elevernas matematikutveckling. Samarbetet mellan speciallärare och lärare genom dialogtid ansågs vara en framgångsfaktor. Hinder som identifierades inkluderade organisatoriska utmaningar och svårigheter kopplade till elever och undervisning. Tidsbrist var en faktor som påverkade speciallärares arbetsuppgifter. För att skapa gynnsamma förhållanden för inlärning betonades vikten av en tillåtande och trygg lärmiljö. Resultaten visade att elever fick stöd på olika sätt, och att intensivundervisning var en effektfull insats. Ett gott samarbete mellan matematiklärare och speciallärare gynnade det gemensamma uppdraget, men tid var en begränsande faktor kopplat till organisatoriska utmaningar.

För grundskolan i Sverige finns obligatoriska screeningar i matematik, där avsikten är att mäta kunskaper och identifiera kunskapsluckor. Studien innehåller nedslag gjorda i två kommuner för att få en inblick i hur de arbetar med screening för att kartlägga kunskaper och hur resultaten används formativt. De kommuner som undersökningen gjordes i ligger i två olika län i Sverige, en i norra mellansverige och den andra i mellansverige. I respektive län var det 4 och 5 respondenter som är verksamma matematiklärare och speciallärare mot matematikutveckling. Intervjuerna var halvstrukturerade. Frågorna de svarat på handlar om hur just de genomför och analyserar screeningar, samt hur de använder sig av resultaten för att planera undervisning. Syftet var att lyfta fram fungerande arbetssätt med tydliga riktlinjer och goda exempel där matematiklärare och speciallärare samarbetar kring screeningresultat för att öka måluppfyllelsen i matematik. Förhoppningen med studien var att framkomna resultat ska kunna användas för att utveckla och förbättra arbetet kring screening. Resultatet visar att på de flesta skolor där respondenterna i den här studien arbetar sker analysmöten eller andra forum där screeningresultat diskuteras och resultaten av insatta åtgärder följs upp på olika sätt. Studien visar att uppföljningsarbetet ser väldigt olika ut och att det är mer sällan själva processen för arbetet med screening och dess efterarbete följs upp, utvärderas och förändras utifrån framkomna resultat. Med processen menas att man utvärderar när och hur man gör screenings, försöker förbättra och effektivisera för att få det mer hanterbart och i slutändan kunna öka elevernas måluppfyllelse genom att effektivare kunna identifiera fler kunskapsluckor i ett tidigare skede. När man inte systematisk utvärderar de olika processtegen påverkas undervisningen på så sätt att den inte utvecklas på samma sätt den skulle gjort om man utvärderade och använde sig av resultaten. Brister i uppföljningsarbetet framkommer i resultatet och i studien visar det sig bero på bristande resurser, tidsbrist och kompetens. I resultatet framkom inga tydliga riktlinjer på organisationsnivå eller någon systematisk modell som fungerar heltäckande. Studien lyfter istället fram goda exempel som skulle kunna ingå i en fungerande systematisk modell.