SammanfattningDavidsson Friberg, Maria (2014). När känslorna blir ett hinder - Matematikängslan ur ett elevperspektiv (When emotions become an obstacle - Maths anxiety from a pupil´s perspective). Speciallärarexamen 90 hp matematikutveckling. Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeUnder hösten 2013 fick vi ta del av resultaten från PISA 2012 (Skolverket, 2013b). Sverige visar kraftigt försämrade resultat och ligger nu signifikant lägre än ett genomsnittligt OECD-land inom samtliga kunskapsområden. Forskning (Magne, 1998; Sjöberg, 2006) visar att många elever med matematiksvårigheter har ångest och känslomässiga blockeringar som stör lärandesekvensen och på sikt gör att eleverna ger upp. Med detta som bakgrund har jag valt att fördjupa mig i elevernas uppfattningar om matematikängslan för att på så vis bidra med kunskap om hur vi kan hjälpa eleverna mot ett ökat välbefinnande och en ökad måluppfyllelse.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med denna studie är att synliggöra och förstå högstadieelevers tankar och reflektioner om ängslan och oro förknippad med matematikundervisningen under sin skoltid, d.v.s. i ett långsiktigt perspektiv. Jag vill belysa de aspekter som förändrat deras känsla av obehag i samband med matematiken och undersöka hur de själva uppfattat sin roll i lärmiljön. Min förhoppning är att bidra med kunskap om hur skolan bättre ska kunna hjälpa eleverna mot ett ökat välbefinnande och en ökad måluppfyllelse.Mina preciserade frågor:•Vid vilka lärmiljöer upplever eleverna/har eleverna upplevt lärande resp. obehag?•Varför upplever eleverna lärande respektive obehag vid dessa lärmiljöer?•Vilka strategier har eleverna haft för att hantera lärsituationen i samband med obehag och ängslan?•Hur kan man arbeta med lärmiljön för att underlätta lärandet och minska risken att matematikängslan blir ett hinder i lärandet?Teoretisk ram Jag har utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv. I den teoretiska tolkningen har jag använt mig av både nationell och internationell forskning där både kvantitativa samt kvalitativa data finns representerade.MetodJag har valt en hermeneutisk ansats för att få tillgång till elevernas upplevelser och ge dem stort utrymme. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju elever i årskurs 8 från samma skola. Min strävan har varit att lyfta olika uppfattningar och variationer. Resultat med analysResultaten visar att ängslan, motivation och prestation har tydliga samband. För eleverna med matematikängslan har rädslan att svara fel inför klasskamraterna och känslan av att ställa dumma frågor varit ett hinder i utvecklingen. Tryggheten i klassen är avgörande och eleverna lägger också stor vikt vid lärarens bemötande. Eleverna föredrar lärande i mindre sammanhang då de får stöd och hjälp i förståelsen av lärare eller kamrater som de är trygga med. Skriftliga prov är en utmaning som ökar matematikängslan, det bekräftar också tidigare forskning. Negativt beteende, undvikande och tystnad har varit några strategier för att slippa ängslan. Kunskapsbidrag Elevernas berättelser angående matematikängslan stämmer väl överens med tidigare forskning vad gäller utlösande faktorer och olika sätt att reagera på ängslan. Ett bidrag till forskningen är att det är stora skillnader mellan hur elever med och utan matematikängslan tolkar lektionsinnehållet, reagerar på matematiska utmaningar m.m. Specialpedagogiska implikationer Med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv visar studien hur viktigt det är att ge eleverna redskapen de saknar för att kunna interagera i matematiska samtal med andra elever. Vi måste stärka elevernas tillit till den egna förmågan och arbeta för ett öppet klassrumsklimat där alla elever vågar uttrycka sina tankar och där frågor och osäkerhet ses som nödvändiga delar i lärprocessen.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur två specialpedagoger, tre speciallärare och fyra matematiklärare, verksamma på tre 7-9 skolor i en liten kommun, uppfattar och beskriver arbetet kring elever i behov av särskilt stöd i matematik. Syftet är att genom intervjuer ta reda på vilken syn de har på matematiksvårigheter och hur denna tillämpas i verksamheten. I arbetet ges en teoretisk genomgång om matematikundervisning och specialpedagogik samt över de styrdokument som reglerar skolans arbete för elever i behov av särskilt stöd. Därefter följer en presentation av olika förklaringsmodeller till matematiksvårigheter. Studiens ut-gångspunkt är att kunskap skapas i interaktionen mellan människor i ett sociokulturellt per-spektiv. Metoden för min undersökning är en kvalitativ ämnesorienterad, halvstrukturerad intervju, med en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att utformning och genomförande av det specialpedagogiska arbetet i mate-matik i skolår 7-9 till stor del organiseras genom nivågruppering. Resurser och resursfördelning styrs inte lika mycket av elevers behov, som utrymme i lärartjänster. Samverkan mellan ma-tematiklärarna förekommer inom respektive skola, dock inte i lika stor omfattning på alla sko-lor. Gemensamt för de tre skolorna är att samverkan mellan olika stadier är obefintlig, när det gäller matematikämnet. Alla informanter beskriver en kombination av orsaksförklaringar som det mest troliga när det gäller matematiksvårigheter. De huvudsakliga orsakerna kopplas till individen, där matematiksvårigheter ses som en brist hos eleven. Orsaker som nämns av flera informanter är allmänna inlärningssvårigheter, koncentrationssvårigheter samt lässvårigheter och svårigheter med ord och begrepp. De olika åtgärder som framkommer, beskrivs i stor utsträckning ur ett kompensatoriskt perspektiv. Men det framkommer även ett kritsikt perspektiv, där man ser brister i organisationen och undervisningsmiljön som orsak till elevers matematiksvårigheter. Nyckelord: dyskalkyli, matematiksvårigheter, matematikundervisning, nivågruppering, speci-alpedagogiskt stöd / The purpose of this study is to investigate how two special educators, three special-needs teachers and four mathematics teachers, operating on three 7-9 schools in a small community, understand and describe their work with pupils with special needs in mathematics. The aim is to find out what thoughts they have on mathematic learning disabilities and how this is applied in school. This study provides a theoretical research on special education and mathematics teaching. It also examines the guideline documents that control the work with pupils in special needs. This is followed by a presentation of different models that explains mathematical dis¬abilities. The starting point of this study is the fact that knowledge is created in the interaction be¬tween people in a socio-cultural perspective. The method used in this study is a qualitative subject-oriented, semi-structured interview, with a phenomenographical approach.The result shows that the structure and implementation of the special educational work in mathematics in school year 7-9 mainly is organized by streaming. It is rather the time teachers can provide than the pupils’ needs of special support that controls the distribution of resources. Interaction between teachers in mathematics exists within all schools, although the extent of it varies. What the three schools have in common is that interaction between different stages is non-existent in mathematics. All informants claim that disabilities in mathematics most likely are due to a combination of reasons. The main reason is linked to each pupil with a shortcoming in his or hers mathematical skill. Other reasons mentioned by sev¬eral informants are general difficulties in learning and concentration, reading disabilities as well as difficulties with words and concepts. The various measures will mostly be described from a compensatory perspective. A critical perspective is from time to time used, for example concerning deficiencies in the organization and teaching environment as a reason of learning disabilities in mathematics.Keywords: dyscalculia, mathematical learning disabilities, mathematics learning, streaming, special needs support

Abstract /SammanfattningElander, Cecilia och Wisinger, Christina (2016), Matematikens roll i förskoleklass. The Role of Mathematics in Pre School. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragI vår studie ger vi en bild av hur pedagogerna i fem förskoleklasser presenterar och introducerar matematiken för barnen. Studien visar också på pedagogernas förhållningssätt och inställning till matematik. Även behovet av specialpedagogiskt stöd i förskoleklass tydliggörs.Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att se om pedagogerna arbetar medvetet med matematikutveckling för att förbereda eleverna och ge dem verktyg inför kommande matematikundervisning i årskurs ett. Syftet är även att se vilka didaktiska angreppssätt och lärmiljöer pedagogerna i förskoleklass använder med fokus på att barnen ska bli matematiska. Följande frågeställningar behandlades:●Vilka uppfattningar har de intervjuade pedagogerna i förskoleklass om hur matematik och språk förhåller sig till varandra?●Vilka didaktiska metoder och vilket matematiskt innehåll fokuserar dessa pedagoger på i förskoleklass?TeoriVår studie lutar sig bland annat mot Vygotsky tankar och teorier i vilka han anser att människan utvecklas genom att samspela med andra. Barnet inspireras av att arbeta aktivt tillsammans med andra vilket leder till att vid ett senare skede kan barnet klara uppgiften på egen hand. MetodMetoderna vi valde att använda oss av var att observera pedagogerna och barnen i förskoleklassernas dagliga verksamhet. För att få mer information om hur pedagogerna arbetar med matematiken genomförde vi enskilda halvstrukturerade intervjuer med pedagogerna. Anledningen till att vi använde oss av enskilda halvstrukturerade intervjuer var att få möjlighet att kunna vidareutveckla våra frågor under intervjuerna. ResultatResultatet av vår studie har visat på att de intervjuade pedagogerna i förskoleklass var intresserade av att utveckla matematiken för att ta tillvara på det matematiska barnet. Det gemensamma som pedagogerna fokuserade på att arbeta med var antalsuppfattning, tallinjen, siffrorna och deras betydelse, eftersom en god taluppfattning är en av de viktigaste grunderna för den fortsatta förståelsen. I studien framkom det även att det fanns ett varierande matematikinnehåll beroende på pedagogernas intresse för matematik. Intresset kan spela en stor roll i hur mycket pedagogerna arbetar med matematik och hur det påverkar planering och presentation av matematikinnehåll. En slutsats av detta visar att det behövs en bättre styrning av matematikinnehållet i förskoleklass, för att få en likvärdig grund i barns matematikutveckling, inför årskurs ett. ImplikationerDet framkom vidare i studien att de flesta av pedagogerna upplevde att svenskan prioriterades och gavs större utrymme jämfört med matematiken i förskoleklasserna. Även om pedagogerna var medvetna om att matematiken kommer in i allt de gör så såg de fortfarande att svenskan tog upp en större del av tiden. I resultatet framkom det även att pedagogerna upplevde att matematiken fick stå tillbaka på grund av att svårigheter i det svenska språket prioriterades först och att omfattningen av hjälp från EHT såg olika ut på olika skolor. Pedagogerna i förskoleklasserna menade att de är lågt prioriterade med hjälp från det specialpedagogiska teamet. Studien visar på att dokumentation av matematikutveckling gjordes på alla skolorna och då framförallt i form av en diagnos. Resultatet av diagnosen blev vägledande för pedagogerna då de planerade sin verksamhet och för att kunna upptäcka de barn som befann sig i matematiksvårighet. Vår slutsats av vår studie tydliggör att behovet av specialpedagogiskt stöd i förskoleklassen bör prioriteras. Då vi menar vi att tidiga insatser av speciallärare med inriktning matematik är betydelsefulla för elever och barn i behov av särskilt stöd. Dessutom är det för oss viktigt att förmedla en kunskapssyn av att lärandet sker kontinuerligt och inte börjar i årskurs ett. Det framkom också att den gemensamma uppfattningen hos pedagogerna var att överlämningen till årskurs ett inte upplevdes tillräcklig. Speciallärarens roll är därför viktig vid överlämnandet för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd så att barnet får det stöd de har behov av i den nya verksamheten. En speciallärares övergripande helhetssyn spelar en viktig roll i att kunna uppmärksamma och analysera hela verksamhetens behov. Nyckelord: Förskoleklass, matematikdidaktik, matematiksvårigheter, matematikutveckling, vardagsmatematik.

I denna studie är syftet att belysa vad språket har för betydelse för andraspråkselevers förståelse för matematiken i läroböckerna. En intervjustudie med sex andraspråkselever, tre andraspråkselever födda i Sverige och tre som är födda utomlands, i årskurs 3 har genomförts. Intervjustudien utgick ifrån att undersöka hur eleverna förstod och löste sju matematikuppgifter ifrån en årskurs 3 matematikbok. Även elevernas syn på sin matematikundervisning undersöktes för att få inblick i deras möjligheter att arbeta med språket i matematiken. Resultatet visade på att även om eleverna bedömdes vara duktiga i matematik så fanns det språkliga aspekter som gjorde det svårt för eleverna att klara av att lösa uppgifterna. Till exempel signalorden mindre än, större än, talet före och talet efter utgjorde svårigheter för eleverna att förstå och därmed lösa uppgifterna på ett korrekt sätt. Enligt eleverna i studien utgår deras matematikundervisning till stor del av att arbeta självständigt i sina matematikböcker (traditionell matematikundervisning). Att få möjlighet att kommunicera och resonera i matematiken med andra elever och läraren förekommer knappt. Vikten av att kunna kommunicera och diskutera matematik tillsammans med andra är oerhört väsentligt för elevernas förståelse. Att lära sig genom interaktion med andra är väsentligt inom det sociokulturella perspektivet, som är det teoretiska ramverk som denna studie utgår ifrån. Trots att samtliga elever bedömdes vara högpresterande i matematik kunde de inte lösa uppgifterna utan hjälp på grund av både svenska matematikspecifika ord men även svenska vardagsord som de inte förstod. Därmed förespråkas en tvåspråkig matematikundervisning, där fokus kan vara på elevernas matematiska kunskaper istället för deras språkliga kunskaper.

Syftet med detta arbete var att få inblick i hur jag som undervisande lärare kan upptäckaoch arbeta med elever i matematiksvårigheter, inom gruppen, alltså inkluderandeundervisning. En litteraturstudie är genomförd som i huvudsak berört Adler, Magne,Ljungblad, Malmer samt Engström. Jag har även genomfört en översiktsdiagnos i enklass för att upptäcka elevernas starka och svaga sidor i matematik. En djupare analysgjordes av två elever för att bland annat få en helhetsbild av dessa elever och derasinställning till matematik. Utifrån de svårigheter eleverna visade upp utformades fyraarbetspass för att stärka eleverna inom dessa områden. Resultatet gav ett positivt utfalldå eleverna fann uppgifterna lustfyllda och stimulerande. Eleverna var motiverade införuppgifterna och kände sig delaktiga och aktiva men det var för kort tid, två veckor, föratt mäta elevernas kunskapsutveckling.

Det jag ville uppnå med denna uppsats var att få insyn i föräldrars uppfattning om deras barns matematikläxa och om hur matematikläxläsningen ser ut på hemmaplan samt hur de ställer sig till frågan om en läxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskånsk by, får jag i stora drag reda på att cirka en tredjedel av föräldrarna gärna ser en skola utan läxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan läxor. En tredje lite mindre grupp har många åsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till läxfritt. Jag får också reda på enligt min tolkning av materialet att två tredjedelar av föräldrarna någon gång upplevt en stökig läxsituation.Uppsatsen tar också upp internationell samt svensk forskning kring läxor, rådande för- och nackdelar med fokus på matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn på lärande, socioekonomiska skillnader och matematiksvårigheter kopplat till matematikläxor. / What I wanted to achieve with this essay was to gain insight into parent´s perception of their child´s math homework and how they deal with math homework at home. In a quantitative study, conducted in a small village in South of Sweden, I broadly got to know that about a third of parents would like to see a school without homework while another third certainly do not want a school without homework. A third smaller group has many opinions that I categorized into six groups but neither of them express yes or no to homework. I also found out that two thirds of the parents sometime, more or less, experienced a messy homework situation. The essay also discusses international and Swedish research on homework, those who are for and against with a focus on mathematics. I also deal with Vygotsky´s view of learning, socio-economic differences and math problems related to homework.

Denna studie undersöker lärares beskrivningar av deltagande inkludering samt på vilket sätt lärare och elever beskriver delaktighet i matematikundervisningen. Syftet är att bidra med kunskap om dessa begrepp, för att skapa goda förutsättningar för ett arbete kring en tillgänglig lärmiljö för alla elever. En kvalitativ metod med semistrukturerade lärar- och elevintervjuer har genomförts med fyra elever och fyra lärare. Djupgående intervjuer genomfördes med öppna huvudfrågor och efterföljande följdfrågor. Resultatet visar att lärarna beskriver deltagande inkludering när eleverna deltar i helklass eller i grupper, men att inkluderingen påverkas av hur grupper sätts ihop och när under en skoldag undervisningen äger rum. Både lärarna och eleverna beskriver delaktighet vid aktiviteter av olika slag, exempelvis vid praktiska uppgifter och spel. Dessutom beskriver lärarna delaktighet när eleverna kommunicerar med andra i diskussioner och samtal. En skillnad mellan lärarna och eleverna som framkommit är att eleverna dessutom upplever att de är delaktiga när de lyssnar på genomgångar eller vid gruppsamtal. En slutsats är att eleverna och lärarna delvis har olika uppfattningar om vad delaktighet kan innebära. En utmaning som synliggjorts är betydelsen av att sätta eleven i centrum. Det är viktigt att förstå elevens hela skolsituation utifrån ett helhetsperspektiv med avseende på både didaktisk, rumslig och social inkludering.

Undervisningen i skolan ska ge alla elever lika möjligheter att nå kunskapsmålen. Detta innebäratt för de elever som befinner sig i någon form av matematiksvårighet, kommer de att vara ibehov av extra anpassningar för att kunna följa med i undervisningen. Syftet med dennaundersökning var att studera hur anpassningar kan hjälpa elever med deras kunskapsutvecklinginom ämnet matematik. För att undersöka detta begränsades frågeställningen till att behandlahur visuellt stöd kan hjälpa elever i och utanför matematiksvårigheter i deras enskilda arbete iområdet problemlösning i bråk och där representationsteori användes för att analyseraelevernas matematikförståelse. Under denna undersökning observerades 21 elever i årskurs 5–6 varav sju elever befann sig i matematiksvårigheter, i deras arbete i området problemlösning ibråk där eleverna fick hjälp av ett visuellt stöd i form av ett koordinatsystem för att lösa en delav uppgifterna. Vid analysen av den insamlade data användes tematisk analys medutgångspunkten i representationsteori. Resultatet av studien visar hur visuellt stöd kan hjälpaelever i delar av problemlösning genom att underlätta insamlingen av information ochutformningen av en plan för att lösa problemet.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en djupare förståelse av dyslexi och undersöka hur det påverkar elever i matematik, främst inom problemlösningsuppgifter. Den centrala frågeställningen som arbetet grundar sig på är “Hur dyslexi påverkar förmågan att förstå problemlösningsuppgifter i matematik?”. Denna kunskapsöversikt bygger på en systematisk informationssökning av vetenskapliga texter och litteratur i databaserna ERIC (Education Resources Information Center) och ERC (Education Research Complete). Resultatet från våra valda vetenskapliga artiklar visar att dyslexi påverkar förståelsen av problemlösningsuppgifter i matematik och att elever uppvisar svårigheter med dessa uppgifter. Faktorer som grammatikens struktur, innehållets betydelse i uppgifterna samt läsförmågans och läsförståelsens påverkan är teman som har framkommit från undersökningen. Resultaten från undersökningen diskuteras i relation till vår yrkesprofession, samt ger vi förslag på framtida forskning som kan ge ytterligare förståelse och kunskap om dyslexins roll i matematik. En slutsats som vi har kommit fram till är att lärare bör vara medvetna om vilka svårigheter som elever med dyslexi har och hur dessa kan påverka deras prestationer i matematik.

Denna kunskapsöversikt syftar till att kartlägga, sammanställa och analysera vetenskapliga artiklar som undersöker de strategier som den geografiska forskningsarenan engelskspråkiga länder använder för att stötta elever med matematiksvårigheter. De vetenskapliga artiklar som vi valt att kartlägga och analysera är publicerade i USA mellan åren 2010 och 2022 med inriktning årskurs 1 till 6. Vårt urval ledde till 11 vetenskapliga artiklar som behandlar de problemområde vi valt att analysera. Syftet med samtliga artiklar var att undersöka strategier som kan vara användbara för att utveckla matematiska färdigheter hos elever med matematiksvårigheter. Resultatet visade att det kartlagda materialet undersöker visuella, strategiska eller kognitiva instruktionsstrategier med positiv utveckling hos merparten av deltagarna i studien. Resultatet visade också på att USA framför allt använder interventioner vid forskningsundersökningar, en metod som inte existerar här i Sverige. Denna kunskapsöversikt har genererat en ökad förståelse för olika strategier som används på andra arenor än i Sverige för att stötta elever med matematiksvårigheter.