Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar av elevers användande av fingrar för att representera tal och lösa aritmetikuppgifter. Studien är genomförd med inspiration från fenomenografi där kvalitativ intervju använts som metod. Tre lärare i förskoleklass och tre lärare i årskurs 1 har intervjuats. Resultatet redovisas i två utfallsrum – fingrar som stöd och fingrar som hinder med sju beskrivningskategorier. När för- och nackdelar ställs emot varandra kan man dra slutsatsen att fingrar som verktyg både kan gynna och hindra elevers matematiska utveckling.  Resultatet visar att fingrar som verktyg kan uppfattas som ett stöd för elever med matematiksvårigheter samt när elever ska representera tal. Vidare visar resultatet att fingrar stödjer elever inom talområdet 0-10 samt när elever använder fingermönster för att se tal som sammansatta enheter. Resultatet visar också att fingrarna skulle kunna uppfattas som ett hinder. Elever blir ofta beroende av strategin och den kan upplevas som krånglig. Slutligen kom man fram till att fingrar som verktyg inte upplevs som hållbar i längden.

Syftet var att undersöka hur lärare utformade sina lektionsplaneringar till form och innehåll för att inkludera alla elever i undervisningen och för att elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt genom matematikundervisning. Lektionsplaneringar från 14 lärare samlades in, vilket följdes upp med semistrukturerade intervjuer med lärarna. Studien utgick från den sociokulturella teorin och var kvalitativ med kvantitativa inslag. Resultatet visade tre kategorier av lektionsplaneringar: den effektiva, den fylliga och den omfattande. I samtliga kategorier identifierades två underkategorier, med eller utan matematikbok. Bedömning användes för att forma undervisningen utifrån elevernas behov. Den ledning och stimulans som gavs till samtliga elever, oavsett om de var i behov av stödinsatser eller hade kommit långt i sin matematikutveckling, var variationer av svårighetsgrad på material och kamratlärande via sociala samspel. Det som inte syntes i lektionsplaneringarna var stödinsatser. Lärarna föreföll ha delar av planeringar i huvudet, till exempel stödinsatserna. Elever som kommit längre i sin matematikutveckling fick klara sig mer själva än andra eller agera hjälplärare. Studien visade att kollegiala samtal kan utveckla undervisningen till att bli mer inkluderande och differentierad. En implikation till speciallärare var att, tillsammans med lärare och genom lektionsplaneringar, arbeta för en differntierad lärmiljö som inkluderar samtliga elever.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i elevers resultat mellan textbaserade uppgifter och bildbaserade uppgifter, om eventuella skillnader går att finna mellan könen samt mellan elever med självupplevda lässvårigheter och elever utan självupplevda lässvårigheter i matematik på området geometri. Detta testas genom att låta elever i årkurs nio genomföra ett prov som innehåller uppgifter som är både textbaserade och bildbaserade. Uppgifterna är baserade på samma centrala innehåll och testar samma förmågor i kunskapskraven. Resultatet består av en jämförelse mellan svaren på de textbaserade och de bildbaserade uppgifterna som har analyserats och jämförts, för att därifrån kunna dra slutsatser om huruvida skillnader finns och hur dessa i så fall ser ut. Resultatet i studien visar att alla elever som deltog i studien presterade 11 % sämre på textbaserade uppgifter jämfört med bildbaserade uppgifter. Pojkarna presterade 11,7 % sämre på textbaserade uppgifter i jämförelsen med bildbaserade och flickorna 10,5 % sämre på textbaserade uppgifter i jämförelse med bildbaserade. Elever som deltog i studien som anser sig ha en upplevd lässvårighet presterade 18,2 % sämre på textbaserade uppgifter jämfört med bildbaserade uppgifter. Elever som inte anser sig ha en upplevd lässvårighet presterade 9,5 % sämre på textbaserade uppgifter jämfört med bildbaserade uppgifter. Resultatet i samtliga fall pekar mot att elever presterar sämre på textbaserade uppgifter jämfört med bildbaserade uppgifter. Utifrån tidigare forskning är resultatet inte oväntat. Skolverket lyfter vikten av att anpassa undervisningen för att göra den mer tillgänglig för eleverna. Studien visar hur resultatet ser ut vid prov men det kan också ses som en indikation på hur viktiga anpassningar är generellt för elever. Resultatet i studien kan därför ses som en bra guide för framtida lärare angående hur viktigt det är med anpassningar i undervisningen. Slutsatsen är således att det är viktigt att framtida lärare arbetar mycket med bildstöd i undervisningen. / The purpose of this thesis is to examine whether there is a difference in results when it comesto text-based questions contra image-based questions within geometry. As well as seeing if thereare any differences between the sexes and/or between students who have a self-experiencedreading difficulties. This will be tested by letting students in the Swedish year 9 take a testconsisting of both text-based and image-based questions. The questions are based on the samesubject matter content and are testing the same knowledge requirements. The result consists ofa comparison between the answers of the text-based and image-based questions which has beenanalysed and compared in order to conclude whether there are any difference and in that casewhat type of differences there are. The result show that all students that took part of the studyperformed 11% worse on text-based questions in comparison to the image-based ones. Boysperformed 11.7% worse on the text-based questions and girls performed 10.5% worse on thetext-based questions when compared to the image-based ones. Students taking part of the studywho consider themselves having a reading difficulty performed 18.2% worse on the text-basedquestions in comparison to the image-based questions and students who doesn't considerthemselves having difficulties reading performed 9.5% worse on text-based questionscompared to image-based questions. The result in all cases points to students performing worsein text-based questions compared to image-based questions. The results are expected whenlooking at previous research. The National Agency for Education expresses the importance ofadapting teaching in order to make it more approachable for the students. This study shows theresult of a test but could also be an indication of how important adaptions are generally forstudents. The result of this thesis could therefore be seen as a good guide for future teachersabout how important it is to adapt both lessons and tests. The conclusion is that it is importantfor future teachers to use supporting images and image-based questions in the classroom

Denna studie handlar om hur några matematiklärare inkluderar elever i sin klassrumsundervisning. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur några grundskollärare i åk 1–3 och några gymnasielärare ser på matematiksvårigheter och hur lärarna i studien beskriver sitt arbete med att skapa inkluderande klassrum. Studien har en kvalitativ forskningsansats där 12 semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar att de områden som enligt de studerade lärarna är de vanligaste matematiska utmaningarna hos eleverna är att befästa, automatisera, låga förkunskaper, negativa strategier och lågt självförtroende. Resultatet visar även att matematiklärarna anpassar och varierar sin undervisning för att inkludera eleverna. Slutsatsen av studien är att matematiklärarna beskriver och förklarar de svårigheter som eleverna möter utifrån ett kategoriskt perspektiv men när de berättar om hur de möter eleverna i undervisningen framträder ett relationellt perspektiv. Dessutom bedriver lärarna en inkluderande undervisning både för enskilda elever i matematiksvårigheter och för alla elever generellt.

Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur lärare för förskoleklass och årskurs 1–3 arbetar med elever som har matematiksvårigheter. Först undersöks lärarnas egna uppfattningar kring begreppet matematiksvårigheter för att sedan undersöka hur dessa lärare arbetar med att upptäcka elever med matematiksvårigheter och hur de anpassar sin dagliga undervisning för att tillgodose dessa elevers behov. Metoden för att samla in data till denna studie var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärarna uppfattar begreppet matematiksvårigheter på skilda sätt, även om de är ganska eniga i att matematiksvårigheterna oftast märks via samtal med eleven och med hjälp av bedömningsstöden. Studien visar att lärarna arbetar på olika sätt för att inkludera elever med matematiksvårigheter. De gör olika anpassningar, både i helklass och för enskilda elever och anpassningarna kan skilja sig åt beroende på vilken årskurs som eleverna går i.

Behovet av stöd i matematik ökar för elever under högstadiet enligt Statistiska Centralbyrån. För att anpassningar ska lyckas behöver de individuella behoven av lärmiljö förstås. Men elevers röster hörs sällan i frågor som rör lärmiljö och matematiklärande vilket innebär att förståelse för elevperspektivet brister. Syftet med denna undersökning är att få fördjupad förståelse för några elevers upplevelser av lärmiljöer och dess inverkan på lärande i ämnet matematik. Metoden bygger på tematisk analys av 12 intervjuer med elever från högstadiet. De teoretiska perspektiven som studien grundar sig på är det kompensatoriska perspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att eleverna upplever brister i lärmiljö i klass, men ökad tillgänglighet hos speciallärare under matematikundervisningen. Hos speciallärare upplever eleverna att stressen minskar och självkänslan i matematik stärks. Dessutom förbättras elevernas förmåga att hålla fokus på arbetsuppgifterna samt att effektivitet och motivation i ämnet matematik ökar. När lärmiljöerna samspelar med elevernas behov lär sig eleverna matematik snabbare, fördjupar sin förståelse mer och lär sig lösa svårare räkneuppgifter. En slutsats i studien är att eleverna upplever lärmiljöerna som mer anpassade hos speciallärare, vilket leder deras matematikutveckling framåt.

Denna studie syftar till att belysa möjliga orsaker till matematikssvårigheter i grundskolan F-3, samt visa lärarens strategier i matematikundervisningen. Därutöver syftar studien till att bidra med kunskaper om hur lärare kan anpassa undervisning till eleverna som har svårigheter i matematik från F-3. Fokus med studien är att undersöka elevernas svårigheter i ämnet matematik samt vilka strategier ska lärare använda i matematikundervisningen för att utvecklas eleverna så långt som möjligt. Utifrån syftet och målet med den studien ställde jag följande frågeställningarna: Vilka orsaker kan finnas till att vissa elever har svårigheter i matematik? Vilka strategier använder pedagoger för att anpassa undervisning till eleverna som har svårigheter i matematik?Utifrån området i min studie har jag valt det systemteoretiska perspektivet och hur det fungerar i praktiken när lärare arbetar med elever i matematiksvårigheter. Fokus i systemteoretiska perspektiv är att lösa problem, nå resultat och åstadkomma förändring. I tidigare forskning och studier tog jag upp litteratur, böcker, artiklar och rapporter som är relevanta för min studiens syfte och frågeställningar. Jag sökte kunskaper om matematikssvårigheter hos elever och anpassning inom matematiksundervisnigen. Därtill sökte jag vilka faktorer som påverkas elevernas färdigheter i ämnet matematik och hur pedagogerna ska anpassa sin undervisning för elever olika behov. För att kunna svara på studiens frågeställningar användes jag kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sex lärare och en speciallärare som jobbar i grundskolan intervjuades. I studien använde jag tematiskt metod för att analysera studiens resultat och komma till studiens syfte.I resultatet framkommer att begreppsliga svårigheter, elevens svårigheter, till exempel olika diagnoser, koncentration och uppmärksamhets svårigheter, samt brister inom taluppfattning är orsaker till matematikens svårigheter hos vissa elever. Därtill är att identifiera och planera, anpassat material och undervisningens kvalitet strategier för att anpassa undervisningen till dessa elever i grundskolan.

I vår studie har vi utifrån ett lärarperspektiv undersökt hur och om kooperativt lärande påverkar matematikinlärningen hos elever i grundskolan. Vår undersökning gäller dels elever generellt samt en jämförelse med elever i matematiksvårigheter. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där fem lärare i matematik från två olika sydsvenska grundskolor har medverkat. Studien är grundad i de perspektiv på inlärning som finns inom den sociokulturella teorin. Våra resultat har analyserats med en hermeneutiskt jämförandeforskningsmetod och presenteras tematiskt. Undersökningens resultat visar på att kooperativt lärande i matematik tycks gynna både ämneskunskap samt det sociala samspelet hos eleverna. Särskilt gynnsamt tycks det vara för problemlösningsförmåga,  metodval, resonemangsförmåga samt kommunikation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder appen Vektor i undervisningen samt vilka effekter Vektor kan ha på elever med matematiksvårigheter. I studien har jag även undersökt hur lärare definierar matematiksvårigheter samt vilka verktyg lärare använder som stöd för elever med matematiksvårigheter.Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor där fyra lärare från två olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lärare vid de båda skolorna använder Vektor på liknande sätt för elever i de yngre åldrarna medan användandet skiljer sig åt för elever med matematiksvårigheter i de äldre åldrarna. Effekterna av att använda Vektor är positiva avseende taluppfattning och att förstå tallinjen medan slutsatsen för äldre elever med matematiksvårigheter är att det är viktigt att ta hänsyn till deras preferenser vid val av åtgärd för att utforma en individanpassad undervisning.

Den här litteraturöversikten behandlar begreppet matematikångest, både allmänt samt ur ettgenusperspektiv. Eftersom matematikångest ofta utvecklas tidigt med risk för att följa medunder hela studietiden, inriktar den här studien sig på hur det går att arbeta med och motmatematikångest både på högstadiet och gymnasiet. Utifrån en litteratursökning i olikaforskningsinriktade databaser har två frågor bearbetats. Först läggs en bakgrund i arbetetmed frågan Vad är matematikångest? och sedan utforskas frågan Vad ligger bakom skillnadernamellan flickors och pojkars tendens att utveckla matematikångest?Resultatet av litteraturöversikten visar att matematikångest kan beskrivas som en obehagligsinnesstämning i relation till ämnet matematik, som kan te sig tämligen förlamande och gekänslor av oro och viljan att fly. Det påverkar personens möjligheter att bearbeta matematiskaproblem negativt och kan komma att påverka personens val av fortsatta studier och framtidakarriär. Flickor utvecklar matematikångest i större utsträckning än pojkar och mycket tyderpå att dessa skillnader börjar dyka upp när eleverna börjar närma sig tonåren ochkunskapskraven inom matematik ökar. Trots att flickorna upplever mer matematikångestpresterar flickor som grupp lika bra som pojkar. Matematikångest påverkar den individuellaprestationen negativt, och flickor hanterar detta bättre än pojkar.En återkommande orsak i studien är stereotypiska förutfattade meningar om elevernasmatematiska kompetens baserad på exempelvis elevens kön. Dessa förutfattade meningarpåverkar elevernas attityder till matematiken och kan leda till att eleverna utvecklarmatematikångest. Dessa stereotyper uttrycks inledningsvis av lärare och föräldrar för attsedan även uttryckas av eleverna själva. Underlaget har också lyft fram kognitiva orsaker.Exempelvis så har flickor i genomsnitt en lägre rumslig processförmåga än pojkar, vilket kangöra att undervisningen påverkar dem didaktiskt mer negativt än pojkar. Utifrån resultatetgår det att se att pojkar gynnas mer av traditionell katederundervisning än vad flickor gör.Om läraren varierar lektionerna och blandar den traditionella katederundervisning med merkreativ undervisning i form av diskussioner och problemlösning inkluderas fler elever iundervisningen, vilket ökar deras kunskaper och självförmåga vilket leder till att färre eleverutvecklar matematikångest.